Den 5–6 november anordnade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) och Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) det tredje forumet för policylärande om kompetenshöjning. Evenemanget samlade arbetsmarknadens parter och företrädare för regeringar och det civila samhället på området. Dessa varnade för att den pågående pandemin ytterligare kan påskynda de förändringar i arbetslivet som redan har föranletts av den digitala revolutionen, vilket gör kompetenshöjning och omskolning ännu mer relevant.

Deltagarna i forumet underströk därför att det är brådskande att slå in på kompetenshöjningsvägar. Lagförslaget hade antagits i form av en rådsrekommendation 2016. Förslaget utgör byggstenen i EU:s kompetensagenda som syftar till att ge alla européer nödvändiga kvalifikationer för att kunna delta i arbetsmarknaden och frigöra deras fulla potential att vara framgångsrika, både som individer och som samhällsaktörer.

Enligt en undersökning från Cedefop måste 128 miljoner vuxna i Europa uppdatera sina färdigheter eller inhämta nya för att kunna få ett jobb som motsvarar deras kvalifikationer och kompetensnivå. Detta är det totala antalet personer för EU-27, Island, Norge och Storbritannien, och det motsvarar hela 46,1 % av befolkningen.

”Vi måste understryka att det vi erbjuder är en del av en nödutrustning för både arbetstagare och arbetsgivare med tanke på att det inte längre kan bli business as usual. Hög kompetens är en motor för konkurrenskraften i EU, men även för individers personliga och yrkesmässiga tillfredsställelse” sade ordföranden för EESK:s sektion för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, Aurel Laurențiu Plosceanu.

”Vi måste se till att alla vuxna har livslånga möjligheter att uppdatera befintliga färdigheter och inhämta nya genom att hjälpa dem att hitta rätt i en osäker tid och låta dem utvecklas i livet och i karriären” sade Jürgen Siebel, verkställande direktör för Cedefop. Han tillade att system för kompetenshöjning och omskolning också bör ta företagens behov i beaktande, vilket är en viktig del av ekvationen för att nå ambitiösa mål.

Det tredje forumet för policylärande tittade närmare på erfarenheter av att utforma och genomföra kompetenshöjningsvägar i Finland, Irland och Nederländerna, vars regeringar hade satt målet högt med övergripande strategier och nya reformer inom livslångt lärande och vuxenutbildning. Resultaten är redan synliga.

Forumet tittade även på den portugisiska regeringens program som har lyckats höja utbudet på vuxenutbildning i ett land där hälften av befolkningen inte hade nått gymnasienivå 2016. (ll)