EESK info

Sammanhållningspolitiken är avgörande för utvecklingen av en ny vision för EU efter covid-19, med inriktning på välstånd, inkludering och miljömässig hållbarhet, en vision där det organiserade civila samhället deltar fullt ut. Detta var det budskap som EESK:s ordförande Christa Schweng gav vid EESK:s plenarsession i september och som upprepades av Elisa Ferreira, kommissionsledamot med ansvar för sammanhållning och reformer.

Sedan början av covid-19-krisen har sammanhållningspolitiken starkt bidragit till lösningar under nödläget. Under programperioden 2021–2027 bör man fortsatt använda sammanhållningspolitiken för att ta itu med de utmaningar och ojämlikheter som finns mellan EU:s medlemsstater, regioner, städer och invånare – och som har förvärrats under pandemin.

”Sammanhållningspolitiken spelar en nyckelroll för att säkerställa en balanserad återhämtning som inte lämnar någon på efterkälken. Principen om partnerskap med det civila samhällets organisationer är en del av sammanhållningspolitikens DNA, och vi skulle vilja att denna princip utvidgades till att omfatta NextGenerationEU och genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Sammanhållningspolitiken bör också bli mindre byråkratisk, mer digitaliserad och mer ändamålsenlig.” Detta var Christa Schwengs budskap.

Elisa Ferreira uppmärksammade att covid-19-krisen hade medfört att redan existerande ojämlikheter hade ökat och nya tillkommit, vilket framförallt har påverkat arbetstagare i frontlinjen, utsatta grupper – såsom äldre och personer med funktionsnedsättningar – samt människor med sämre tillgång till samhällstjänster och dem som har drabbats särskilt hårt av nedstängningar, till exempel kvinnor och yngre. Hon påpekade: ”Vår union är inte starkare än sin svagaste länk. Att bekämpa och minska ojämlikheter är en nödvändighet för en stark och blomstrande union. Social rättvisa och inkludering måste stå i centrum för vår återhämtning. Vi kan inte lösa sociala problem utan att lösa territoriella och regionala ojämlikheter. Vi måste bry oss om de platser där människor bor.” (mp)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ansluter sig till EU:s insatser för att vända den oroväckande trenden med minskande mediefrihet och alltmer begränsat journalistiskt oberoende till följd av ökat tryck från olika makt- och företagsstrukturer, dåliga löner, koncentration av medieägandet samt spridning av falska nyheter på sociala medier och genom andra kanaler.

Under en debatt med Julie Majerczak, chef för Reportrar utan gränsers Brysselkontor, och Ricardo Gutiérrez, generalsekreterare för EFJ (europeiska journalistfederationen), som hölls under plenarsessionen i september, uttryckte EESK oro över hur journalister i allt högre grad utsätts för verbala och fysiska angrepp. Sedan 2015 har 16 journalister mördats.

”Vi ser tendenser i Europa som vi inte kan acceptera. Mediernas frihet och mångfald är förutsättningar för en välfungerande demokrati och berör därför oss alla. Professionell journalistik kan aldrig ersättas med algoritmer, nyhetssamlare och sociala nätverk”, menade EESK:s ordförande Christa Schweng.

EESK ställde sig bakom kommissionens senaste initiativ, bland annat rekommendationen om journalisters säkerhet, som kommissionsledamot Věra Jourová presenterade förra veckan. Kommittén välkomnade kommissionsordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen, under vilket hon tillkännagav planerna på en europeisk rättsakt om mediefrihet.

I yttrandet ”Att trygga mediernas frihet och mångfald i Europa”, som antogs under plenarsessionen, uppmanar EESK emellertid kommissionen att tillämpa generella villkorlighetsbestämmelser och att utan dröjsmål införa budgetsanktioner mot de länder där mediernas frihet och pluralism allvarligt hotas.

Föredraganden för yttrandet, Christian Moos, höjde ett varningens finger: ”Det kommer inte att räcka med rekommendationer om journalisters skydd och säkerhet. Det finns ingen tid att förlora. Medlemsstater som undertrycker mediefriheten måste uteslutas från Next Generation EU. Förordningen om villkorlighet måste tillämpas. Ungern och Polen håller aktivt på att förgöra mediefriheten eller har redan gjort det. Om regeringarna i fråga inte återupprättar demokratin och rättsstaten kan länderna inte längre vara medlemmar av EU, då unionen står som rättslig garant för demokrati och rättsstatsprincipen samt för mediefriheten, som är en nödvändig förutsättning för båda dessa principer.”

