Reglerna för sammanslagning, antitrust och kontroll av statligt stöd bör ses över så att de stöder unionens ambitioner vad gäller klimat och digitalisering och bidrar till strategiskt oberoende. För detta behövs massiva investeringar. I två nya EESK-yttranden förklaras hur denna översyn bör göras.

I en debatt vid EESK:s plenarsession den 19 maj behandlades två nya rapporter om EU:s konkurrenspolitik och statligt stöd till hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster i en förändrad global kontext.
I yttrandet ”En konkurrenspolitik som är anpassad till nya utmaningar”, uppmanar EESK kommissionen att gå längre än någonsin förut i den omarbetning av EU:s konkurrenspolitik som för närvarande pågår. 

De åtgärder har vidtagits med anledning av covid-19 och sedan den ryska aggressionen i Ukraina har i hög grad hjälpt företag, men de måste förbättras. Det finns också ett behov av att se till att kriterierna för stödberättigande gör det möjligt för alla sektorer att komma i åtnjutande av stöd och att de inte stänger dörren för de värst drabbade företagen. 

När det gäller den allmänna ramen för konkurrenslagstiftningen har den visserligen anpassats till ett antal utmaningar, men den har inte gått tillräckligt långt när det gäller att uppnå EU:s strategiska mål – dvs. den gröna och den digitala omställningen samt resiliens. EESK betonar att dessa ambitioner kräver omfattande offentliga och privata investeringar och bör stödjas så lång det är möjligt.

Åtgärder för att kontrollera koncentrationer och sammanslagningar förefaller ibland vara ett hinder för att behålla konkurrenskraft i förhållande till USA och Kina. Bestämmelserna om missbruk av dominerande ställning är inte nödvändigtvis anpassade till de nya gröna och digitala utmaningarna. 

Föredraganden Emile Prouzet framhöll följande:”Vi föreslår vissa tekniska justeringar för att underlätta tillgången till stöd, men också bättre sätt att beakta innovation och digital utveckling. Vi har också lagt fram förslag om att alla sektorer ska kunna komma i åtnjutande av stöd, inte bara industrin. Jag tänker då särskilt på handelssektorn och de små och medelstora företagen.”

I en det andra yttrandet behandlade EESK statligt stöd till hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster 

Föredraganden Giuseppe Guerini (Gruppen för civilsamhällesorganisationer – IT) konstaterade följande: ”Covid‑19-pandemin har visat att skyddssystemen vad gäller hälso- och sjukvård och på det sociala området måste kunna anpassas snabbt till olika förändringar, och de åtgärder som vi föreslår skulle bidra till att förenkla och påskynda det statliga stödet.”

EESK framhåller att denna sektor inte har särskilt stor påverkan på den gränsöverskridande konkurrensen. Hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster är oftast organiserade lokalt inom länderna och utnyttjas i huvudsak där de tillhandahålls. Statligt stöd till denna sektor bör inte anses vare en snedvridning av konkurrensen.

Ett annat viktigt förslag rör det maximala belopp som tillåts för statligt stöd. EESK anser att taket för anmälan av stöd till kommissionen (för närvarande 500 000 euro under tre beskattningsår), som utlöser en långdragen och komplex process, bör vara högre för dessa tjänster än för andra tjänster av allmänt intresse. Detta skulle motiveras av deras roll i allmänhetens intresse, deras begränsade inverkan på den gränsöverskridande handeln och av att vi har inflation igen. (dm)