EESK info

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har uppmanat kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en ny europeisk strategi för äldre, för att komma bort från den rådande synen på äldre som en börda och kostnad för samhället. Genom strategin vill man i stället ta vara på deras sociala, ekonomiska och intellektuella potential, som ofta förbises.

I brist på en heltäckande politik för äldre personer och åldrande skulle detta bli den första EU-strategin som skyddar äldre människors rättigheter och ser till att de kan delta till fullo i samhällslivet och ekonomin.

EESK:s uppmaningar lades fram i ett yttrande som kommittén antog vid sin plenarsession i juli, där man även höll en debatt med kommissionens vice ordförande med ansvar för demokrati och demografi, Dubravka Šuica, och ordföranden för AGE Platform Europe, Heidrun Mollenkopf. Yttrandet hade begärts av det spanska EU-rådsordförandeskapet.

Denna strategi skulle bidra till att sätta stopp för negativa attityder gentemot äldre personer, som spär på diskriminering. Åldersdiskriminering fortsätter, tillsammans med könsdiskriminering, att toppa listan över de vanligaste formerna av diskriminering i EU, trots att det europeiska samhället åldras snabbt. Eurostat uppskattar att fram till 2050 kommer antalet personer i åldern 75–84 år i EU att öka med 56,1 %, samtidigt som antalet personer i åldern 65–74 år kommer att öka med 16,6 %.

”EESK skickar en klar och entydig uppmaning till kommissionen om att utarbeta en strategi för äldre före utgången av den nuvarande mandatperioden. Detta är startpunkten och effekterna kommer att bli långtgående för den europeiska social- och demografipolitiken”, förklarade föredraganden för yttrandet, Miguel Angel Cabra de Luna.

Kommissionens vice ordförande Dubravka Šuica framhöll: ”Äldre personer är varken en utgift eller en börda. De är en tillgång. Vi kan inte betrakta de demografiska förändringarna för sig. Vi måste undersöka hur de samspelar med megatrender såsom den gröna och den digitala omställningen.”

”Äldre får inte betraktas som välfärdsmottagare. De är medborgare med samma rätt till ett fullvärdigt liv utan diskriminering som människor i alla åldrar. Dessa rättigheter måste garanteras inom alla områden av livet”, framhöll Heidrun Mollenkopf.

Äldre personer äger en avsevärd andel av tillgångarna i många länder, och har en betydande köpkraft. Silverekonomin, som drivs på av äldre konsumenter, förväntas växa kraftigt och beräknas uppgå till 5,7 biljoner euro år 2025. För att kunna utnyttja denna potential behöver EU effektiva strategier som beaktar den regionala dynamiken och de möjligheter som denna ekonomi för med sig. (ll)

Till de viktigaste rekommendationerna i sex EESK-yttranden om vatten som antogs vid plenarsessionen i juli hör att anta en människorättsstrategi för vattenförvaltning, främja investeringar, införa konsumtionsmärkning och omstrukturera priserna. De utgör den första vågen av förslag från EESK till en övergripande vattenpolitik i EU inom ramen för initiativet om en blå giv.

Som en reaktion på de brådskande utmaningarna på detta område går Europeiska ekonomiska och sociala kommittén i bräschen med en övergripande uppsättning rekommendationer för en hållbar vattenpolitik i EU. I initiativet för en blå giv efterlyser kommittén en enhetlig strategi i hela Europa med målet att utrota vattenfattigdom och garantera – som en mänsklig rättighet – tillgång till säkert vatten till överkomliga priser och till sanitet.

För att uppnå dessa mål understryker EESK vikten av att ta fram motståndskraftiga vatteninfrastrukturer och distributionsnät. Utgångspunkten bör vara en utvärdering av nuläget avseende vatteninfrastruktur och tillgång på vatten i varje medlemsstat, i syfte att kartlägga investeringsbehoven och säkerställa en effektiv vattenförvaltning.

