EESK info

Vid öppnandet av plenarsessionen i maj sade EESK:s ordförande Christa Schweng med eftertryck: ”Vi måste stå enade gentemot konsekvenserna av kriget i Ukraina och inför de stundande geopolitiska utmaningarna. Europa måste gå från att vara världsledande i att hantera kriser till att bli världsledande i att forma framtiden.”

”Kreml missbedömde sin egen militära kapacitet, det ukrainska motståndets styrka samt Europas beslutsamhet och enhet”, sade Europeiska rådets ordförande Charles Michel och föreslog ett nytt förhållningssätt gentemot utvidgningsförhandlingarna.

Med tanke på hur långsamt förhandlingarna går med länderna på västra Balkan och att Ukraina, Georgien och Moldavien nyligen har ansökt om medlemskap bör EU överväga en ”proportionerlig och styrd integrationsstrategi”.

Enligt Charles Michel skulle ”en gradvis och successiv integration under anslutningsprocessen kunna vara en lösning”.

Europeiska rådets ordförande talade om att bilda en europeisk geopolitisk gemenskap, vilket går hand i hand med att EU tar på sig ett allt större politiskt ledarskap. Utrikespolitik skulle vara ett av de viktigaste samarbetsområdena inom denna gemenskap. ”Målet är att skapa konvergens och fördjupa det operativa samarbetet i syfte att hantera gemensamma utmaningar samt att säkra fred, stabilitet och säkerhet på vår kontinent”, sade ordföranden.

Han påpekade emellertid: ”Detta initiativ får under inga omständigheter ersätta utvidgningen eller vara en ursäkt för att prokrastinera. Det utgör inte heller någon garanti för att de som deltar blir medlemsstater.” (at)

Som svar på den statsunderstödda instrumentaliseringen av migranter vid EU:s yttre gränser anordnade EESK en konferens om frågan, där man framhöll drivkraften bakom att göra migrationspolitiken till en europeisk fråga. Hittills har auktoritära ledare utnyttjat det humanitära lidandet för att utpressa Europa, eftersom de är medvetna om klyftan i synen på migrationspolitiken på kontinenten.

Temat för konferensen var Mot en europeisering av migrationspolitiken? Lärdomar som kan dras av instrumentaliseringen av migranter och kriget i Ukraina och den anordnades i anslutning till sammanträdet i sektionen för yttre förbindelser (REX).

Det bör noteras att instrumentaliseringen av migranter från den belarusiska regimens sida inte är någon engångsföreteelse – även i Turkiet, Libyen och Marocko har det förekommit likartade ageranden.

I en kommentar till instrumentaliseringen av migranter som ett vapen i händerna på auktoritära ledare noterade Margaritis Schinas, vice ordförande med ansvar för att främja vår europeiska livsstil, att den viktigaste lärdomen som vi kan dra av vår politik är att vi kommer att förbli en måltavla om vi inte tar fram ett gemensamt migrationssystem som alla är överens om.

EESK:s ordförande Christa Schweng underströk: ”Den här flyktingkrisen har tydliggjort att migrationen påverkar alla medlemsstater. EU måste utnyttja denna drivkraft för att gå vidare med den nya migrations- och asylpakten för att få till stånd den behövliga systemförändringen i syfte att utveckla en rationell och rättighetsbaserad asyl- och migrationspolitik i EU.”

”Just nu står geopolitiken i centrum. Vi förenade våra krafter i samband med pandemin och det här kriget har exakt samma verkan bland den allmänna opinionen i Europa, vilket är viktigt”, underströk Margaritis Schinas, vice ordförande med ansvar för att främja vår europeiska livsstil. (at)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har uppmanat EU-institutionerna att införa nolltolerans mot att medlemsstater lägger sig till med hållningar och praxis som skapar hinder för det civila samhället i dess arbete och minskar dess utrymme i Europa.

För att förhindra att sådant sker vill EESK att EU vidtar en rad åtgärder som bland annat består i att inte betala ut EU-medel till länder som inte respekterar EU:s värden, för att säkerställa att det civila samhället kan delta fullt ut under hela den politiska beslutsprocessen och för att värna deltagandedemokratin i Europa.

I yttrandet ”Civilsamhällesorganisationernas roll som väktare av det allmänna bästa i återhämtningen efter pandemin” konstaterar EESK att det civila samhället i EU alltjämt möter många svåra hinder, och att dess utrymme har krympt avsevärt i vissa delar av unionen. Det är så läget ser ut, samtidigt som det civila samhället har spelat en avgörande roll i att mildra effekterna av pandemin och har hjälpt ukrainska flyktingar på ett föredömligt sätt sedan den allra första dagen av Rysslands angrepp.

