EESK info: Restauranger och barer har varit stängda under pandemin. Hur påverkar denna situation livsmedelsproducenter, livsmedelsleverantörer, restaurangägare och kulturen kring livsmedel och livsmedelskonsumtion? Vilket är det bästa sättet att få människor tillbaka i arbete?

Peter Schmidt NAT-sektionens ordförande: Livsmedelsproducenterna, livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln är pressade även under normala förhållanden. Alla förväntar sig fullgod tillgång till livsmedel av högsta kvalitet dygnet runt.

De goda nyheterna bland allt det dåliga pandemin har medfört är att Europas livsmedelsförsörjning fungerar väl även i kristider! Livsmedelskedjan är nog det som har fungerat bäst under den nuvarande krisen. Inte en enda gång har hyllorna gapat tomma i EU:s matvaruaffärer.

Pandemin har däremot visat på några svagheter som tidigare förbisetts. Jag vill nämna tre av dem.

Ett problem som snart blev uppenbart rörde sig om arbetsvillkoren för skördearbetare, och ett annat var köttindustrins struktur.

I båda fallen visade sig produktionen vara beroende av billig arbetskraft, huvudsakligen från länderna i Östeuropa och migrantarbetare (eller tredjelandsmedborgare), med missbruk av den fria rörligheten för arbetstagare inom Europa och enorm prispress på jordbruksprodukter och livsmedel.

Reserestriktioner och nedstängningar störde dessa leveranskedjor. Samtidigt uppmärksammades de svåra förhållanden som dessa personer levde och arbetade under. Dessa förhållanden bidrog också till smittkedjor och sjukdomsutbrott. Detta gjorde att man i Tyskland införde bestämmelser för att skydda arbetstagarna inom köttindustrin.

Det tredje området inom livsmedelskedjan som har det mycket bekymmersamt är hotell- och restaurangsektorn samt hela turistindustrin.

I de flesta länder ligger besöksnäringarna nere på grund av restriktioner, utegångsförbud, reserestriktioner och nedstängningar över hela sektorn. Tusentals företag kämpar för sin överlevnad eller står inför nedläggning.

Miljontals arbetstagare är permitterade, går på lönebidrag eller har förlorat sina jobb. Många hotellföretag har börjat omstrukturera och säga upp arbetstagare. Sektorns framtid är oviss och återhämtningen blir sannolikt lång och besvärlig.

Följande måste göras så snart som möjligt:

• EU:s återhämtningsplan måste antas och genomföras snarast: företag och arbetstagare kan inte vänta längre.
• Besöksnäringen och turismen måste sättas i centrum av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna, där arbetsmarknadens parter, i en insats för att rädda så många arbetstillfällen som möjligt, stöder sektorn ekonomiskt och strävar efter en snabb men säker och samordnad återhämtning samt lättnader i reserestriktionerna.
• Alla nödåtgärder, såsom arbetstidsförkortning, bör förlängas åtminstone t.o.m. september 2021 så att alla arbetstagare, inklusive säsongsarbetare och tillfälliga arbetstagare, försäkras rättvisa bidrag.
• Bidrag som betalas ut på kort sikt bör höjas till 100 %.
• Tillämplig EU-lagstiftning vad gäller rättigheterna för gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare måste genomföras och efterlevas korrekt, i synnerhet rätten till lika lön för lika arbete på samma plats, bland annat via nationella och gränsöverskridande samordnade och gemensamma yrkesinspektioner.
• En ny modell för hållbar turism bör bedrivas inom ramen för den europeiska gröna given och strategin Från jord till bord.

Dessutom bör allt finansiellt stöd – såsom statligt stöd, lån eller skattebefrielser – endast beviljas företag som

• tryggar sysselsättning/skapar anständiga arbetstillfällen och respekterar arbetstagarnas rättigheter och kollektivavtal,
• inte är registrerade i skatteparadis och alltid har betalat sin skäliga andel av skatter och sociala avgifter,
• går med på att ställa in utdelningar, aktieåterköp och aktieoptioner under krisen.