I kommissionens senaste initiativ för barnets rättigheter uppmanas europeiska och nationella beslutsfattare att arbeta för det allmänna bästa för alla barn som växer upp i EU. De två initiativen är ambitiösa och djärva i sitt tillvägagångssätt för att säkerställa ett liv fritt från diskriminering för alla barn, och de stöds av EESK.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har gett sitt stöd till EU:s strategi för barnets rättigheter och till förslaget till rådets rekommendation om inrättande av en rättsligt bindande EU-garanti för barn. EESK anser att man genom att genomföra dessa initiativ skulle stödja insatserna på EU-nivå och nationell nivå för att främja barns välbefinnande och minska barnfattigdomen.

I yttrandet om den europeiska barngarantin, som antogs vid plenarsessionen i juli, betonade EESK att kampen mot barnfattigdom, diskriminering, materiell fattigdom och social utestängning kräver en samordnad europeisk och samhällsomfattande strategi, som säkerställer att barnets rättigheter integreras i olika politiska åtgärder och att dessa åtgärder har stärkande och långvariga effekter på barns hälsa och välbefinnande.

”Att ett av fyra barn i EU växer upp i riskzonen för fattigdom är oacceptabelt. Vi behöver kraftfulla strategier och rättsliga ramar för att bryta det ofta generationsöverskridande mönstret av missgynnade förhållanden och vända denna trend. Vi måste ha ett ambitiöst mål som syftar till att lyfta alla barn ur fattigdom senast 2030 och inte bara fem miljoner barn, vilket för närvarande är fattigdomsmålet i den europeiska pelaren för sociala rättigheter”, framhöll föredraganden för yttrandet, Kinga Joó.

Barn kräver uppmärksamhet från alla samhällsskikt. Att befästa deras rättigheter bör vara en prioritering för EU. Därför behöver vi en inkluderande, övergripande och intersektionell strategi, en sann politik som bygger på rättvisa, för att säkerställa lika möjligheter och inkludering för alla barn, oavsett deras situation”, sade medföredragande Maria del Carmen Barrera Chamorro.

Enligt uppgifter från Eurostat för 2019 löper 18 miljoner, eller 22,2 %, av de barn som växer upp i EU risk för att drabbas av fattigdom och social utestängning. Även digital fattigdom och energifattigdom är skadligt för barn och bör också hanteras inom ramen för barngarantin, enligt EESK. Omkring 5,4 % av barnen i skolåldern i Europa bor i hushåll utan dator eller internetuppkoppling. Cirka 25 % av européerna bor i energifattiga hushåll, vilket också påverkar barnens livskvalitet och hälsa.

För att lyfta europeiska barn ur fattigdom rekommenderar EESK att alla medlemsstater anslår minst 5 % av medlen från ESF+ för detta syfte. Enligt den nya förordningen måste endast de medlemsstater där barnfattigdomen överstiger EU-genomsnittet på 23,4 % öronmärka denna procentandel av sina finansiella medel från ESF+ för att bekämpa den. Hittills har endast elva länder gjort detta. (ll)