Serien av rekommendationer från EESK om de ekonomiska aspekterna av en blå giv för EU inbegriper att prisstrategier införs med målet att avskräcka från slösaktig vattenkonsumtion och att nya medel för finansieringen av vattenpolitiken föreslås. Kommittén strävar efter att EU ska bli en global ledare inom vatteneffektiv teknik. Vattenfrågorna föreslås ingå i all EU-politik för industrin i syfte att minska vattenkonsumtionen, främja återanvändning och återvinning samt ta itu med vattenförorening. När det gäller jordbruket föreslår EESK ett liknande angreppssätt, som säkerställer att vattendimensionen fullt ut tas i beaktande inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP).

EESK tror på att konsumenterna kan driva en förändring, och vill också främja användningen av vatteneffektiva apparater genom att införa en märkning avseende vattenförbrukning och cirkulära vattenkonsumtionsmönster, vilket kan uppmuntra enskilda personer att bli en del av lösningen.
Dessa förslag kommer att sammanfattas i en rad huvudprinciper och åtgärder som sedan läggs fram för de övriga EU-institutionerna i samband med konferensen ”Efterlysning av en blå giv för EU” den 26 oktober 2023. Kommitténs mål är att vatten ska vara en av de främsta prioriteringarna för nästa kommission. (gb)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har efterlyst en reform av hälso- och sjukvårdssystemen i hela EU för att säkerställa en övergripande strategi för psykisk hälsa, mot bakgrund av den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa och beteendemässiga störningar hos den europeiska befolkningen, inte minst bland ungdomar.

I ett yttrande som utarbetades på begäran av det spanska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd och antogs vid EESK:s plenarsession i juli, konstaterades att psykisk hälso- och sjukvård bör fokusera på tidiga förebyggande åtgärder, tidig upptäckt och samhällsbaserad vård.

”Det krävs en brådskande reform av hälso- och sjukvårdssystemen i hela EU för att säkerställa att de i stället för att vara organiserade kring tillfälliga vårdmodeller sörjer för integrerade och planerade långsiktiga interventioner och vård som syftar till att inte bara behandla utan också förebygga sjukdomar, med hjälp av multidisciplinära team”, sade yttrandets föredragande Milena Angelova.

”Vi måste förändra våra system för psykisk hälso- och sjukvård. Det behövs fler specialister och mer stöd till personer i behov av vård”, sade yttrandets medföredragande Ivan Kokalov.
Ungdomar, barn, kvinnor och utsatta grupper, men även personer som utsätts för långvarig stress, löper särskilt stor risk att drabbas av psykisk ohälsa.

I kölvattnet av covid 19-pandemin har den psykiska hälsan försämrats ytterligare, och 20 % av européerna har psykiska problem i varierande grad, från allvarliga till medelsvåra. Detta har bl.a. påverkat arbetslivet och inkomsterna. Nyligen gjorda beräkningar visar att de årliga kostnaderna för psykisk ohälsa och beteendemässiga störningar uppgår till nästan 4 % av EU:s BNP.
Psykiska hälsoproblem får också allvarliga konsekvenser för dem som drabbas och ligger bakom ungefär 4 % av alla dödsfall i Europa varje år. När det gäller ungdomar är psykisk ohälsa den näst vanligaste orsaken till dödsfall.

EESK lovordar kommissionen för dess nyligen framlagda övergripande plan för psykisk hälsa och anser att denna plan snabbt bör omsättas i en korrekt finansierad EU-strategi för psykisk hälsa. Strategin bör ha en tidsram, fastställa tydliga ansvarsområden och innefatta mätbara indikatorer för att övervaka framstegen.

Enligt EESK:s mening bör systemen för psykisk hälsa vara rättighetsbaserade och personcentrerade, och individens egenmakt och aktiva deltagande i det egna tillfrisknandet bör prioriteras.
EESK rekommenderar med eftertryck att kommissionen utnämner 2024 till Europaåret för psykisk hälsa. Detta skulle sända en kraftfull signal och uppmuntra bildandet av en stark allians för att förbättra och främja den psykiska hälsan i hela EU.

