Nästan två månader före nästa val till Europaparlamentet blir desinformation en allt viktigare fråga i EU-politiken på grund av den negativa inverkan som desinformation kan få på valresultatet.

I åratal har den skada som desinformation kan ge upphov till oroat gemene man i allmänhet och politiker i synnerhet. Det demokratiska samhället och vår kosmopolitiska livsstil ifrågasätts. Extremhögern och andra extremistiska krafter inom EU liksom autokratiska regimer i länder utanför EU går samman för att genomföra desinformationskampanjer som undergräver EU-projektet, och de använder sig av sociala medier och algoritmer för att göra det. De använder teknik som sitt främsta verktyg för denna sabotagekampanj.

Det behövs en strategi som tar hänsyn till många olika faktorer för att värna demokratin och motverka desinformation, och det finns teknik som kan hjälpa oss att bemöta desinformation på ett framgångsrikt sätt. Det är mycket viktigt att den digitala kampen förs parallellt på ett effektivt sätt på de tre områdena desinformation, hybridhot och cybersäkerhet för att skapa synergier och öka säkerheten samtidigt som rättsstatsprincipen respekteras.

Det är också viktigt att reglera skapandet och tillämpningen av algoritmer, så att vi alla själva kan bestämma om vi vill godkänna vissa algoritmer eller ej. Vi måste hitta rätt balans mellan människors grundläggande rättigheter å ena sidan och företagens immateriella rättigheter å andra sidan. Det är däremot helt oacceptabelt att teknikföretag kan tjäna pengar på manipulation och hatpropaganda. Privata intressen får inte väga tyngre än allmänintresset.

Det är viktigt att alla får tillgång till offentlig, pluralistisk och oberoende information på alla EU-språk. Denna information ska bestå av obestridliga fakta i den nationella, regionala och lokala nyhetsrapporteringen i medlemsstaterna.

Frågan om att skapa en europeisk offentlig nyhetskanal har nu aktualiserats. En sådan nyhetskanal måste ta principen om redaktionellt oberoende på fullaste allvar, och föreslås vara tillgänglig på olika plattformar, så att alla inom EU kan få tillgång till den information som de behöver för att kunna göra välgrundade val. Att klassificera journalistik som en europeisk kollektiv nyttighet, i enlighet med Unescos förslag, och förbättra skyddet av journalister, är åtgärder som måste vidtas.

När det gäller frågan om mediekompetens och människors förmåga att själva kunna göra en kritisk informationsbedömning är det viktigt att dra lärdom av Finlands utmärkta exempel på hur man kan stärka människors kreativa tänkande. Detta kräver åtgärder för att tillhandahålla verktyg som syftar till att främja mediekompetens samt kulturell och demokratisk kompetens på alla utbildningsnivåer och som riktar sig till alla åldersgrupper och minoriteter.

Demokrati är lika med folkstyre, och det bästa sättet att slå vakt om demokratin är att människor ger uttryck för sin starka önskan att leva i en demokrati!

Vår europeiska sociala modell, som bygger på social och regional integration samt sammanhållning, jämlikhet och solidaritet, är det effektivaste (och mest rationella) sättet för människor att känna att deras allmänna välbefinnande går hand i hand med demokratin och att de därför tycker det är viktigt att bekämpa desinformation.

För att slå vakt om demokratin måste vi snabbt få fram en mer djupgående och helhetsorienterad strategi, och bättre lagstiftning inom EU för att reglera de många dimensionerna av detta fenomen. Alla dessa aspekter behandlas i kommitténs yttrande TEN/830.

Carlos Trindade, EESK-ledamot