”Det civila samhället har varit drivande när det gäller att hjälpa vårt samhälle att ta sig igenom covid-19-pandemin. Och nu har Ukrainakrisen tydligt visat på värdet och betydelsen av det civila samhället för våra demokratier”, framhåller föredraganden för yttrandet, Ioannis Vardakastanis.

Nu när det civila samhället antar sin avgörande roll i återuppbyggnaden efter covid-19-krisens förödande effekter, som kommer att kräva att hela samhället deltar, måste EU sörja för en dialog mellan det civila samhället och de politiska beslutsfattarna, då avsaknaden av en sådan dialog är ett av de största hindren för det civila samhället i EU på alla nivåer.

Något som också utgör ett hinder är att det civila samhället inte involveras på ett meningsfullt sätt i beslutsprocesser som rör viktig politik och lagstiftning.

EESK menar att EU-institutionerna måste införa nolltolerans mot dessa hållningar och reagera ”kraftfullt och kompromisslöst”, med tanke på att det civila samhällets deltagande i den politiska beslutsprocessen är fast förankrat i EU:s värden och fördrag. Den här typen av förfaringssätt bör undanröjas genom införandet av rättsliga bestämmelser på EU-nivå och nationell nivå.

Civilsamhällesorganisationerna bör få finansiering och tekniskt stöd från EU och lokala och nationella myndigheter, så att de kan utveckla sin roll – dock utan att deras självständighet äventyras. (ll)

EESK har antagit en ny resolution om det organiserade civila samhällets deltagande i genomförandet och övervakningen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Ett nyligen genomfört samråd visar att det organiserade civila samhället i strid med lagstiftningen inte är tillräckligt involverat i dessa planer.

Kommittén efterlyser tydliga regler för att effektivt åtgärda detta och få ekonomin på fötter igen. Under den debatt som hölls i samband med antagandet påpekade EESK:s ordförande Christa Schweng att för att man ska kunna förbättra kvaliteten på, insynen i och genomförandet av ny politik är det nödvändigt att det organiserade civila samhället får delta i de reformer som fastställs i de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Gonçalo Lobo Xavier, vice ordförande för gruppen för den europeiska planeringsterminen, lyfte fram några av de viktigaste slutsatserna av samrådet.

”Det slutliga innehållet i de nationella planerna för återhämtning och resiliens bedöms har i allmänhet tagits emot positivt av det organiserade civila samhället. Den sociala dimensionen är dock ofta outvecklad”, betonade han. Javier Doz Orrit, ordförande för gruppen för den europeiska planeringsterminen, redogjorde för de viktigaste rekommendationerna. Han uppmanade också dels medlemsstaterna att ”se till att utan dröjsmål följa de regler som gäller för faciliteten för återhämtning och resiliens”, dels kommissionen och Europaparlamentet att övervaka efterlevnaden. Luca Jahier, vice ordförande för gruppen för den europeiska planeringsterminen, delade med sig av god praxis, och menade att det organiserade civila samhället inte kommer att kunna delta i EU:s ekonomiska styrning på ett verkningsfullt och ett högkvalitativt sätt förrän man har genomfört en reform av den europeiska planeringsterminen.

Valdis Dombrovskis, verkställande vice ordförande för kommissionen, som även han deltog i debatten, belyste konsekvenserna av Rysslands invasion i Ukraina för den ekonomiska återhämtningen globalt och för EU, och vad som krävs för att avhjälpa dem och gå vidare. (tk)

Sammanhållningspolitiken är avgörande för att hantera covid-19-krisen, uppnå klimatneutralitet senast 2050 och minska skillnaderna i Europa. I ett nyligen antaget yttrande varnar EESK för att kriget i Ukraina är sammanhållningspolitikens största utmaning under överskådlig framtid.

Snabba åtgärder krävs för att hjälpa flyktingar och säkerställa Ukrainas europeiska integration. I sitt yttrande understryker kommittén också att den i högsta grad ställer sig bakom en snabb EU-anslutning för Ukraina och den efterlyser att sammanhållningspolitiken och dess finansieringsinstrument anpassas i enlighet med detta.

EESK föreslår specifikt att det inrättas en separat EU-fond för att underlätta återuppbyggnad och utveckling efter kriget. I yttrandet, som antogs vid plenarsessionen i maj, analyseras kommissionens meddelande om sin rapport ”Sammanhållning i Europa på väg mot 2050”.

Rapporten offentliggjordes två veckor före Rysslands invasion av Ukraina och tar därför inte hänsyn till dess konsekvenser. Föredragande Krzysztof Balon framhöll: ”På kort och medellång sikt är den största utmaningen för sammanhållningspolitiken Rysslands angrepp, som i själva verket också är ett angrepp på Europeiska unionen.” Medföredragande Gonçalo Lobo Xavier tillade: ”Sammanhållningspolitiken är fortfarande ett grundläggande verktyg för den europeiska ekonomins återhämtning och motståndskraft och särskild uppmärksamhet bör ägnas åt små och medelstora företag.”  (tk)

Kriget i Ukraina, som har lett till ett aldrig tidigare skådat flöde av flyktingar som söker skydd i EU, visar på ett akut behov av effektiva, humana och humanitära gemensamma EU-bestämmelser om migration och asyl i ett öppet men samtidigt säkert Schengenområde. Detta enligt ett yttrande som Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) antog vid sin plenarsession i maj.