Vid sin plenarsession i juli välkomnade EESK företrädare från kandidatländernas civilsamhällesorganisationer och tillkännagav initiativet att utse ”hedersledamöter från utvidgningsländerna” och bjuda in dem att delta i kommitténs dagliga samrådsarbete.

Det första konkreta steget mot detta mål togs i juli vid EESK:s plenarsession, där man höll en debatt om det civila samhällets betydelse i EU:s utvidgningsprocess. EESK:s ordförande Oliver Röpke har också undertecknat ett samförståndsavtal med regionala samarbetsrådet (RCC) för att påskynda det civila samhällets och ungdomars strukturerade engagemang för att främja fred och välstånd i sydöstra Europa.

Kommissionsledamoten med ansvar för grannskap och utvidgning, Olivér Várhelyi, lovordade EESK:s initiativ för ”hedersledamöter från utvidgningsländerna” som ett sätt att se till att utvidgningspolitiken fortsätter att stå högt upp på EU:s dagordning. 

Moldaviens premiärminister Dorin Recean påpekade att detta nya initiativ från EESK var lägligt och skulle stärka samarbetet med det civila samhället i Moldavien. 

Majlinda Bregu, generalsekreterare för regionala samarbetsrådet, noterade: ”Vi i regionala samarbetsrådet kan inte föreställa oss en samordning av de regionala insatserna i samband med den utmanande gröna agendan för västra Balkan utan vårt rådgivande forum för det civila samhällets organisationer, eller en samordning av insatserna för att uppnå en regional marknad utan att våra handelskammare har en stark röst”. 

Bosko Savkovic, från Serbiens arbetsgivarförbund, berömde det serbiska civila samhället för att det framför sina åsikter, bekämpar utländsk desinformation och påminner Serbiens medborgare om utsikterna till EU-medlemskap. 

Oleksandr Javorskyj från Ukrainas arbetsgivarförbund förklarade: ”Ukrainas beslut att påbörja sin resa mot EU-medlemskap fattades långt innan krigsutbrottet. Ukrainas arbetsmarknadsparter och det civila samhället behöver nu rätt utbildning för att hjälpa dem i EU:s anslutningsprocess.”

Anisa Subashi, vice ordförande för Albaniens fackliga samorganisation, underströk fackföreningarnas roll i att stärka den sociala dialogen, särskild i en tid då den albanska regeringen försöker krympa utrymmet för det civila samhället. 

Såväl Dajana Cvjetkovic, från centrumet för främjande av det civila samhället (Bosnien och Hercegovina), som Daliborka Uljarevic, verkställande direktör för centrumet för medborgarskapsutbildning i Montenegro, stödde det civila samhällets roll i utvidgningsprocessen. ”Vi är ryggraden i vårt samhälle och våra medborgares strävanden. Vi är EU-institutionernas närmaste allierade och detta initiativ kommer att fördjupa vårt samarbete ytterligare ”, förklarade Daliborka Uljarevic. (mt)

I planen för en nettonollindustri saknas en vision om hur man ska se till att Europas industri förblir konkurrenskraftig och lockar till sig investeringar.

EESK bedömer att industriplanen i den gröna given och rättsakten om nettonollindustri generellt sett är godtagbara, men att de borde vara mer specifika när det gäller åtgärder som vidtas för att förbättra lokaliseringsfaktorerna, höja de europeiska ekonomiernas konkurrenskraft och särskilja EU från dess systemrivaler.

”Vi ställer oss mycket kritiskt till att det behövdes ett incitament som lagen om inflationsminskning i USA för att sporra EU att vidta åtgärder”, säger Sandra Parthie, föredragande för EESK:s yttrande om industriplanen i den gröna given och rättsakten om nettonollindustri. ”Vi önskar att detta skulle ha skett tidigare. Det hade varit bättre om EU reagerade mer kraftfullt och med större övertygelse för att visa våra företag och samhällen att vi verkligen vill att Europa även i fortsättningen förblir ett relevant område för industriell verksamhet, med goda arbetstillfällen och löner för arbetstagarna.”

