EESK info

Under EESK:s plenarsession den 27 januari presenterade Portugals premiärminister António Costa prioriteringarna för landets EU-ordförandeskap. Portugal, som har placerat den sociala agendan högst upp på sitt ordförandeskapsprogram, har bett EESK att bidra med sin sakkunskap i sju frågor som är av avgörande betydelse för EU:s framtid.

Under mottot ”Nu ska vi uppnå en rättvis, grön och digital återhämtning” kommer ordförandeskapet att fokusera på tre huvudprioriteringar: främja en återhämtning som stimuleras av klimatomställningen och digitaliseringen, genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter och stärka Europas oberoende samtidigt som unionen förblir öppen gentemot omvärlden.

”Dessa prioriteringar ligger fullt i linje med kommitténs egna prioriteringar: vi verkar för ett ekonomiskt välmående EU som är socialt inkluderande och miljömässigt hållbart”, underströk EESK:s ordförande Christa Schweng.

”Kampen mot covid-19-pandemin har visat på det mervärde som Europeiska unionen innebär. Såväl påbörjandet av vaccineringsprocessen som godkännandet av den fleråriga budgetramen och programmet Next Generation EU har väckt en känsla av hopp och gett ny mening åt ordet ’gemenskap’”, betonade António Costa.

Det portugisiska ordförandeskapets centrala evenemang kommer att vara det sociala toppmötet, som enligt planerna kommer att äga rum den 7 maj i Porto.

”Det huvudsakliga målet med toppmötet är att ge stark politisk drivkraft åt den handlingsplan som kommissionen kommer att lägga fram i mars och att verkställa den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som är det bästa vaccinet mot sociala skillnader, populism och rädsla”, påpekade premiärministern.

Han framhöll också att det portugisiska ordförandeskapet räknar med EESK:s viktiga bidrag till och aktiva deltagande i arbetet med att uppnå detta grundläggande mål. Ordförandeskapet har bett EESK att bidra med sin sakkunskap i sju frågor som är av avgörande betydelse för EU:s framtid. (mr)

EESK:s ordförandeskap, som har fokus på att bygga upp ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt starkare EU, stöder kommissionens insatser för att få Europa på fötter efter covid-19-krisen. Detta meddelande framförde EESK:s ordförande Christa Schweng till Maroš Šefčovič, kommissionens vice ordförande med ansvar för kontakter mellan institutionerna och framtidsfrågor, som deltog i kommitténs plenarsession i januari.

Christa Schweng gav kommissionen EESK:s fulla stöd och påminde om det åtagande som gjorts i juli 2020 i och med antagandet av EESK:s bidrag till kommissionens arbetsprogram för 2021: ”Kommittén vill på ett kraftfullt sätt bidra till Europas återhämtning och framtida motståndskraft för att säkerställa ett Europa som är ekonomiskt välmående, socialt inkluderande och miljömässigt hållbart”, sade Christa Schweng. ”Vår utmaning framöver består i att effektivt ta itu med de ekonomiska och sociala svårigheter som orsakats av covid-19.”

Maroš Šefčovič påpekade att kommissionens arbetsprogram för 2021 utformats för att hjälpa EU att komma till rätta med den sårbarhet som krisen orsakat och att få hjulen att snurra igen med hjälp av framtidssäkra lösningar: ”Vår union har visat stor solidaritet och enighet. Vi kommer inte bara att komma på fötter igen, utan även ta oss framåt, och efter alla utmaningar under 2020 är det nu dags att lägga in en högre växel i fråga om vår återhämtning efter covid-19-krisen och att staka ut den framtid vi vill ha för vår union.”

Han kommenterade de pågående åtgärderna mot pandemin och betonade att kommissionens insatser och arbete för en hälsounion för EU har gjort det möjligt för unionen att arbeta på ett samordnat sätt när det gäller vaccinationer, samt att säkra världens bredaste vaccinutbud med totalt 2,3 miljarder doser. (mp)

Mer tydlighet, större ekonomisk öppenhet, strikta regler mot trakasserier och strängare påföljder vid bristande efterlevnad. Den 28 januari 2021 röstade EESK:s ledamöter igenom större ändringar av sin uppförandekod. Detta är den första milstolpen i den reform av kommittén som EESK:s nya ledarskap håller på att genomföra.

