”Vi måste gå bortom stabilitets- och tillväxtpakten”

EESK info: Hur ser EESK på kommissionens förslag om den nya ekonomiska styrningen?

Javier Doz: Kommissionen utarbetade detta förslag mot bakgrund av att den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten löper ut i januari 2024 samt att budgetunderskotts- och statsskuldnivåerna är höga i många medlemsstater efter pandemin. Möjligtvis också till följd av en kritisk reflektion över de negativa följderna av den politiska hanteringen av den stora recessionen med sin stelbenta tillämpning av paktens bestämmelser.

I förslaget bibehålls de fastställda gränserna för budgetunderskott och statsskuld (3 procent respektive 60 procent av BNP), men det ges utrymme för flexibilitet och differentiering avseende hur och inom vilken tidsfrist dessa mål ska uppnås, utifrån medlemsstaternas situation.

Dessutom förenklas reglerna såtillvida att tillväxttakten av primära nettoutgifter blir den viktigaste indikatorn och att man därmed utesluter räntor på skulder, arbetslöshetsförmåner och utgifter som finansieras av diskretionära åtgärder eller EU-medel. Den främsta nyheten består i finans- och strukturpolitiska planer med en löptid på mellan fyra och sju år, som förhandlas fram mellan varje enskild medlemsstat och kommissionen och omfattar strukturreformer.

Kommissionen offentliggjorde den 26 april två förslag till förordningar och ett förslag till direktiv och avser därmed ändra motsvarande mål i stabilitets- och tillväxtpakten om samordningen av den ekonomiska politiken och budgetövervakning, förfarandet vid alltför stora underskott och kraven på medlemsstaternas budgetramverk. Efter påtryckningar från den tyska regeringen har en del bestämmelser skärpts i förhållande till meddelandet, som lades fram i november, i synnerhet skyldigheten för alla medlemsstater med ett budgetunderskott som överstiger 3 % att minska detta underskott med i genomsnitt 0,5 % av BNP per år och tillämpningen per automatik av förfarandet vid alltför höga underskott för länder som på medellång sikt avviker från planen.

EESK ställer sig bakom grundprinciperna i kommissionens föreslagna paket, dvs. differentierade finans- och strukturpolitiska planer och tillförd flexibilitet till stabilitets- och tillväxtpakten, men förespråkar att man står fast vid villkoren i det ursprungliga förslaget från november. Kommittén efterfrågar en debatt om behovet av att gå bortom ramen från 1997.

EESK anser också att man bland annat bör undersöka möjligheten att ge EU ”permanent finanspolitisk kapacitet” för att kunna finansiera en växande uppsättning av ”europeiska kollektiva nyttigheter”. Deltagandet av nationella parlament, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer i utarbetandet av de finans- och strukturpolitiska planerna skulle stärka det nationella egenansvaret för de åtaganden som görs i planerna.

Det är även nödvändigt att sörja för en differentierad behandling av investeringarna i de finans- och strukturpolitiska planerna, särskilt när det gäller den gröna omställningen och försvaret, men även att stärka sociala och arbetsrelaterade mål i investeringar och reformer och att noggrant se över metoden för skuldhållbarhetsanalys samt deltagandet av regeringar och oberoende nationella finanspolitiska organ i fastställandet av den ”tekniska målbanan” för skuldminskning.