”Rysslands militära angrepp mot Ukraina har förändrat spelplanen. Det är det största hotet någonsin mot Schengenområdets funktion och EU:s säkerhet. I och med de fruktansvärda händelserna i Ukraina bekräftas ännu en gång betydelsen av säkerhet vid de yttre gränserna i Schengenområdet och av stabilitet som en förutsättning för EU:s inre säkerhet”, menar föredraganden för yttrandet Paketet om säkerhetsunionen/Schengenpaketet, Krzysztof Balon.

Föredraganden framhåller att EESK stöder kommissionens ståndpunkt att alla eventuella stängningar av gränser mellan Schengenländerna ska vara tillfälliga.

I yttrandet, som innehåller en utvärdering av kommissionens nya paket med uppdaterade regler för Schengenområdet, understryker EESK att medlemsstaternas säkerhetsutmaningar hanteras bättre genom utökat och stärkt samarbete och samordning mellan de brottsbekämpande myndigheterna än genom återinförda kontroller vid de inre gränserna.

I yttrandet läggs tonvikt vid att säkerställa att EU och medlemsstaterna, i sin förvaltning av gränser, migration och asyl, alltid respekterar stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt rörelse- och uppehållsfriheten samt rätten till asyl och principen om non-refoulement. Detta gäller även alla former av polisiärt och rättsligt samarbete mellan medlemsstaterna.

EESK uppmanar medlemsstaterna att proaktivt stödja solidaritetsmekanismen och dela på ansvaret för migrationshanteringen, i linje med vad som fastställs i den nya migrations- och asylpakten.

Solidaritetsmekanismer skulle kunna utvecklas mellan medlemsstaterna på grundval av direktivet om tillfälligt skydd, som mot bakgrund av Rysslands angrepp mot Ukraina nyligen aktiverades, vilket EESK sätter stort värde på. Kommissionen bör överväga att använda direktivet om tillfälligt skydd för tredjelandsmedborgare i allvarliga och trängande krissituationer i framtiden.

EESK ger även på nytt uttryck för sin oro över att Rumänien, Bulgarien, Kroatien och Cypern alltjämt utestängs från Schengenområdet, och står bakom kommissionens uppmaning till rådet att agera snabbt och beslutsamt för att ändra på detta. (ll)

Kraftfullare åtgärder på fyra specifika områden skulle göra handlingsplanen mer effektiv enligt EESK, som i övrigt gläder sig åt att många av kommitténs förslag har beaktats.

I ett yttrande antaget vid plenarsessionen i maj ställde sig EESK bakom kommissionens handlingsplan för den sociala ekonomin, som beaktar många av de förslag som EESK har lagt fram i över tio år.

”Vi är glada över att den efterlängtade handlingsplanen har antagits, men detta utgör endast startskottet för arbetet”, menar föredraganden för yttrandet, Giuseppe Guerini. ”Nu är det dags att genomföra denna plan med djärva och långsiktiga åtgärder. EESK har många innovativa och konkreta förslag som säkerställer att den sociala ekonomins potential utnyttjas fullt ut i så många av EU:s medlemsstater som möjligt.”

EESK lyfter fram fyra nyckelområden i handlingsplanen som kommittén anser förtjänar kraftigare åtgärder:

•    Mer flexibla samarbetsformer mellan offentliga myndigheter och företag inom den sociala ekonomin som verkar tillsammans lokalt för att erbjuda tjänster av allmänt intresse, med en tydlig åtskillnad i direktivet om offentlig upphandling mellan strävan efter allmänintresse och konkurrensdriven verksamhet.

•    Lagstiftningsåtgärder, möjligen i form av riktlinjer, i syfte att klargöra villkoren för tillgång till statligt stöd och omfattningen av det stöd som görs tillgängligt för medlemsstaterna så att dessa fullt ut kan dra nytta av befintlig flexibilitet i syfte att stödja företag inom den sociala ekonomin. Det är inte tillräckligt att anordna seminarier och webbinarier, som kommissionen föreslår.

•    Ett system för garanterade krediter och lån, med förebild i dem som redan nu finns tillgängliga för små och medelstora företag i hela EU, upprättat av medlemsstaterna med stöd av EU. Det är bra att lansera nya finansiella produkter för att uppbåda privat finansiering för företag inom den sociala ekonomin, men många av dem behöver stöd redan för att få tillgång till löpande krediter.