De nya reglerna innehåller en rad förbättringar för att effektivt förebygga diskriminering och hantera fall av misskötsamhet på ett ändamålsenligt sätt. Att verka förebyggande är den främsta prioriteringen, men nu kommer det att bli möjligt att ålägga en rad påföljder mot en kommittéledamot i händelse av bekräftad misskötsamhet.

EESK:s ordförande, Christa Schweng, lovade att stärka uppförandekoden i början av sitt ordförandeskap. ”Vi uppfyllde detta löfte. Det omfattande arbete som utförts av kommittén för arbetsordningen har säkerställt ett brett stöd för detta förslag. Detta är ett bevis på vårt engagemang för höga etiska normer och moderna, insynsvänliga arbetsmetoder”, förklarade Christa Schweng.

Påståenden om misskötsamhet kommer att utredas av den nya etikkommittén, som kommer att ha tydliga utredningsbefogenheter. Såväl EESK:s ledamöter som personal kommer att kunna lämna in klagomål till etikkommittén. Om det sker en utredning kommer alla visselblåsare som erkänts som sådana att skyddas och kommittén kommer att samarbeta nära med Olaf.

Beroende på vad man kommer fram till i utredningen och hur allvarlig misskötsamheten är kan ledamoten komma att åläggas en rad påföljder, bl.a. följande:

• Fråntas en eller flera av de befattningar som ledamoten innehar vid kommittén.
• Gottgöra eventuella skador som ledamoten orsakat.
• Tillfälligt förlora det traktamente som ledamöter uppbär.
• Tillfällig avstängning från deltagande i all eller delar av EESK:s verksamhet eller i tjänsteresor.
• Förbud mot att företräda EESK i nationella, interinstitutionella eller internationella forum.
• Begränsning av rätten till tillgång till sekretessbelagda eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

I de mest allvarliga fallen kommer det även att vara möjligt att utesluta en ledamot från EESK.

De uppdaterade reglerna utökar även öppenheten i fråga om ekonomiska intressen, särskilt när det gäller ersättning för ledamöternas tjänsteresor och verksamhet. Varje år kommer ledamöterna att vara skyldiga att lämna in en förklaring om sina ekonomiska intressen, som kommer att finnas tillgänglig på EESK:s webbplats. I dokumentet klargörs även fall av potentiella intressekonflikter.

Ändringarna är en följd av Europaparlamentets uppmaningar och rekommendationer samt rekommendationer från Europeiska ombudsmannen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

För första gången sedan handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket undertecknades gav Michel Barnier, chef för Europeiska kommissionens arbetsgrupp för förbindelserna med Förenade kungariket, offentligt uttryck för sina synpunkter på texten under en debatt vid Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs plenarsession i januari.

I sitt anförande betonade Michel Barnier att det inte fanns något positivt med brexit: ”Det är en skilsmässa, och ingen bör vara nöjd efter en skilsmässa. Men den uppgörelse som vi har nått med Förenade kungariket visar att EU inte är ett fängelse, såsom vissa demagoger till höger och vänster vill få oss att tro. Vi kan lämna unionen, men de som vill lämna får ta konsekvenserna i form av störningar och turbulens.”

Syftet med avtalet var att få ordning på de ekonomiska och handelsrelaterade aspekterna av förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket efter brexit, med vetskapen att sista ordet ännu inte är sagt: ”Det kommer inte bara att bli nödvändigt att säkerställa ett korrekt genomförande av detta avtal, utan säkerligen även att komplettera avtalet i framtiden när det gäller vissa frågor som Förenade kungariket inte vill ta med den här gången, såsom försvar och utrikespolitik.”

