EESK välkomnar kommissionens nya handlingsplan om nödlidande lån, men anser att den saknar nya förslag som lämpar sig för covid-19-förhållanden, vilket gör att Europa tvingas hantera en extraordinär tid med regler som tagits fram för vanliga förhållanden.

I ett yttrande som antogs av plenarförsamlingen den 25 mars analyserar EESK strategin för hantering av nödlidande lån. Medan kommissionen redogör för sina största farhågor när det gäller vissa ekonomiska sektorer, såsom banker, kreditförvärvare och kreditförvaltare, framför EESK det bredare europeiska samhällets ståndpunkt.

Yttrandets föredragande Kęstutis Kupšys framhåller: ”EESK värnar verkligen om banksektorns stabilitet. Men vi värnar också om skuldsatta företag som inte längre kan betala sina skulder, och om livskraftiga företag som kan komma att behöva ytterligare medel från bankerna. Vi tar även hänsyn till utsatta medborgare – till medborgare som är skuldsatta och riskerar att bli offer för ’gamfonder’. Slutligen har vi alla skattebetalare i åtanke: när, eller snarare om, offentliga medel avsätts för att köpa portföljer av nödlidande lån är det de som betalar för att rädda bankerna från osäkra fordringar.”

EESK rekommenderar att man först och främst tar itu med de bakomliggande orsakerna till nödlidande lån för att förhindra en framtida ackumulering. Det bästa sättet att göra detta på är genom att se till att konkurrenskraften ständigt förbättras, med fokus på driftskontinuitet och ekonomisk återhämtning, samtidigt som solida socialförsäkringssystem skapas, fattigdom, överskuldsättning och arbetslöshet bekämpas, tillräckliga löner säkerställs och kontracykliska åtgärder genomförs inom den ekonomiska politiken i kristider.

Med tanke på coronavirusets inverkan på EU:s ekonomi förväntas antalet nödlidande lån öka i hela unionen. För att mildra de negativa konsekvenserna efterlyser EESK hjälpåtgärder för kreditinstitut som går hand i hand med statliga stödåtgärder för låntagare som fått problem enbart till följd av pandemin.

Medan kommissionen föreslår att andrahandsmarknader ska utvecklas för problemtillgångar menar EESK att behovet av en EU-omfattande, gränsöverskridande marknad för nödlidande lån är överskattat. Det är riskfyllt att tillhandahålla ett EU-omfattande ”pass” för inkassoföretag utan ordentlig tillsyn från både deras ”hemländer” och ”värdländer”. Denna åtgärd kan endast motiveras om det finns en motverkande uppsättning åtgärder som hjälper till att skydda låntagare på obestånd: en EU-omfattande konsumentskyddsstandard för inkassoföretag.

Det är dessutom mycket tveksamt om kreditförvärvares gränsöverskridande transaktioner ger konkreta ekonomiska fördelar för det ekonomiska systemet totalt sett, och inte bara för banker, kreditförvärvare och kreditförvaltare.

Att nödlidande lån säljs till kapitalförvaltningsbolag (som i dagligt tal också kallas ”bad banks”) anser EESK bör förbli ett undantag. Bilaterala skulduppgörelser mellan kreditinstitutet och låntagaren är att föredra, med fokus på driftskontinuitet och ekonomisk återhämtning.

Enligt Kęstutis Kupšys är det på ett snävt och teknokratiskt sätt som kommissionen i sitt dokument behandlar en fråga som i praktiken påverkar många delar av samhället. Han påpekar: ”Det budskap vi vill förmedla är att frågan om nödlidande lån inte bör slås samman med frågor som rör bevarandet av den finansiella stabiliteten. Sammanfattningsvis anser vi att nödlidande lån bör hanteras inom bankerna, och inte bara genom att de släpps ut på marknaden när de blir osäkra. Skulder får inte bli en handelsvara!” (na)