•    Specifik beskattning av den sociala ekonomin är välkommen, men medlemsstaterna måste lotsas på vägen mot en samordnad skatteharmonisering, eventuellt med utgångspunkt i goda metoder i vissa av dem, till exempel skattebefrielser för outdelad vinst, nedsättningar av mervärdesskattesatser samt nedsättningar av eller befrielser från socialförsäkringsavgifter. (dm)

I ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i maj stöder Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) kommissionens initiativ att utöka förteckningen över EU-brott till att omfatta alla former av hatbrott och hatpropaganda, och uppmanar rådet att anta detta förslag.

Civilsamhällesorganisationerna har själva upplevt hur hatpropagandan och hatbrotten tilltagit, både som måltavlor och när de bistått drabbade samhällsgrupper. Kommittén inser således behovet av att skydda människors värdighet, de grundläggande rättigheterna och jämlikheten. ”Demokrati, och EU självt, är en omöjlighet om människor lever i rädsla och skam”, menar föredraganden, Cristian Pîrvulescu.
Genom de sociala mediernas utveckling och tack vare den fria rörligheten har EU:s offentliga sfär blivit alltmer integrerad. Nu behövs därför en gemensam grund för att effektivt bekämpa hatet. Medvetandehöjande åtgärder och utbildning är också nödvändigt för att ta reda på mer om effekterna av sådana gärningar och för att förebygga dem. Kommittén rekommenderar att särskild uppmärksamhet ägnas dem som spelar en avgörande roll i kampen mot hatpropaganda och hatbrott, såsom lärare, journalister och brottsbekämpande personal. Kommittén uppmanar även alla politiska ledare att agera ansvarsfullt.

EESK framhåller den viktiga roll som arbetsmarknadsparterna har på gräsrotsnivå när det gäller att förebygga och bekämpa hatbrott. ”Det civila samhällets organisationer är vårt samhälles kontrollinstans när det gäller hat”, framhåller medföredraganden, Milena Angelova. EU måste främja deras uppförandekoder och goda praxis samt tillhandahålla mer finansiering för att på bästa sätt utnyttja deras sakkunskap. (gb)

På grund av den kraftiga ökningen av barn- och tvångsarbete samt den fortsatta exploateringen av arbetstagare över hela världen blir behovet av EU-insatser för anständigt arbete allt mer akut.

Hearingen ”Decent work worldwide” ägde rum den 4 maj och samlade EESK-ledamöter, företrädare för EU-institutionerna och Internationella arbetsorganisationen (ILO) samt forskare och civilsamhälleliga organisationer.

Hearingen hölls i syfte att samla in synpunkter inför EESK:s kommande yttrande i frågan och fokuserade på kommissionens meddelande om anständigt arbete i världen, som antogs i februari, och förslaget om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet.

Kommissionens ambition med dessa initiativ är att göra EU världsledande vad gäller anständigt arbete samt att skapa värdiga levnads- och arbetsvillkor för miljontals människor.

”Vi drömmer om en framtid där anständiga arbetsvillkor råder. Men för hundratals miljoner människor runt om i världen är anständigt arbete ännu inte en realitet, vilket gör det svårt att uppnå målen om hållbar utveckling”, konstaterade yttrandets föredragande María del Carmen Barrera Chamorro.

Covid-19-pandemin har förvärrat läget i arbetslivet ytterligare – många länder rapporterar en ökning av prekära arbetsvillkor. Detta har i oproportionerligt hög grad drabbat såväl kvinnor som sårbara grupper, såsom barn och arbetstagare i den informella ekonomin. Antalet barn i arbete började stiga redan före pandemin och ökade med mer än åtta miljoner mellan 2016 och 2020, efter en period av sjunkande siffror.

Det aktuella antalet är 160 miljoner barnarbetare, ett av tio barn i världen. 25 miljoner människor befinner sig i tvångsarbete. Utan tillräckligt socialt skydd riskerar inom en nära framtid ytterligare 46 miljoner barn att bli offer för barnarbete.

EU:s initiativ syftar till att uppmuntra ett hållbart och ansvarsfullt företagande på inhemska marknader, i tredjeländer och alltigenom de globala värdekedjorna. De viktigaste verktygen för detta är EU:s strategier företagens ansvar samt öppenhet. Ett rättsligt instrument som förbjuder produkter tillverkade genom tvångsarbete planeras också. Alla åtgärder ska främja jämställdhet och icke-diskriminering.

”Vi välkomnar kommissionens initiativ men måste driva en mer långtgående agenda och föra en integrerad politik grundad på universella mänskliga rättigheter. Anständigt arbete gagnar inte bara människor utan även företag, konsumenter och vår planet”, sade María del Carmen Barrera Chamorro avslutningsvis. (ll)

En EESK-hearing som hölls den 8 april, med deltagande av ledande aktörer inom politiken för personer med funktionsnedsättning, bl.a. arbetsmarknadsparter och organisationer i det civila samhället, pekade på behovet av att öka sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning, särskilt ungdomar. Trots lagstiftningsinsatser visar data att många av dem fortfarande utsätts för diskriminering i arbetslivet på grund av stereotyper som framställer dem som improduktiva.

