Av Andrej Zorko (Arbetstagargruppen), föredragande för det förberedande yttrandet ”Viktiga inslag i hållbart kvalitetsarbete under och efter återhämtningen”

Arbetskvalitet är ett av de grundläggande inslagen i livskvaliteten. Principen om arbetskvalitet för livskvalitet måste följas i alla skeden, eftersom det är en förutsättning för hållbar social utveckling.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är därför övertygad om att denna bör ägnas särskild uppmärksamhet i EU:s politik för att förebygga riskerna för ojämlikhet, fattigdom, social utestängning, social dumpning och otillbörlig konkurrens. Den ekonomiska och den sociala återhämtningen måste gå hand i hand.

Befintliga problem och utmaningar bör hanteras mot bakgrund av principerna för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. ILO:s internationella normer för anständigt arbete bör också beaktas, liksom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Kommittén är medveten om att konceptet hållbart kvalitetsarbete är brett och mångfasetterat, och påpekar dessutom att det omfattar inslag som direkt eller indirekt påverkar människors livskvalitet samt arbetstagares rättigheter och sociala trygghet.

Att säkerställa rättvisa, konkurrenskraftiga villkor för den europeiska ekonomin, investera i innovation och utveckling, förhindra social dumpning, uppmuntra skapandet av arbetstillfällen samt främja rättvisa arbetsvillkor och lämpliga incitament bör vara de centrala inslagen i EU:s och medlemsstaternas strategier och kan avsevärt bidra till att förbättra arbetskvaliteten.

I detta sammanhang är arbetsmarknadsdialogerna (mellan såväl två som tre parter) mycket viktiga på EU-nivå och i medlemsstaterna. Vi rekommenderar att man tar fasta på den sociala dialogens sedvanliga innehåll och inkluderar mer strategiskt innehåll med inriktning på hållbarhet och lösningar. Det skulle exempelvis inbegripa att förutse framtida behov hos företag och arbetstagare med specifika kompetenser och färdigheter, anordna gemensamma aktiviteter för att utbilda arbetstagare, säkerställa en rättvis omställning till digital och grön ekonomi, reglera och utveckla balanserade lösningar för plattformsarbete samt liknande utvecklingsfrågor av stor betydelse.

EESK noterar att man inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens inte direkt behandlar de olika inslagen i kvalitetsarbete, och uppmanar därför kommissionen att komplettera denna del av faciliteten. Utsatta grupper, såsom unga arbetstagare och arbetstagare med otrygg anställning, som har drabbats hårdast av epidemin, får inte förbises.

Avslutningsvis menar vi att det är kommissionens, medlemsstaternas och de europeiska och nationella arbetsmarknadsparternas ansvar att ägna mer uppmärksamhet åt frågor som rör anständiga arbetsvillkor och kvalitetsarbete samt att tillsammans med andra berörda parter planera och genomföra åtgärder för att säkerställa hållbart kvalitetsarbete.