Industrin i EU har sedan några årtionden en försvagad konkurrenskraft i förhållande till unionens vanliga rivaler. BNP per capita i EU har sjunkit från cirka 70 % av motsvarande värde i Förenta staterna på 2000-talet till under 66 %. Förenta staternas och EU:s andelar av världens bruttoinvesteringar minskade mellan 1999 och 2020 från 29 % till 20 % respektive från 23 % till 15 %. 

För att vända denna nedåtgående trend rekommenderar EESK att man genomför en revision för att fastställa hur EU kan kontrollera och förbättra sina värdekedjor och undvika alltför starka beroenden. Kommittén föreslår också att samtliga förslag till EU-lagstiftning underkastas en konkurrenskraftskontroll.

Ett av de problem som enligt EESK kräver djärvare åtgärder är byråkratin och långa handläggningstider. Som exempel kan den offentliga finansieringen nämnas: beslut om att bevilja projekt ekonomiskt stöd och tillgång till finansiering tar för lång tid. För att hindra investerare från att ta sin verksamhet någon annanstans menar EESK att vi behöver åtgärder för att säkerställa snabb och tillgänglig finansiering för både driftskostnader och kapitalutgifter, oavsett typ av företag, stora eller små. 

Tillståndsgivningen är ett annat område där industriplanen i den gröna given inte håller måttet, eftersom den inriktar sig på några få nollutsläppstekniker som ges förtur och mer ekonomiskt stöd för projekt, medan andra sektorer tampas med allt större svårigheter.

Enligt EESK:s förmenande är industriplanen i den gröna given och rättsakten om nettonollindustri alltför snävt inriktade på att främja gröna tekniker och på att utse ”primusar”. I stället bör en diversifierad industri med många olika sektorer uppmuntras.  
I Europa finns en mängd energiintensiva tunga industrier och primärindustrier som behöver fasa ut fossila bränslen och som inte ingår i industriplanen i den gröna given. 

Lättnader i EU:s regler för statligt stöd är en annan potentiell fälla, eftersom det skulle kunna öka klyftan mellan rikare medlemsstater och fattigare medlemsstater som inte har finanspolitiskt utrymme för att investera i den gröna omställningen eller för att stödja deras ledande industrier samt hushåll. Därför bör det föras en seriös debatt om en fond för europeisk suveränitet med målet att tillhandahålla ytterligare finansiering på EU-nivå för omställningen. 

Kommissionens siffror visar att det finns en betydande potential att skapa arbetstillfällen inom nettonollteknik: 180 000 arbetstagare behövs inom tillverkning av vätgasbränsleceller, 66 000 inom solcellstillverkning och 800 000 inom batteritillverkning. 

Industriplanen i den gröna given stöder visserligen utvecklingen av grön kompetens, men EESK anser att den bör stödja utvecklingen av alla de färdigheter som behövs inom industrin. Planen bör också möjliggöra att arbetstillstånden för kvalificerade arbetstagare från länder utanför EU påskyndas och standardiseras. (dm)
 

I ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i juli uppmanar EESK EU att anta en övergripande strategi för råvarupolitiken. Kommittén föreslår att förteckningen över kritiska råvaror utvidgas samt att man säkerställer rättvisa energipriser, förenklar tillståndsgivning, prioriterar återvinning och främjar kapacitetsuppbyggnad i EU:s råvarupolitik.

Kina dominerar för närvarande det globala utbudet av kritiska råvaror, medan Europa producerar mindre än 5 % av världens mineralråvaror. Med tanke på att efterfrågan på råvaror förväntas fördubblas globalt fram till 2060 är det nödvändigt att vidta åtgärder.

För att ta itu med dessa utmaningar rekommenderar EESK att förteckningen över kritiska råvaror utvidgas så att den omfattar råvaror som är viktiga inom grön och hållbar teknik och därmed öppnar för riktade politiska åtgärder och investeringar. Med målet att förbättra resurstryggheten och driva på EU:s gröna omställning förespråkar kommittén dessutom rättvisa energipriser, ekonomiskt stöd, förenklade tillståndsförfaranden samt partnerskap med andra länder.