Den främsta slutsatsen var att de problem som ungdomar med funktionsnedsättning möter i fråga om sysselsättning och utbildning erkänns i EU:s nya strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Arbetsmarknadens parter har dock ännu inte sett hur stora ansträngningar som kommer att göras för att lösa problemen.

Ungdomar med funktionsnedsättning stöter på hinder när de försöker komma in på arbetsmarknaden och detta i både den privata och den offentliga sektorn. Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är oproportionerligt hög jämfört med befolkningen i allmänhet, särskilt bland kvinnor och ungdomar. Enligt de senaste uppgifter som finns tillgängliga på EU-nivå har personer med funktionsnedsättning en 24,4 % mindre chans att hitta en anställning. Covid-19-pandemin förefaller ha ökat denna ojämlikhet.

Daphne Nathalie Ahrendt, senior forskningsledare vid Eurofound, redogjorde för resultaten av en Eurofound-undersökning: 27 % av de svarande med funktionsnedsättning var arbetslösa, jämfört med 12 % av de svarande utan funktionsnedsättning. 55 % av dem anses vara ekonomiskt sårbara, jämfört med 38 % av deras jämnåriga utan funktionsnedsättning. En stor majoritet av de svarande med funktionsnedsättning löper större risk att drabbas av depression och ensamhet.

”Många av oss har högre levnadskostnader och är därför beroende av stödtjänster och bidrag för att kunna leva ett värdigt liv”, framhöll Francesca Sbianchi från Europeiskt handikappforums ungdomskommitté. En av de viktigaste förutsättningarna för att sätta stopp för en del av denna ojämlikhet är att människor med funktionsnedsättning kan få behålla sitt funktionsnedsättningsbidrag när de börjar arbeta, så att de får tid att bli ekonomiskt oberoende.

Stefan Tromel från Internationella arbetsorganisationen påpekade att även om de nya anställningsformerna innebär en möjlighet att inkludera fler människor med funktionsnedsättning visar data från OECD att det också finns skillnader i digitala färdigheter mellan personer med och utan funktionsnedsättning, och distansarbete måste förbli ett val. För att minska dessa skillnader och förbättra tillgängligheten på arbetsplatsen måste fackföreningarna samarbeta med arbetsmarknadens parter. De ekonomiska och sociala kommittéerna i de olika länderna skulle kunna vara en bra plattform för ett sådant samarbete.

Personer med funktionsnedsättning diskrimineras i högre grad om de är unga. År 2022 är Europaåret för ungdomar och det är nu viktigt att få en bättre förståelse för denna grupps situation. (rl)

Kommittén uppmanar kommissionen att genomföra mer riktade konsekvensbedömningar av sina förslag till nya finansieringskällor för EU:s budget i syfte att återbetala skulderna inom ramen för NextGenerationEU.

EESK ställer sig generellt bakom EU:s föreslagna ”egna medel” för budgeten. De måste dock vara stabila och rättvisa, och bör inte medföra en börda för hushåll eller företag.

I ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i maj uppmanar EESK också kommissionen att se till att dess förslag kan stå emot ekonomiska chocker, och kommittén varnar för att de högre energipriserna till följd av kriget i Ukraina skulle kunna undergräva dessa förslag.

”De nya egna medlens utformning får inte äventyra budgeten för andra EU-program och EU-instrument, och bör inte leda till att de BNI-baserade bidragen ökar”, sade föredraganden för yttrandet, Philip von Brockdorff. Medföredragande Antonio García del Riego tillade: ”EESK välkomnar OECD:s insatser för att se till att globala företag beskattas där den ekonomiska verksamheten och värdeskapandet äger rum, men betonar att företagen i EU inte får inte missgynnas i konkurrenshänseende genom att EU genomför de nya reglerna före viktiga handelspartner.” (tk)

Reglerna för sammanslagning, antitrust och kontroll av statligt stöd bör ses över så att de stöder unionens ambitioner vad gäller klimat och digitalisering och bidrar till strategiskt oberoende. För detta behövs massiva investeringar. I två nya EESK-yttranden förklaras hur denna översyn bör göras.

I en debatt vid EESK:s plenarsession den 19 maj behandlades två nya rapporter om EU:s konkurrenspolitik och statligt stöd till hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster i en förändrad global kontext.
I yttrandet ”En konkurrenspolitik som är anpassad till nya utmaningar”, uppmanar EESK kommissionen att gå längre än någonsin förut i den omarbetning av EU:s konkurrenspolitik som för närvarande pågår. 