Julie Majerczak och Ricardo Gutiérrez uttryckte sitt stöd för EESK:s yttrande och EU:s insatser för att trygga mediernas frihet och pluralism, men framhöll vikten av att se till att kommissionens rekommendationer och föreslagna plan inte bara blir tomma ord. (ll)

Stark tonvikt på EU:s återhämtning, hälsounionen och digitalisering, tydlig ställning för att försvara rättsstaten och fokus på EU:s framtid: EESK välkomnar dessa aspekter av årets tal om tillståndet i unionen, som står i samklang med dess prioriteringar.

EESK fortsätter att prioritera genomförandet av de reformer som fastställs i de nationella planerna för återhämtning och resiliens, med beaktande av vad arbetsgivare, arbetstagare och det civila samhället i stort behöver.

”Att omsätta dessa reformer i handling är bara möjligt med full medverkan av det organiserade civila samhället”, sade EESK:s ordförande Christa Schweng.

Den snabba forskningen om samt tillgängligheten och distributionen av vacciner mot covid-19 visade att EU levererar. En verklig hälsounion, som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lyfte fram, är en av de främsta prioriteringarna under EESK:s innevarande mandatperiod.

När det gäller investeringar i framtida teknik betonar EESK att EU måste utveckla sin egen vision och strategi för digital suveränitet, samtidigt som man bevarar öppenheten för frihandel och stöder det multilaterala systemet.

Christa Schweng välkomnar likaså kommissionens fasta ståndpunkt vad gäller rättsstaten. Vi måste försvara de europeiska värdena.

Huruvida EU:s ekonomiska och sociala modell lyckas i framtiden beror enligt EESK i hög grad på vår förmåga att samarbeta och knyta kontakter med resten av världen, från våra närmaste grannar såsom västra Balkan till andra geopolitiska strategiska partner. (at)

EESK stöder i stort den nya strategin 2021–2025 mot människohandel, men vill uppmärksamma behovet av att införa den sociala dimensionen i politiken.

När det gäller offrens rättigheter och den sociala dimensionen finns det brister i den nya EU-strategin som syftar till att få ett slut på människohandeln. EESK anser att offrens situation inte hanteras på ett konsekvent humant sätt genom hela strategin.

EESK:s föredragande Carlos Manuel Trindadebeskrev det med följande ord: ”Människohandel förorsakar svårt lidande bland offren och är ett angrepp på värdigheten. Därför bör den sociala dimensionen vägas in i kampen.”

Eftersom vinsterna ökar och antalet offer stiger välkomnar EESK kommissionens ståndpunkt om att genomförandet av EU:s direktiv mot människohandel måste säkerställas i alla medlemsstater och ses över på basis av en grundlig bedömning av de brister som identifierats och på den utveckling som konstaterats i frågan.

Vidare lyfter EESK fram behovet av förbättrade sanktioner och stöder införandet av miniminormer på EU-nivå för att kriminalisera nätverk som är involverade i någon form av människohandel och utnyttjande av människor.

Att beakta den sociala dimensionen i genomförandet av strategin

I planen saknas helt ett erkännande och säkerställande av offrens rättigheter, trots att detta borde utgöra kärnan i bekräftelsen av människans värdighet och mänskliga rättigheter. Offren bör få rätt att integreras i värdsamhället genom en lämplig och snabb integrationsprocess.

I yttrandet framhålls också behovet av att skapa anständiga och adekvata ekonomiska och sociala villkor för människor i ursprungsländerna, vilket är det bästa sättet att begränsa eller förebygga rekrytering av offer för människohandel.

Slutligen bör den nya strategin ge erkänsla för det betydande stöd som ges via samhällets solidaritetsnätverk för att skydda, välkomna och integrera offren samt för det arbete som utförs av organisationer i det civila samhället. (at)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnade kommissionens insatser för att harmonisera åtgärderna för migranters frivilliga återvändande och återanpassning i ursprungslandet, men sade sig tvivla på en del förslags genomförbarhet och uttryckte oro över att frivilligt återvändande skulle kunna förvandlas till utvisningar av migranter från EU.

Kommittén betonade att majoriteten av de frivilliga återvändandena fungerar dåligt på grund av bristande deltagande från ursprungsländerna och även på grund av att de migranter som befinner sig i en irreguljär situation ofta är ovilliga att återvända.

EESK:s hållning presenterades i yttrandet ”En strategi för frivilligt återvändande och återanpassning”, som antogs vid plenarsessionen i september, där kommittén tittade närmare på denna strategi, som är ett av de viktigaste målen i den nya migrations- och asylpakten.