EESK:s föredragande för yttrandet, Maurizio Mensi, underströk att man i avfallslagstiftningen måste prioritera återvinning och återanvändning av råvaror som ett medel för att minska beroendet av primära råvarukällor och stimulera ekonomisk tillväxt. Kommittén vill dock uppmärksamma betydelsen av att väga resurstryggheten mot miljöhänsyn för att uppnå överensstämmelse med EU:s hållbarhetsmål.

EESK:s medföredragande Michal Pintér förespråkade en EU-omfattande kapacitetsuppbyggnad inom utvinningsindustrin. I yttrandet föreslås en inriktning på personalutveckling inom utvinningsindustrin och på att omskola och fortbilda befintlig arbetskraft i syfte att främja råvarusektorns tålighet.

Genom att behandla dessa aspekter på ett samlat sätt kan EU framgångsrikt ställa om till en grön ekonomi och lägga grunden för en motståndskraftig, hållbar och globalt konkurrenskraftig råvarusektor. (gb)

I ett yttrande som EESK utarbetat på uppdrag av det spanska ordförandeskapet förklarar kommittén att man välkomnar Europeiska kommissionens strategi för energiomställning i EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor. Yttrandet antogs vid plenarsessionen i juli. Kommittén inser det akuta behovet av att minska koldioxidutsläppen och främja hållbara, förnybara och kommersiellt lönsamma energialternativ och understryker vikten av att uppnå målet om klimatneutralitet senast 2050.

EESK betonar att fiskeindustrin spelar en viktig roll i att begränsa effekterna av klimatförändringarna. Fiskare tillhandahåller ett av de mest hälsosamma djurproteinerna med ett av de lägsta koldioxidavtrycken. Utsläppen från sektorn uppskattas utgöra en bråkdel av världens totala utsläpp 2023, vilket understryker näringens relativt låga miljöpåverkan. EESK uppmanar dock med kraft till fortsatta insatser så att energieffektiviteten ökar och utsläppen minskar ytterligare.

”För att kunna fasa ut fossila bränslen i fiskerinäringen krävs en övergripande strategi, ekonomiska incitament och välkomnande av utsläppsfria energikällor”, förklarar föredraganden för yttrandet, Javier Garat Pérez. ”Vi måste göra en avvägning mellan våra ambitioner och vad som är realistiskt. Vi behöver en lämplig och realistisk tidsplan för utfasningen av fossila bränslen där de tekniska, logistiska och lagstiftningsmässiga framstegen beaktas. Kostnaden för omställningen får inte belasta arbetsgivare och arbetstagare inom den maritima industrin och får inte innebära att någon lämnas utanför. Att hitta en balans mellan målet om minskade koldioxidutsläpp och ekonomisk bärkraft är avgörande för en framgångsrik energiomställning.”

Kommittén är medveten om de utmaningar som kommer med utvecklingen av och tillgången till alternativ innovativ grön teknik på global nivå. Kommittén föreslår hybridmotorer som en mellanlösning samtidigt som man utforskar alternativ bortom fossila bränslen. Om energikällan ska förändras kommer det dessutom att krävas fartyg som utformas på ett helt nytt sätt och som har större kapacitet ombord (”bruttotonnage”) för att kunna ge plats åt nya motorer. Kommittén uppmanar därför kommissionen att se över definitionen av begreppet fiskekapacitet så att man kan tillämpa den nya teknik som krävs för energiomställningen. (ks)

Det bör finnas regler som ställer krav på influerare, men även på videodelningsplattformar och sociala nätverk

Reklam och marknadsföring genom influerare är en av de snabbast växande branscherna under det senaste årtiondet. Influerare betraktas av konsumenterna som närmare, mer autentiska och mer trovärdiga än sedvanlig reklam eller kändisreklam, och lockar därför allt fler varumärkesinvesteringar.

