Återuppbyggnaden efter pandemin måste bli ett tillfälle att bygga upp Europa på en ny grund av demokratiskt deltagande. Vid det civila samhällets dagar 2021 framfördes att det vore ett stort misstag om så många människors öde och framtid skulle avgöras av så få.

Det civila samhällets dagar anordnades av EESK den 1–5 mars på temat ”En hållbar återhämtning för EU-medborgarnas framtid” och omfattade fem dagars interaktiva onlinedebatter med över 1 400 deltagare och tittare som anslöt ända från Afrika, Asien samt Nord- och Sydamerika.

Talarna såg en ljusglimt i pandemin, som visserligen inneburit att konferensen om Europas framtid skjutits upp men även framhävt civilsamhällesorganisationernas roll som myndigheternas stöttepelare i kampen för att klara av denna ofattbara kris. De undrade vad mer vi kan begära som bevis för att det civila samhället förtjänar en plats vid det bord där besluten om Europas framtid fattas.

”Det gläder mig att kommissionen fäster så stor vikt vid medborgarnas deltagande i konferensen om Europas framtid”, framhöll EESK:s ordförande Christa Schweng. ”Ni kan räkna med att kommittén kommer att bidra avsevärt till debatterna dels genom att involvera arbetstagare, arbetsgivare och det organiserade civila samhället, dels i egenskap av informationsförmedlare och ambassadörer som för debatten in i våra ledamöters organisationer.”

Brikena Xhomaqi, en av ordförandena för den kontaktgrupp som var med och anordnade evenemanget, avslutade debatterna med en reflektion över den ledande roll som unga människors organisationer spelat i workshopparna: ”Jag uppmanar alla att göra solidariteten mellan generationerna till vårt verktyg för att skapa hållbar återhämtning för Europas framtid.”

Med slutsatserna från de åtta workshopparna ritade man upp en väg mot en bättre framtid för Europas medborgare och betonade bland annat behovet av att

  • stärka förmedlande organisationer (civilsamhällesorganisationer, partier, fackföreningar etc.), främja medborgarutbildning och digital utbildning och inrätta beslutsfattande medborgarförsamlingar,
  • informera om den sociala ekonomin som en livskraftig affärsmodell för hållbar återhämtning som ser bortom vinster och hjälper till att hantera ojämlikheter och klimatförändringar, med medel som avsatts i återhämtningsplanen och Next Generation EU,
  • investera i kultur och utbildning för att bygga upp en mer motståndskraftig och hållbar framtid för Europa. Det räcker inte att investera i hård infrastruktur: man måste sätta människorna i centrum för återhämtningen,
  • avpolitisera och ytterligare utforska alternativet med allmänna system för medborgarlön och jobbgaranti som en genomförbar lösning som gynnar människorna och planeten, 
  • ge unga en chans att delta på ett meningsfullt sätt, förbli engagerade i hela Europa och framföra sina synpunkter inte bara i frågor som särskilt rör unga, utan inom många olika politikområden,
  • se till att den europeiska gröna given bidrar mer effektivt till att utrota fattigdom, orättvisa och bristande jämställdhet,
  • påskynda byggnadsrenoveringen i Europa genom att informera om de utmaningar och möjligheter den medför och mobilisera grupper i det civila samhället såsom företrädare för fastighetsägare och arkitekter för att uppnå renoveringsvågens mål i Europa,
  • i hög grad involvera civilsamhällesorganisationerna i genomförandet av de nationella återhämtningsplanerna och vända den trend som etablerades i utarbetningsfasen där deras deltagande var begränsat. Beslutsfattarna måste förstå värdet av volontärarbete, inte bara i fråga om vad den tid som investerats lett till, utan även som ett uttryck för de europeiska värdena och ett exempel för andra på hur vi kan driva förändringen mot det Europa vi vill ha: ett samhälle som bygger på solidaritet, integration och demokratiska principer.

De fullständiga slutsatserna från det civila samhällets dagar kommer att offentliggöras inom kort på EESK:s webbplats. (dm)