EESK upprepade sin tidigare kritik av pakten, som nästan uteslutande är inriktad på att bekämpa den irreguljära migrationen vid gränsen eller genom frivilligt och påtvingat återvändande, i stället för att vara en övergripande strategi för att hantera migration som främjar en laglig och säker rörlighet. EESK anser att detta är en strategisk svaghet i EU:s migrations- och asylpolitik.

”Vi måste se till att irreguljära situationer inte uppstår från första början. Det betyder att vi måste trygga säkra och effektiva vägar in i EU. Kan vi åstadkomma det, skulle det kunna leda till färre irreguljära inresor”, sade yttrandets föredragande José Antonio Moreno Díaz.

Den nuvarande fragmenterade strategin innehåller ett antal brister.

De incitament som för närvarande ges till ursprungsländer kan faktiskt motverka deras villighet att försöka minska migrantflödena, eftersom dessa incitament ges genom program som förutsätter att det finns personer i en irreguljär situation.
Kommittén sade sig vara särskilt oroad över att paktens mål är att öka antalet snabba frivilliga återvändanden från de yttre gränserna.

”Är de här påskyndade återvändandena verkligen frivilliga eller är de utvisningar? Vi fruktar att ’frivilligt återvändande’ kan bli en förskönande omskrivning för utvisningar eller för att ekonomiskt kompensera de destinationsländer som tar emot dessa återvändande personer, utan att hänsyn tas till deras önskemål eller, ännu mer oroande, till deras rättigheter”, sade José Antonio Moreno Díaz.

EESK kom fram till att samarbetet med tredjeländer i alla aspekter måste bygga på att dessa länders respekterar folkrätten samt deras skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

 

I två yttranden om förslag till EU-lagstiftning om AI efterlyser EESK ett totalförbud mot social poängsättning och en mekanism för klagomål och prövning för personer som har lidit skada av ett AI-system.

Vid sin plenarsession i september välkomnade EESK förslaget till rättsakt om artificiell intelligens och samordnad plan om artificiell intelligens.

EESC menar att den nya lagstiftningen verkligen sätter hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter i centrum och att den kommer att få globala återverkningar genom att en rad krav fastställs som utvecklare både i och utanför EU måste leva upp till om de vill sälja sina produkter i EU.

Enligt EESK finns det dock några svaga punkter i förslagen, bland annat på området ”social poängsättning”. Kommittén pekar på den fara det innebär om denna metod skulle få spridning i EU på samma sätt som i Kina, där staten kan gå så långt som att neka människor tillträde till offentliga tjänster.

Förslaget till rättsakt om artificiell intelligens omfattar ett förbud för offentliga myndigheter i EU att tillämpa social poängsättning, men EESK skulle vilja se att detta förbud utvidgades till att omfatta privata och halvprivata organisationer i syfte att förhindra att social poängsättning används vid t.ex. kreditprövning eller liknande.

EESK påtalar även farorna med en förteckning över AI ”med hög risk” och varnar för att en sådan förteckning skulle kunna normalisera och ge allmän spridning åt ett stort antal AI-metoder som fortfarande är kraftigt kritiserade. Biometrisk igenkänning – inklusive känsloigenkänning eller affektigenkänning genom vilken en persons ansiktsuttryck, röstläge, kroppshållning och gester analyseras för att man ska kunna förutsäga framtida beteende, upptäcka lögner och till och med se om någon förmodligen skulle vara framgångsrik på en viss post – skulle i så fall tillåtas, liksom även AI-baserad bedömning, poängsättning och till och med uppsägning av anställda samt bedömning av studerande i samband med examineringar.

Dessutom kan de föreslagna kraven på AI med hög risk inte alltid begränsa den skada på hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter som dessa metoder kan orsaka. Därför finns det behov av att införa en mekanism för klagomål och prövning, som ger människor som har lidit skada av AI-system rätten att bestrida beslut som har fattats enbart av en algoritm.

Rent allmänt anser EESK att det i rättsakten förutsätts att AI, när kraven på AI med medelhög och hög risk är uppfyllda, i stor utsträckning kan ersätta det mänskliga beslutsfattandet.