Till skillnad från traditionell reklam, som underkastas mycket strikta regler, utgör reklam via influerare ett kryphål när det gäller skyldigheten att ange att det handlar om reklam. Det går inte alltid att känna igen influerarinläggs kommersiella karaktär, eftersom annonser varvas med redaktionellt innehåll som är fristående men har liknande utformning. 

Denna brist på insyn utgör en risk för konsumenterna i allmänhet och för minderåriga i synnerhet. Att exponera denna sårbara grupp för dold reklam kan skada deras fysiska, psykiska, sociala och känslomässiga utveckling. 

Bör EU göra något åt detta? ”EU har i själva verket redan infört vissa mekanismer för att reglera influerare, som omfattas av lagstiftning om både annonsörer och försäljare/näringsidkare. Med tanke på fenomenets snabba tillväxt menar vi dock att det vore önskvärt att anta en övergripande strategi”, säger Bernardo Hernández Bataller, föredragande för ett EESK-yttrande om denna fråga.

Kommittén föreslår att EU fastställer specifika krav för ansvariga på både videodelningsplattformar och sociala nätverk där influerarna är verksamma, samt för innehållskreatörerna/influerarna själva. 

Influerare bör

• tydligt ange på förhand att inlägget är marknadsföring,
• följa sektorsvisa bestämmelser som är ägnade att skydda konsumenters och användares hälsa och säkerhet, särskilt minderåriga och andra utsatta grupper, och
• hållas ansvariga om de underlåter att tillräckligt tydligt ange när de får betalt för att ställa sig bakom eller lyfta fram en produkt eller en tjänst.

Ansvariga för plattformar och sociala nätverk bör

• också hållas ansvariga för innehåll som publiceras av innehållskreatörer och influerare som de är värdar för, 
• vara skyldiga att ta bort olagligt innehåll och att rapportera olaglig verksamhet, och
• kräva att alla innehållskreatörer/influerare som är verksamma utanför EU tydligt anger vem som har rättsligt ansvar för deras verksamhet inom EU och att de har en yrkesansvarsförsäkring som täcker skador som orsakas av olaglig verksamhet.

I syfte att skydda minderåriga bör ansvariga för plattformar och sociala nätverk tillsammans med influerarna se till att 

• det är tekniskt möjligt att hindra minderåriga att ta del av känsligt innehåll, som under alla omständigheter måste markeras som ”förbjudet för barn under 18 år”, kräva ålderskontroll och tillåta användning av föräldrakontroll, och att
• influerarinlägg som riktas till barn innehåller meddelandet ”reklam”, ”kommersiellt meddelande” eller ”sponsrat av”, och att modifierade bilder markeras som ”retuscherad bild” och innehåll som skapats med artificiell intelligens som ”virtuell bild”.

Detta EESK-yttrande har utarbetats på begäran av det spanska EU-ordförandeskapet, som överväger huruvida särskilda bestämmelser bör antas och som har bett EESK att ge synpunkter i frågan. (dm)
 

Inflationen i EU är den högsta sedan euron infördes. För närvarande löper 96,5 miljoner européer risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Det är de som påverkas mest av den omfattande ökningen av priserna på varor och tjänster, de stigande energikostnaderna och den minskade köpkraften.

Det här är bara några av de oroväckande uppgifterna i det EESK-yttrande som utarbetats av Felipe Medina Martín och som antogs vid plenarsessionen i juli.

Energikrisen har en betydande inverkan på den europeiska ekonomin. De höga priserna på energi, råvaror, tjänster och industriprodukter har lett till hög inflation och svagare ekonomisk tillväxt, och har satt starkt tryck på de offentliga finanserna och företagen, vilket undergräver den externa ekonomiska konkurrenskraften.

För att vända denna utveckling påpekar EESK att hushåll och nyckelsektorer (den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin, transporterna, detaljhandeln osv.) bör omfattas av åtgärder för att minska effekterna av de höga energipriserna, och EU-institutionerna uppmanas att inrätta kontrollmekanismer. Den framtida politiken bör vara skräddarsydd, målinriktad och omställningssäker och stödja i synnerhet familjer med lägre inkomst och större svårigheter.