De åtgärder har vidtagits med anledning av covid-19 och sedan den ryska aggressionen i Ukraina har i hög grad hjälpt företag, men de måste förbättras. Det finns också ett behov av att se till att kriterierna för stödberättigande gör det möjligt för alla sektorer att komma i åtnjutande av stöd och att de inte stänger dörren för de värst drabbade företagen. 

När det gäller den allmänna ramen för konkurrenslagstiftningen har den visserligen anpassats till ett antal utmaningar, men den har inte gått tillräckligt långt när det gäller att uppnå EU:s strategiska mål – dvs. den gröna och den digitala omställningen samt resiliens. EESK betonar att dessa ambitioner kräver omfattande offentliga och privata investeringar och bör stödjas så lång det är möjligt.

Åtgärder för att kontrollera koncentrationer och sammanslagningar förefaller ibland vara ett hinder för att behålla konkurrenskraft i förhållande till USA och Kina. Bestämmelserna om missbruk av dominerande ställning är inte nödvändigtvis anpassade till de nya gröna och digitala utmaningarna. 

Föredraganden Emile Prouzet framhöll följande:”Vi föreslår vissa tekniska justeringar för att underlätta tillgången till stöd, men också bättre sätt att beakta innovation och digital utveckling. Vi har också lagt fram förslag om att alla sektorer ska kunna komma i åtnjutande av stöd, inte bara industrin. Jag tänker då särskilt på handelssektorn och de små och medelstora företagen.”

I en det andra yttrandet behandlade EESK statligt stöd till hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster 

Föredraganden Giuseppe Guerini (Gruppen för civilsamhällesorganisationer – IT) konstaterade följande: ”Covid‑19-pandemin har visat att skyddssystemen vad gäller hälso- och sjukvård och på det sociala området måste kunna anpassas snabbt till olika förändringar, och de åtgärder som vi föreslår skulle bidra till att förenkla och påskynda det statliga stödet.”

EESK framhåller att denna sektor inte har särskilt stor påverkan på den gränsöverskridande konkurrensen. Hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster är oftast organiserade lokalt inom länderna och utnyttjas i huvudsak där de tillhandahålls. Statligt stöd till denna sektor bör inte anses vare en snedvridning av konkurrensen.

Ett annat viktigt förslag rör det maximala belopp som tillåts för statligt stöd. EESK anser att taket för anmälan av stöd till kommissionen (för närvarande 500 000 euro under tre beskattningsår), som utlöser en långdragen och komplex process, bör vara högre för dessa tjänster än för andra tjänster av allmänt intresse. Detta skulle motiveras av deras roll i allmänhetens intresse, deras begränsade inverkan på den gränsöverskridande handeln och av att vi har inflation igen. (dm)

I ett yttrande som lagts fram av rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI) och som antogs vid plenarsessionen i maj rekommenderar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) att kommissionen och de nationella regeringarna, i samråd med alla berörda parter i förpackningsindustrin, vidtar de åtgärder som krävs i varje produkts livscykel för att öka industrins hållbarhet.

Största delen av de enorma mängder förpackningsmaterial som för närvarande används för säkerhet, hygien, transport, konservering, presentation och användning av alla typer av varor – oavsett om de används för industriella ändamål, byggnadsarbete, kommunikationssystem eller individuell konsumtion – består av kol- eller metallfiber, som är ändliga resurser.

”Framtida EU-lagstiftning bör vara inriktad på produkternas hela livscykel för att främja den cirkulära ekonomin. Produktion, konsumtion och avfallshantering i förpackningsindustrin är avgörande för att vi ska kunna göra framsteg mot en hållbar framtid”, sade föredraganden för yttrandet, Matteo Carlo Borsani.

Yttrandet innehåller en förteckning över de råvaror som är att föredra: genom att använda förpackningar av naturfibrer och andra naturliga material kan man bryta sambandet mellan tillväxt och resursanvändning. Förnybara material är varaktiga, attraktiva, återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara.

Konsumenternas uppfattningar om och samspel med förpackningarna utvecklas också. Det är mycket viktigt att industrin och konsumenterna ändrar sina vanor i fråga om förpackningar.

EESK uppmanar också till en europeisk social dialog i förpackningsindustrin, med deltagande av fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Med tanke på förpackningarnas betydelse på alla ekonomiska områden betonas i yttrandet också behovet av att kommissionen inrättar ett årligt forum om förpackningar och förpackningsavfall. Inom ramen för forumet skulle berörda parter och företrädare för EU-institutionerna kunna övervaka direktivets genomförande och kartlägga bästa praxis i fråga om bestämmelser om hållbara förpackningar. (ks/rl)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder i ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i maj kommissionens meddelande om hållbara kretslopp för kol och betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken 2744-13 måste utgöra den politiska ram som banar väg för omställningen till ett koldioxidsnålt jordbruk.

