EESK info

Anförande av EESK:s ordförande Christa Schweng

Jag välkomnar undertecknandet av den gemensamma förklaringen mellan Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och rådet om konferensen om Europas framtid. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ser fram emot att aktivt bidra till debatten och bjudas in som observatör.

Jag är nöjd med att det organiserade civila samhällets viktiga roll och deltagande i konferensen bekräftades. EESK ser fram emot att utarbeta ett betydande och värdefullt bidrag i nära samarbete med hundratals organisationer som våra ledamöter företräder. Vi är redo att erbjuda våra erfarenheter från gräsrotsnivå för att berika arbetet med ett nytt övertygande narrativ för EU.

Konferensen om Europas framtid är en unik möjlighet för samhället i EU. Företag, arbetstagare, jordbrukare, konsumenter och ideella organisationer kan äntligen delta på ett strukturerat sätt och påverka utformningen av EU:s framtida politik. Det finns ett omedelbart behov av detta för att ge dem en känsla av egenansvar för deras Europeiska union. Målet att gestalta framtiden för ett EU som tagit sig igenom Covid-19-krisen med förnyad styrka kan endast uppnås genom aktivt deltagande från medborgare och andra aktörer från alla delar av samhället.

Pandemin har gjort debatten om Europas framtid och utmaningar ännu viktigare och angelägnare än någonsin tidigare. Vi måste dra lärdom av krisen och fortsätta fundera över hur vi kan öka motståndskraften hos våra samhällen och ekonomier. Andra viktiga frågor skulle särskilt kunna omfatta följande: en vision för ett motståndskraftigt Europa som blomstrar i ekonomiskt hänseende efter covid-19, som är socialt inkluderande och ekonomiskt hållbart och som tar itu med dilemmat om nationell suveränitet och behovet av att ta fram gemensamma europeiska lösningar.

Återuppbyggnaden efter pandemin måste bli ett tillfälle att bygga upp Europa på en ny grund av demokratiskt deltagande. Vid det civila samhällets dagar 2021 framfördes att det vore ett stort misstag om så många människors öde och framtid skulle avgöras av så få.

Det civila samhällets dagar anordnades av EESK den 1–5 mars på temat ”En hållbar återhämtning för EU-medborgarnas framtid” och omfattade fem dagars interaktiva onlinedebatter med över 1 400 deltagare och tittare som anslöt ända från Afrika, Asien samt Nord- och Sydamerika.

Talarna såg en ljusglimt i pandemin, som visserligen inneburit att konferensen om Europas framtid skjutits upp men även framhävt civilsamhällesorganisationernas roll som myndigheternas stöttepelare i kampen för att klara av denna ofattbara kris. De undrade vad mer vi kan begära som bevis för att det civila samhället förtjänar en plats vid det bord där besluten om Europas framtid fattas.

”Det gläder mig att kommissionen fäster så stor vikt vid medborgarnas deltagande i konferensen om Europas framtid”, framhöll EESK:s ordförande Christa Schweng. ”Ni kan räkna med att kommittén kommer att bidra avsevärt till debatterna dels genom att involvera arbetstagare, arbetsgivare och det organiserade civila samhället, dels i egenskap av informationsförmedlare och ambassadörer som för debatten in i våra ledamöters organisationer.”

Brikena Xhomaqi, en av ordförandena för den kontaktgrupp som var med och anordnade evenemanget, avslutade debatterna med en reflektion över den ledande roll som unga människors organisationer spelat i workshopparna: ”Jag uppmanar alla att göra solidariteten mellan generationerna till vårt verktyg för att skapa hållbar återhämtning för Europas framtid.”

Med slutsatserna från de åtta workshopparna ritade man upp en väg mot en bättre framtid för Europas medborgare och betonade bland annat behovet av att

• stärka förmedlande organisationer (civilsamhällesorganisationer, partier, fackföreningar etc.), främja medborgarutbildning och digital utbildning och inrätta beslutsfattande medborgarförsamlingar,
• informera om den sociala ekonomin som en livskraftig affärsmodell för hållbar återhämtning som ser bortom vinster och hjälper till att hantera ojämlikheter och klimatförändringar, med medel som avsatts i återhämtningsplanen och Next Generation EU,
• investera i kultur och utbildning för att bygga upp en mer motståndskraftig och hållbar framtid för Europa. Det räcker inte att investera i hård infrastruktur: man måste sätta människorna i centrum för återhämtningen,
• avpolitisera och ytterligare utforska alternativet med allmänna system för medborgarlön och jobbgaranti som en genomförbar lösning som gynnar människorna och planeten, 
• ge unga en chans att delta på ett meningsfullt sätt, förbli engagerade i hela Europa och framföra sina synpunkter inte bara i frågor som särskilt rör unga, utan inom många olika politikområden,
• se till att den europeiska gröna given bidrar mer effektivt till att utrota fattigdom, orättvisa och bristande jämställdhet,
• påskynda byggnadsrenoveringen i Europa genom att informera om de utmaningar och möjligheter den medför och mobilisera grupper i det civila samhället såsom företrädare för fastighetsägare och arkitekter för att uppnå renoveringsvågens mål i Europa,
• i hög grad involvera civilsamhällesorganisationerna i genomförandet av de nationella återhämtningsplanerna och vända den trend som etablerades i utarbetningsfasen där deras deltagande var begränsat. Beslutsfattarna måste förstå värdet av volontärarbete, inte bara i fråga om vad den tid som investerats lett till, utan även som ett uttryck för de europeiska värdena och ett exempel för andra på hur vi kan driva förändringen mot det Europa vi vill ha: ett samhälle som bygger på solidaritet, integration och demokratiska principer.

