INSTITUTIONELLA FRÅGOR OCH EU:s BUDGET

Genom Lissabonfördraget inleddes en ny epok med nya möjligheter för medborgarna och deras representativa organisationer att delta i EU:s politikutformning och beslutsfattande, och därigenom stärka den demokratiska legitimiteten för EU:s institutioner och deras verksamhet. Mot bakgrund av brexitförhandlingarna och de senaste geopolitiska, säkerhetsmässiga, ekonomiska och sociala utmaningarna som EU står inför har en ny reflektionsprocess inletts för att EU-27 ska kunna besluta om unionens framtid.

Europeiska unionen har en budget för att betala för politik som genomförs på europeisk nivå. Denna budget motsvarar cirka 1 % av EU-28:s totala bruttonationalinkomst (BNI), eller 157,9 miljarder euro (2017). Cirka 94 % av EU:s budget finansierar program och projekt både i medlemsstaterna och utanför EU. Cirka 6 % av budgeten används för administrativa kostnader. Pengarna kommer i huvudsak från nationella bidrag som beräknas på grundval av BNI och moms och från traditionella egna medel (tullar på import från länder utanför EU). De viktigaste utgiftskategorierna är tillväxt (förbättrad konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning), naturresurser (jordbruk och fiske), säkerhet och medborgarskap, utrikespolitik och förvaltning.

EESK om institutionella frågor och EU:s budget

EESK har aktivt påverkat förändringar i EU-fördragen och bidragit till att reformera EU-institutionerna. Kommittén kommer att fortsätta att göra detta genom sina yttranden som företräder det civila samhällets synpunkter inom den politiska dialogen om framtiden för EU och dess institutioner.

EESK anser att EU:s budget bör användas för att ge ny fart åt den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, främja innovation och konkurrenskraft och reagera på interna och externa problem. Dessutom måste man starkare fokusera på de resultat som har uppnåtts med EU:s budget. Införandet av ett nytt system för att finansiera EU:s budget som i högre grad bygger på egna medel bör göra det möjligt att överge debatten om nettobalanser för varje medlemsstat, som strider mot de värderingar beträffande solidaritet och ömsesidiga fördelar som ligger till grund för den europeiska integrationen. Det är ytterst viktigt att förenkla förfarandena vid användningen av budgeten och att införa mer flexibilitet för att reagera på brådskande utmaningar.