EU har mot bakgrund av det brådskande behovet av klimatåtgärder i lag fastställt målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050. För att uppnå detta ambitiösa mål måste hållbara och klimatresilienta kretslopp för kol upprättas genom nyckelåtgärder såsom att återvinna kol från avfallsflöden, från hållbara källor till biomassa eller direkt från atmosfären samt att bygga ut lösningar för koldioxidupptag som avskiljer koldioxid från atmosfären och lagrar den långsiktigt.

”Vi måste minska växthusgasutsläppen, hitta gröna alternativ till det fossila kolet och öka kolsänkorna för att uppnå koldioxidneutralitet”, sade yttrandets föredragande Arnold Puech d’Alissac. Han lade till att EESK ställer sig bakom kommissionens meddelande om hållbara kretslopp för kol, i vilket två alternativ föreslås för koldioxidupptag och kolinlagring: naturbaserade lösningar (t.ex. kolinlagrande jordbruk) och industriella tekniklösningar.

EESK uppmanar därför kommissionen att ta sig an frågan med ett helhetsgrepp – för att öka användningen av kolsänkorna och i största möjliga mån ersätta fossilt kol behöver produktionen av biomassa öka, vilket kommer att påverka marksektorn. Marksektorn kan bidra aktivt till att bekämpa den globala uppvärmningen och samtidigt bidra till den större omställningen till ett hållbart livsmedelssystem.

Kolinlagring bör inte bara ses som en affärsmöjlighet, utan som en av det framtida europeiska jordbrukets grundvalar och ett verktyg för att bekämpa klimatförändringarna – koldioxidkrediter bör fungera som ersättning för en tillhandahållen tjänst, nämligen att binda koldioxid från atmosfären, men måste även bidra till jordbrukssektorns omställning till koldioxidsnåla metoder.

Kommittén belyser även den avgörande roll som den gemensamma jordbrukspolitiken måste spela i att utgöra den politiska ram som banar väg för omställningen till ett koldioxidsnålt jordbruk, ett jordbruk som släpper ut mindre och binder mer. Kommittén betonar dock att kolinlagringen inte bör villkoras i den gemensamma jordbrukspolitiken och att en särskild marknad bör upprättas och stödjas. EESK menar att det kommer att krävas en tydlig gemensam ram för att medlemsstaterna ska kunna utveckla kolinlagringen, med beaktande av de skillnader i storleken på investeringar och stöd som de olika medlemsstaterna kan bidra med. (ks)

Oberoendet på energiområdet är avgörande för Europas framtid: EU måste så fort som möjligt trygga sin energiförsörjning, frigöra sig från rysk gas och avsevärt påskynda omställningen till ren energi. Det är det viktigaste budskapet i yttrandet ”REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris”, som utarbetats av Thomas Kattnig, Alena Mastantuono och Simo Tiainen, och som antogs vid plenarsessionen i maj.

EESK ställer sig bakom kommissionens meddelande om REPowerEU, som åtföljs av en plan som kommissionskollegiet godkände samma dag som yttrandet antogs, och anser att det ligger i linje med målen för den gröna given och den europeiska energiunionen. I meddelandet beskrivs dessutom nya åtgärder som syftar till att öka produktionen av grön energi, diversifiera försörjningen och minska efterfrågan på rysk gas, som har lett till betydande prisökningar på elmarknaden på grund av otillbörlig marknadspåverkan.

Kommittén understryker också att EU måste iaktta särskild försiktighet när det gäller att ersätta rysk gas med andra resurser, med hänsyn till deras inverkan på miljön och risken för ett nytt beroende av tredjeländer som inte delar europeiska värden.

Det rådande geopolitiska läge som följer av den ryska invasionen i Ukraina har förvärrat den aldrig tidigare skådade ökning av energipriserna som EU har dragits med de senaste månaderna. Det är därför ytterst viktigt att vi vidtar omedelbara åtgärder för att mildra konsekvenserna av de höga priserna för hushållen, jordbrukarna, företagen och industrin i EU. (mp)

Sedan augusti 2020 har Aleksandr Lukasjenkos auktoritära regim gått till frontalangrepp mot det civila samhället, oberoende journalister, bloggare och skribenter i Belarus. EESK har offentliggjort en informationsrapport om mediesituationen i landet med rekommendationer om hur man kan bistå belarusiska medieföretag och journalister som har flytt landet och dem som är kvar för att bekämpa regimen.

Föredraganden, EESK-ledamoten Tatjana Babrauskienė, presenterade informationsrapporten om Stöd till den oberoende mediesektorn i Belarus vid EESK:s plenarsession i maj, och framhöll då det avgörande bidraget från den oberoende belarusiska journalisten Hanna Ljubakova, som utsetts till sakkunnig, till det övergripande arbetet med rapporten: ”Det är viktigt att uppmärksamma det otroliga arbete som de belarusiska journalisterna utför. Ofta sätter de sina och sina familjers liv på spel bara för att kunna förmedla sanningen. Det är vår skyldighet att skydda och stödja dem.”