Föredraganden för EESK:s yttrande om rättsakten om artificiell intelligens, Cateljine Muller, menar att EESK alltid har förespråkat en human-in-command-strategi i förhållande till AI. ”Många beslut har en moralisk komponent, allvarliga rättsliga eller samhälleliga följder, till exempel för brottsbekämpning och rättsväsendet, sociala tjänster, bostäder, finansiella tjänster, utbildning och arbetsrättsliga bestämmelser. Är vi verkligen beredda att låta AI ersätta mänskligt beslutsfattande, även i mycket viktiga processer såsom inom brottsbekämpning och rättsväsendet?”, frågar sig Catelijne Muller. (dm)

Nu när Europa långsamt återgår till det normala efter covid-19-krisen är det hög tid att gå från ord till handling och genomföra från jord till bord-strategin. EESK förespråkar ett starkt stöd till omställningen av Europas livsmedelssystem så att de blir mer hållbara i miljömässigt, ekonomiskt och socialt hänseende. Kommittén påpekar dessutom att samarbete (snarare än konkurrens) mellan aktörer i livsmedelskedjan är avgörande för att främja ett mer resilient och inkluderande livsmedelssystem som kan säkerställa att alla får sin beskärda del.

Europeiska unionen firade sin första ekodag den 23 september 2021 och EESK har precis antagit yttrandena ”Handlingsplan för utvecklingen av EU:s ekologiska produktion” och ”Mot en rättvis livsmedelskedja”.

Beslutsfattarna erbjuds fantastiska möjligheter att konkretisera de behövliga omställningarna. Vi befinner oss i ett kritiskt läge när det gäller genomförandet av en heltäckande livsmedelspolitik.

Från 8,5 % till 25 % ekologiskt brukad jordbruksmark i EU: ett ambitiöst mål

Inom ramen för den europeiska gröna given har kommissionen i från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald fastställt ett mål för den ekologiska produktionen i EU: senast 2030 ska minst 25 % av jordbruksmarken brukas ekologiskt.

”Ekologisk odling bidrar till att uppnå målen i den europeiska gröna given. Det kommer att bli avgörande att ta en marknadsorienterad inriktning som ytterligare ökar konsumenternas efterfrågan på och förtroende för ekologiska produkter”, menar Andreas Thurner, föredragande för EESK:s yttrande om ekologisk produktion.

EESK lyfter dock fram behovet av tillräckliga ekonomiska resurser för att det ska bli möjligt för alla EU-medborgare att nytta av denna stora omställning till ekologisk odling. (mr)

EU behöver genomföra effektiva och brådskande åtgärder för att minska utsläppen och ta itu med klimatförändringarna. Det paket för hållbar finansiering som kommissionen lagt fram kan fastställa en tydlig, sammanhängande och övergripande ram för detta, inom vilken en grönare ekonomi kan utvecklas utan inlåsningseffekter.

I det yttrande som antogs vid plenarsessionen i september och som utarbetats av Stefan Back ställer sig kommittén till fullo bakom kommissionens förslag till åtgärder i syfte att fastställa standarder för definitionen av ”hållbar ekonomisk verksamhet”, men påpekar att vissa inslag kan visa sig bli en komplex och kostsam utmaning, särskilt för små och medelstora företag.

EESK framhåller att det är viktigt att tydligt fastställa tekniska kriterier för gröna investeringar som direkt bidrar till Europas klimatmål och som de berörda affärssektorernas och den finansiella sektorns praxis kan anpassas till. Att fastställa standarder som avviker från maximikraven i EU-lagstiftningen kan skapa förvirring, och EESK rekommenderar därför att dessa krav stärks.

”Kommissionens åtgärdspaket syftar till att ge investerare möjlighet att omorientera sina investeringar mot mer hållbara teknikformer och företag. Vi behöver effektiva, innovativa och produktiva verktyg som är lätta att tillämpa och som ger snabba och tydliga resultat. Bedömningen av den delegerade förordningen om taxonomin för hållbar finansiering bör utföras i denna anda”, betonar Stefan Back. (mp)

EESK:s forum för det civila samhället på västra Balkan, som ägde rum i Skopje den 30 september och 1 oktober, riktade strålkastarljuset på det aktuella läget för regionens positiva utsikter till EU-medlemskap och det civila samhällets aktiva deltagande i detta arbete.

Forumet, som hölls av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén i samarbete med Europeiska kommissionen och det regionala samarbetsrådet, inföll vid ett lägligt tillfälle bara några dagar innan toppmötet mellan EU och västra Balkan hölls i Brdo i det slovenska ordförandeskapets regi.

Republiken Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev förklarade att med tanke på utvidgningsblockaden så är tiden inne att diskutera hur anslutningsprocessen, som är ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan, kan stärkas.