Michel Barnier underströk även att kommissionens arbete inte var till ända: kommissionen kommer att följa genomförandet av avtalet och noga studera de eventuella förslag från den brittiska sidan som skulle kunna ge upphov till regleringsmässiga skillnader.

EESK:s ordförande, Christa Schweng, tackade Michel Barnier för hans insatser under brexitförhandlingarna, för hans ”exemplariska öppenhet och för att han tagit sig tid att hålla det civila samhället underrättat genom hela förhandlingsprocessen”, mot bakgrund av att Barnier hållit anföranden vid fem tillfällen under EESK:s plenardebatter.

Jack O'Connor, ordförande för EESK:s uppföljningsgrupp för brexit, lovordade Barniers hantering av situationen i Irland under brexitförhandlingarna och påminde om EESK:s och uppföljningsgruppens åtagande om att ”ta vårt ansvar för att på bästa sätt tillvarata potentialen hos detta avtal”, framför allt i förbindelserna med Förenade kungarikets civila samhälle. (dgf)

Antalet människor som lever i fattigdom skulle kunna minskas med 50 % de närmaste tio åren, meddelade FN:s särskilda rapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter när han under EESK:s plenarsession i januari redogjorde för resultaten av sitt uppdrag vid EU:s institutioner.

Fattigdomsbekämpning måste vara en av huvudprioriteringarna i Europeiska kommissionens kommande handlingsplan för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, betonade Oliver De Schutter, FN:s särskilda rapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter.

Oliver De Schutter påpekade att kvinnor och ensamstående föräldrar i allt högre grad drabbas av fattigdom i EU.

Han underströk också att kommissionens gröna giv inte kan ersätta en strategi för fattigdomsbekämpning, även om den har en stark social dimension. ”I den gröna given är fattigdomsbekämpning i sig inte ett mål”, vidhöll han.

Han förklarade att man har kartlagt tre strukturella hinder för bekämpningen av fattigdom i EU:

• Skattedumpning i EU-länderna, där skattebördan under de senaste 20 åren gradvis har flyttats från företagen och de mest förmögna privatpersonerna till arbetstagarna, konsumenterna och låginkomstfamiljerna.
• Sociala villkor och arbetskostnader, där åtgärder vidtas som består i att minska lönerna och arbetsgivarnas sociala avgifter i ett försök att stärka kostnadskonkurrenskraften.
• Den makroekonomiska ramen i den ekonomiska och monetära unionen, och i synnerhet stabilitets- och tillväxtpakten, som måste ses över snarast så att sociala investeringar i hälso- och sjukvård och utbildning undantas från skattemässiga åtgärder.

Oliver De Schutter ansåg att tre ambitiösa mål bör inkluderas i kommissionens handlingsplan för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter:

• En strategi för att minska fattigdomen fram till 2030, med den ambitiösa målsättningen att minska antalet människor som riskerar att drabbas av fattigdom med 50 %.
• En barngaranti som omfattar fyra viktiga områden: tillgång till utbildning, barnomsorg, mat och näring, boende och hälso- och sjukvård. Här skulle det också handla om att stödja familjerna genom att tillhandahålla anständiga löner, arbetstillfällen och förmåner.
• Ett nytt rättsligt bindande instrument för system för minimilöner, för att säkerställa att alla sådana system i EU är lämpliga och att medlemsstaterna tillämpar en gemensam metod.

EESK:s ordförande Christa Schweng framhöll att var femte person i EU redan innan covid-19 riskerade att drabbas av fattigdom och social utestängning, och att detta är ett misslyckande för våra utvecklade europeiska samhällen. ”Ett av de bästa sätten att lyfta människor ur och motverka fattigdom är att stärka samhällenas och människornas motståndskraft”, konstaterade hon.

Christa Schweng menade även att det utöver finansiering behövs en rättighetsbaserad strategi, i vilken människor som drabbats av fattigdom inte bara ses som rättighetsinnehavare utan också som drivkrafter för förändring. Hon vidhöll att åtagandet att inte lämna någon på efterkälken innebär att man åter ger människor egenmakt så att de kan spela en positiv roll i samhället. (at/mp)