Eftersom mediesituationen i Belarus är en europeisk fråga föreslår EESK att medlemsstaterna inte bara ska upprätta ett samarbete med oberoende nyhetsbyråer i Belarus utan även hjälpa till med att sprida och rapportera nyheter från landet.

Informationsrapporten innehåller särskilda rekommendationer och är föredömlig ur ett globalt perspektiv när det gäller stödet till mediefriheten i krissituationer:
•    viseringsundantag för belarusiska journalister som söker skydd mot förtryck;
•    inrätta en EU-fond, samt nationella fonder i EU-länderna, för att stödja belarusiska fria medier och journalister;
•    rättsligt, ekonomiskt och psykologiskt stöd till förtryckta journalister;
•    integrera belarusiska oberoende journalister i EU-medlemsstaterna genom anställning eller stipendier;
•    undanröja de byråkratiska kraven på hur EU:s ekonomiska stöd tillhandahålls;
•    it-verktyg för att möjliggöra internettillgång och digitala verktyg för att kringgå censuren.

Deltagarna i hearingen om ungdomspolitik på västra Balkan som en del av innovationsagendan för västra Balkan, som anordnades av EESK, bekräftade på nytt ungdomarnas betydelse för regionens framtid. De pekade också på problemet med kompetensflykt och hur man genom att omvandla denna till kompetensrörlighet skulle kunna stimulera ekonomisk tillväxt och utveckling på västra Balkan.

”Ungdomar är en mycket viktig resurs för utveckling och en avgörande faktor för fred och stabilitet” konstaterade EESK-ledamoten Dragica Martinović Džamonja.

Andrej Zorko, även han EESK-ledamot, tillade i anslutning till detta: ”Ungdomar bör inte vara föremål för ett projekt – i själva verket behöver de vara en aktiv del av beslutsfattandet.”

Dafina Peci, direktör för Europeiska ungdomshuvudstaden 2022, Tirana, betonade värdet av ungdoms- och civilsamhällesorganisationer och presenterade det arbete ungdomsplattformen för västra Balkan har utfört. Plattformen har varit verksam flera år i de sex länderna i regionen.

Kompetensflykt kan vändas till kompetensinflöde

Otillräcklig utbildning, kompetensbrist, dåliga anställningsförhållanden och begränsade möjligheter borgar inte för en framtid i välstånd.

Albert Hani, generalsekreterare för RYCO (kontoret för regionalt ungdomssamarbe), angav att ett genomsnitt på 52 % av ungdomarna skulle vilja bo utanför regionen. Han konstaterade att om regeringarna ska kunna få unga att stanna kvar i sina hemländer måste de visa att de engagerar sig i ungdomarnas behov och prioriteringar.

Milica Škiljević, projektledare vid Belgrade Open School, lyfte frågan om bristen på information om karriärs- och anställningsmöjligheter. 

Ognjen Marković, gruppledare vid Western Balkans Youth Lab Project vid RCC (regionala samarbetsrådet), förklarade att ungdomars medverkan ger mervärde eftersom de kan bidra med kunskap och sakkunskap, under förutsättning att de ges samma villkor som beslutsfattarna.

Initiativet Youth Guarantee for the Western Balkan skulle tillsammans med undgomsnätverk och nationella aktörer kunna vara startskottet till en reformprocess som stärker den unga generationens anställningsbarhet i regionen. (at)

Den 29 maj deltog EESK:s vice ordförande Giulia Barbucci i den 42:a upplagan av Bryssels 20 km-lopp, tillsammans med företrädare för andra EU-institutioner, däribland Europaparlamentets talman, Roberta Metsola.

Giulia Barbucci menade att evenemanget är ytterst betydelsefullt, särskilt vid denna tidpunkt. ”Det lyckade 20 km-loppet i Bryssel, där 33 000 europeiska medborgare och företrädare för EU-institutionerna deltog, sände ett kraftfullt budskap om fred och att vi står sida vid sida med Ukraina”, förklarade hon.

Fler än 33 000 personer, av 137 olika nationaliteter, deltog i årets lopp liksom 800 medlemmar av personalen som ingick i ”Running for Europe”-laget. Precis som 2021 vanns loppet av Amaury Paquet från Belgien, som sprang sträckan på tiden 1.00:01.

Årets evenemang gick i solidaritets tecken för att visa Europeiska unionens stöd för Ukraina. De medel som samlades in vid detta evenemang kommer att doneras till Ukrainas nationella scoutorganisation för att tillhandahålla mat, läkemedel, sovsäckar och andra nödvändiga förnödenheter, jämte samordning av psykologiskt stöd till människor och samhällen som drabbats av konflikten. (ehp)