Återhämtning i EU – det organiserade civila samhällets deltagande är avgörande

This page is also available in

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har antagit en resolution där den framhåller att det organiserade civila samhällets organisationer kan ge ett ovärderligt bidrag till de nationella planerna för återhämtning och resiliens och måste höras i denna process.

De nationella planerna för återhämtning och resiliens skulle bli mer effektiva och ändamålsenliga om det organiserade civila samhällets organisationer gjordes delaktiga i ett tidigare skede och i större utsträckning. Det är huvudbudskapet i resolutionen om det organiserade civila samhällets deltagande i arbetet med de nationella planerna för återhämtning och resiliens – vad fungerar och vad fungerar inte?, som antogs vid EESK:s plenarsession i februari och presenterades under en debatt med EESK:s ordförande Christa Schweng och Johannes Hahn, kommissionsledamot med ansvar för budget och administration.

Christa Schweng kommenterade resultatet på följande sätt: Denna resolution med en analys av ett brett spektrum av ekonomiska och samhälleliga aspekter ger oss möjlighet att sända en stark signal om att det organiserade civila samhällets deltagande är avgörande. Återhämtningsplanerna måste ge resultat för att verkligen stödja återhämtningen från den rådande krisen samt en rättvis grön och digital omställning. Som ett andra steg är EESK-ledamöterna, när medlen har anslagits, mycket väl lämpade att bedöma om pengarna används på ett ändamålsenligt sätt och når de företag, arbetstagare och civilsamhällesorganisationer som behöver dem.

Johannes Hahn hänvisade för sin del till befintliga regler och sade att kommissionen kommer att fortsätta att insistera på de berörda parternas deltagande i dessa reformprocesser: Förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens uppmuntrar breda samråd, stark samverkan och kommunikation med lokala och regionala myndigheter i alla skeden av genomförandet. Detta kommer att leda till ett verkligt egenansvar för planerna och underlätta ett framgångsrikt genomförande av dem. Närmare bestämt måste medlemsstaterna informera oss om hur era synpunkter som företrädare för det civila samhället återspeglas i planen.

Kommitténs resolution

Resolutionen utarbetades av EESK-ledamöterna Gonçalo Lobo Xavier (Arbetsgivargruppen), Javier Doz Orrit (Arbetstagargruppen) och Luca Jahier (gruppen Mångfald Europa). De samordnade arbetet i 27 delegationer, vardera med tre medlemmar som övervakar det organiserade civila samhällets deltagande i utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens.

Under debatten varnade Luca Jahier för att det civila samhällets deltagande är otillräckligt i många länder, trots kommissionens och Europaparlamentets insatser och förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. EESK anser att detta bör rättas till, både nu och under övervaknings- och genomförandefasen.

Gonçalo Lobo Xavier instämde och sade: Att involvera det civila samhället i återhämtnings­planerna handlar inte om retorik eller envishet från EESK:s sida. Det är nödvändigt för att se till att de verkliga utmaningarna i fråga om folkhälsa samt ekonomisk och social återhämtning står i centrum för besluten och politiken i fråga om tillväxt.

Slutligen betonade Javier Doz Orrit följande: Investeringarna i den gröna ekonomin och digitaliseringen samt i de rättvisa omställningarna måste inriktas på en förändring av produktions­modellen, med mer socialt sammanhållna samhällen, och på konvergens mellan länderna.

Genomförandet av de nationella planerna: civilsamhällesorganisationernas deltagande

Genom att anta denna resolution sänder kommittén en stark signal om vikten av att involvera det organiserade civila samhällets organisationer i arbetet med återhämtning och resiliens och ger ett gemensamt bidrag till Europeiska rådets vårmöte den 25–26 mars 2021.

I framtiden, under de kommande stegen i programmet Next Generation EU, när genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens och deras inverkan på medlemsstaternas ekonomi och samhälle måste bedömas, måste det civila samhällets organisationer rådfrågas på nytt.

Det sätt på vilket EU reagerar på covid-19-krisen, återhämtningsplanens innebörd, hur den finansieras och kapaciteten att involvera det civila samhället i genomförandet av den har potential att bli en vändpunkt i det europeiska projektet. Det skulle kunna innebära en övergång från en påtaglig politisk kris till ett djupgående och positivt steg framåt i den europeiska integrations­processen.

För att detta ska kunna ske måste dock planen genomföras på ett sätt som gör att dess mål uppnås. Mycket står på spel för EU. Det civila samhällets deltagande kan i hög grad bidra till dess framgång.

Downloads

Återhämtning i EU – det organiserade civila samhällets deltagande är avgörande

See also