Några nationella priskontrollåtgärder har visat sig vara högst lämpliga för att mildra effekterna på familjebudgetarna av de höga priserna på basprodukter. Till exempel har det ”iberiska undantaget” för prissystemet för elmarknaden gjort det möjligt för Spanien och Portugal att sätta ett pristak på gas för elproduktionsanläggningar och att därmed sänka kostnaderna avsevärt. Den tillfälliga sänkningen av mervärdesskatten på el, livsmedel och bränsle i vissa medlemsstater är ett annat exempel. (mp)

Mot bakgrund av den senaste tidens bankkriser i USA och fallet med Credit Suisse har EESK granskat kommissionens förslag om att reformera ramen för bankkrishantering och insättningsgaranti. Kommittén efterlyser bland annat skydd av mindre och lokala bankers, insättares och skattebetalares intressen och samordning av paketet för bankkrishantering och insättningsgaranti med den framtida reformen av lagstiftningen om statligt stöd.

Det var den spanska regeringen som bad EESK att undersöka frågan och ge politiska rekommendationer till medlagstiftarna och det spanska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. Kommissionens förslag om att reformera ramen för bankkrishantering och insättningsgaranti syftar till att ta itu med de kvarstående riskerna i den europeiska banksektorn, gå vidare med fullbordandet av bankunionen och stärka den europeiska inre marknaden i insättarnas och skattebetalarnas intresse.

”EESK tar fasta på vikten av skyndsamhet, flexibilitet och samarbete när det gäller att hantera bankkriser och samtidigt skydda insättarna och skattebetalarna”, kommenterar EESK:s föredragande Giuseppe Guerini. ”Kommissionens förslag är ett steg i riktning mot att fullborda bankunionen, vilket är avgörande för att få till stånd en fullständig konsolidering av EU:s finansiella system och minska marknadsfragmenteringen.”

I sitt yttrande trycker EESK på att det är mycket viktigt att harmonisera insättningsgarantin och bedöma alternativ till resolution och insolvens för att skydda insättarnas intressen och upprätthålla det diversifierade europeiska bankekosystemet. (tk)
 

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén inrättades 1957 och gavs rådgivande befogenheter för att – genom sina yttranden och många andra slags aktiviteter – kunna göra de europeiska beslutsfattande organen medvetna om det organiserade civila samhällets perspektiv och intressen och därigenom föra EU närmare medborgarna.

Året därpå, dvs. för 65 år sedan, ägde Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs första plenarsession rum. Läs mer om 65-årsjubileet här: https://www.eesc.europa.eu/sv/agenda/our-events/events/2023-celebrating-65-years-eesc.

Vad ägnade vi oss åt förra året? Detta kan du läsa om i vår verksamhetsrapport ”2022 – A Year in Review”. Vilka var förra årets höjdpunkter och viktigaste frågor?

2022 var ett år av dramatiska händelser. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland ett oprovocerat krig mot Ukraina. Mot bakgrund av detta angrepp har EESK stött det ukrainska civila samhället genom ett antal yttranden, konferenser och resolutioner. Vi öppnade våra lokaler för ukrainska civilsamhällesorganisationer som är verksamma i Bryssel, och gav dem tillgång till en säker plats där de kan fortsätta sitt arbete och se till att det ukrainska civila samhället håller sig vid liv. Vårt pris till det civila samhället belönade initiativ som hjälper civila som befinner sig i en svår situation till följd av kriget.

Som en reaktion på de ökande energipriserna föreslog EESK en övergripande strategi för energiomställningen, baserad på behovet av en ny energimodell och ett EU som är självförsörjande på energi. Dessutom är investeringar i den gröna och den digitala omställningen viktigare än någonsin, även om EU fortfarande brottas med konsekvenserna av covid-19-pandemin. Kommittén har därför också gett sitt stöd till införandet och genomförandet av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna.

Vill du veta mer? Ladda i så fall ner broschyren via följande länk:
https://www.eesc.europa.eu/sv/our-work/publications-other-work/publications/2022-year-review.