EESK info: Hur kan det civila samhället bidra till förhandlingsprocessen och processen för framtida anslutning för länderna på västra Balkan?

Ionuț Sibian: Kommittén är fast övertygad om att det civila samhället måste spela en aktiv roll i utvidgningsprocessen, genom att överbrygga klyftan mellan politiken och människorna och hjälpa till att övervaka i vilken mån grundläggande principer såsom yttrandefrihet, rättsstatsprincipen, mediernas oberoende, likabehandling, kampen mot korruption och förhindrande av intressekonflikter verkligen genomförs i praktiken.

Kommittén har alltid verkat för att civilsamhällesorganisationer systematiskt ska göras delaktiga i processerna för planering, programplanering, genomförande och övervakning i fråga om anslutningsreformer. Detta bör inte bara gälla och förväntas av regeringarna på västra Balkan, utan är något som även EU-institutionerna själva måste leva upp till.

EESK-yttrandet ”Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan”, som vi antog i mars 2021, innehåller en rekommendation till kommissionen om att ge det civila samhället ett större erkännande inom ramen för den nya metoden och en mer betydande roll i utvidgningsprocessen. Detta skulle vara till hjälp i hanteringen av politiska men även ekonomiska och sociala utmaningar. Därför bör uppbyggnad av kapacitet hos arbetsmarknadens parter och andra civilsamhällesorganisationer på nationell nivå, underlättande av regionalt samarbete och utbyte av sakkunskap även fortsättningsvis prioriteras när det gäller EU-finansiering.

För att hålla ett öga på öppenheten och ansvarsskyldigheten bland den politiska eliten på västra Balkan uppmuntrar vi EU att beställa regelbundna ”skuggrapporter” om demokratins tillstånd från civilsamhällesorganisationer i regionen. Vi har också bett kommissionen om att landsrapporterna i det årliga utvidgningspaketet ska följa en tydlig struktur som gör det möjligt att övervaka hur det civila samhället behandlas av regeringarna på västra Balkan, i linje med GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars riktlinjer och strategiska riktlinjer för EU-stöd till det civila samhället i utvidgningsregionen för perioden 2021–2027. Detta skulle utgöra en grund för att kunna reagera med politiska åtgärder i händelse av en tillbakagång, samtidigt som framsteg skulle medföra mer konkreta fördelar för länderna i utvidgningsprocessen.

Vilken roll spelar forumet för det civila samhället på västra Balkan, som inrättats av EESK, i detta sammanhang?

Forumet för det civila samhället på västra Balkan är en del av EESK:s arbete med västra Balkan. Det kompletterar kommitténs befintliga bilaterala arbete med länder som förhandlar om anslutning till EU inom ramen för gemensamma rådgivande kommittéer för det civila samhället, som inrättats med stabiliserings- och associeringsavtalen som rättslig grund.

EESK:s forum för det civila samhället, som hållits vartannat år sedan 2006, är ett tillfälle att diskutera den aktuella situationen för det civila samhället i regionen, liksom dess behov och framtida utveckling. Det för samman civilsamhällesorganisationer från länderna på västra Balkan, EESK-ledamöter, företrädare för nationella ekonomiska och sociala råd och liknande institutioner samt företrädare för EU-institutioner och internationella organisationer. Deltagarna antar rekommendationer som är riktade till nationella myndigheter och europeiska institutioner. Årets upplaga av forumet i Skopje (den 30 september–den 1 oktober) hölls en kort tid före toppmötet mellan EU och västra Balkan i Brdo, Slovenien, den 6 oktober. Slutförklaringen från forumet skickades ut till alla berörda parter före toppmötet. Rekommendationerna utgör även riktlinjer för EESK:s framtida arbete med regionen.

Ionuț Sibian, ordförande för uppföljningskommittén för västra Balkan