EESK:s ordförande Christa Schweng bekräftade kommitténs tydliga stöd för en utvidgning av EU till att inkludera länderna i regionen och deklarerade följande:
”Jag är förvissad om att västra Balkan hör hemma i EU. Vi får heller inte glömma att varje diskussion om utvidgning implicit är en diskussion om Europas framtid, och att det civila samhället, både i regionen och i EU, bör vara fullt delaktig i processen.”

Olivér Várhelyi, kommissionsledamot med ansvar för grannskap och utvidgning, hade följande kommentar: ”Vägen in i EU är lång och snårig och full av utmaningar. Men de som är verkligt målmedvetna kommer fram. Och för min del råder inga tvivel – västra Balkans framtid är i Europeiska Unionen.”

Gašper Dovžan, statssekreterare vid Sloveniens utrikesdepartement, replikerade att utvidgningen var ett logiskt steg och en process som var gynnsam för alla parter och som kräver ambition och resiliens.

Aktivt deltagande från det civila samhällets sida är ett måste i anslutningsprocessen

Biljana Spasovska från BCSDN (nätverket för det civila samhällets utveckling på Balkan) uttryckte sin oro för det krympande utrymmet för, och de minskade anslagen till, det civila samhället och menade att de grundläggande rättigheterna har ifrågasatts, särskilt under pandemin.

Deltagarna i forumet betonade vikten av att garantera mötesfrihet och att säkerställa ett stort medborgerligt utrymme.

Man diskuterade även riktlinjerna för genomförandet av den gröna agendan samt av den ekonomisk planen och investeringsplanen. För att dessa ska kunna nå framgång måste dock det civila samhället inkluderas på ett meningsfullt sätt och aktivt involveras i utformningen av politiken.

Den offentliga finansieringen av civilsamhällesorganisationerna måste reformeras i samtliga länder i regionen, och det civila samhället måste bli oberoende och fritt från politisk påverkan.

Slutförklaringen från det 8:e forumet för det civila samhället på västra Balkan finns här. (at)

Den 1 oktober 2021 inledde Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) officiellt sitt deltagande i den europeiska råvarualliansen. Alliansen inrättades den 29 september 2020 av Europeiska kommissionen för att främja resiliens och strategiskt oberoende i försörjningen av råvaror av avgörande betydelse för industrin och samhället i EU. Alliansen har för närvarande över 500 medlemmar, både i och utanför EU.

Mot bakgrund av EESK:s arbete med yttrande CCMI/177 uttryckte den europeiska råvarualliansen ett önskemål om att kommittén skulle delta officiellt med observatörsstatus. EESK:s presidium utsåg Andrés Barceló Delgado (ES–Gr. I) till kommitténs observatör i alliansen, med tanke på hans tidigare arbete med flera EESK-yttranden som rör råvaror. Andrés Barceló Delgados bidrag kommer att stödjas av och samordnas tillsammans med Norbert Kluge (DE–Gr. II) och Kęstutis Kupšys (LT–Gr. III).

Loppet ”20km of Brussels” anordnades i år den 12 september för 41:a gången. Loppet tillägnades två olika kampanjer. Den första avsåg att främja konferensen om Europas framtid och dess slogan ”Framtiden ligger i dina händer”, medan syftet med den andra var att stödja insatser mot cancer med målet att samla in 10 000 euro för att bekämpa cancer och gynna cancerforskning. Via denna kampanj gick 10 euro från varje anmälningsavgift oavkortat till Télévie, ett välgörenhetsevenemang som anordnas i franskspråkiga Belgien och Luxemburg av tv-kanalen RTL-TVI sedan 1989 till förmån för vetenskaplig forskning om cancer bland barn och vuxna.

Över 22 000 löpare från mer än 100 länder – samt deltagare till fots, på handcykel och i rullstol – tog sig tillsammans fram i olika takt på Bryssels gator. Drygt 800 kolleger från EU-institutionerna deltog i loppet i lagtröjor med texten ”Running for Europe”.

Loppet vanns i år av Amaury Paquet från Liège i Belgien som klockade in på 59’31, vilket var den tredje bästa tiden i evenemangets historia. Bland damerna var Florence De Cock, även hon från Liège, snabbast på tiden 1:09:50.

EESK företräddes av sin vice ordförande Cillian Lohan, som sköt startskottet tillsammans med Stefan De Rynck, chef för Europeiska kommissionens representation i Belgien. Löparna välkomnades också av Jaume Duch, generaldirektör för kommunikation vid Europaparlamentet, och drottning Mathilde av Belgien, som även deltog i loppet.

”20km of Brussels” anordnas nästa gång den 29 maj 2022. (ehp)