De fullständiga slutsatserna från det civila samhällets dagar kommer att offentliggöras inom kort på EESK:s webbplats. (dm)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) anser att den nya migrations- och asylpakten är välkommen, men att dess förslag kommer att bli svåra att genomföra och inte kan ses som ett tydligt steg mot att skapa en motståndskraftig och framåtblickande gemensam EU-strategi för migration och asyl. EESK analyserar i två yttranden flera förslag till förordningar avseende asylhantering och asylförfaranden, och konstaterar att det är möjligt att den nya pakten inte kommer att kunna säkerställa en rättvis och effektiv hantering av asylansökningarna.

I stället ökar bördan i form av ansvar och olägenheter för de länder där den första inresan äger rum, eftersom den föreslagna solidaritetsmekanismen, som ska reglera kontrollen av migrationsströmmarna vid gränserna, baseras på ett hypotetiskt och frivilligt solidaritetssystem.

Detta innebär att medlemsstaterna, enligt den nya mekanismen, skulle kunna välja huruvida de vill delta i omplacering eller sponsrat återvändande för personer som befinner sig i en irreguljär situation. Dock omnämns inga incitament för att uppmuntra medlemsstaterna att delta, och inte heller några tydliga kriterier för i vilken utsträckning varje land bör bidra.

I kombination med paktens nya förslag till förhandsscreening och gränskontroll, som mycket sannolikt kommer att leda till komplicerade och långdragna förfaranden vid EU:s yttre gränser, kan mekanismen medföra att länderna där den första inresan äger rum förvandlas till stora vänthallar eller förvarsenheter, vilket ökar riskerna för människorättskränkningar och också trycket på lokalsamhällena.

”Vi välkomnar att de förordningar som föreslås i pakten hänvisar till principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, men solidaritetsskyldigheterna för de länder där den första inresan äger rum är oproportionerligt stora”, framhöll föredraganden för yttrandet om asylhantering, Dimitris Dimitriadis.

Panagiotis Gkofas, som är föredragande för yttrandet om asylförfaranden, befarar att de föreslagna förordningarna i slutändan kommer att medföra en stor börda för medlemsstaterna i södra Europa: ”Dessa länder kommer i praktiken att bli tvungna att avslå många asylansökningar, även dem som uppfyller villkoren för beviljad asyl, bara för att undvika att allt fler människor förvaras tillsammans under inhumana förhållanden.”

”Det kommer oundvikligen att leda till att förordningarna blir otillämpbara och inte kommer att ge önskat resultat”, avslutade han. (ll)

Digitala finanser måste regleras snarast och Europeiska kommissionen har slagit in på rätt väg i detta hänseende. Detta är huvudbudskapet i tre EESK-yttranden som antogs vid plenarsessionen i februari, där kommittén uttrycker sitt stöd för kommissionens senaste förslag till reglering av den digitala finanssektorn.

I yttrandet, som utarbetats av Petru Sorin Dandea och Jörg Freiherr Frank von Fürstenwerth, stöder kommittén kommissionens förslag om strategin för digitala finanser och understryker att de stora utmaningar som digitaliseringen av den finansiella sektorn i EU innebär måste hanteras på ett direkt sätt. Digitaliseringen medför betydande möjligheter men även risker som inte får förbises och som måste bli föremål för snabba insatser.

Giuseppe Guerini var inne på samma linje och i hans yttrande framhålls att EESK stöder kommissionens två initiativ om marknader för kryptotillgångar och om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare. På detta område är åtgärder är akut nödvändiga för att reglera en typ av teknik som blir allt vanligare och får allt större praktisk användning, och som dessutom ständigt utvecklas och snabbt förändras.

Slutligen, genom det yttrande som hade utarbetats av Antonio García del Riego, stöder kommittén kommissionens förslag om digital operativ motståndskraft som syftar till att bringa rättslig klarhet kring bestämmelserna om IKT-risker, minska lagstiftningens komplexitet, införa en gemensam uppsättning standarder för att begränsa IKT-risker och främja en harmoniserad tillsynsstrategi. Tanken är samtidigt att säkerställa rättssäkerhet och nödvändigt skydd för finansiella företag och IKT-leverantörer. (mp)

De nationella planerna för återhämtning och resiliens skulle bli mer effektiva och ändamålsenliga om organisationer i det civila samhället gjordes delaktiga i ett tidigare skede och i större utsträckning. Det är huvudbudskapet i resolutionen om det organiserade civila samhällets deltagande i arbetet med de nationella planerna för återhämtning och resiliens – vad fungerar och vad fungerar inte?, som antogs vid EESK:s plenarsession i februari och presenterades under en debatt med EESK:s ordförande Christa Schweng och Johannes Hahn, kommissionsledamot med ansvar för budget och administration.

Christa Schweng kommenterade resultatet på följande sätt: ”Denna resolution, som innehåller en analys av ett brett spektrum av ekonomiska och samhälleliga aspekter, ger oss möjlighet att sända en stark signal om att det organiserade civila samhällets deltagande är avgörande. Återhämtningsplanerna måste ge resultat för att verkligen kunna stödja återhämtningen från den rådande krisen samt en rättvis grön och digital omställning. I ett andra steg, det vill säga när medlen har anslagits, har EESK-ledamöterna mycket goda möjligheter att kunna bedöma om pengarna används på ett ändamålsenligt sätt och når de företag, arbetstagare och civilsamhällesorganisationer som behöver dem.”

Johannes Hahn hänvisade för sin del till befintliga regler och betonade att kommissionen kommer att fortsätta att uppmana till att de berörda parterna involveras i dessa reformprocesser: ”Förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens uppmuntrar breda samråd, stark samverkan och kommunikation med lokala och regionala myndigheter i alla skeden av genomförandet. Detta kommer att leda till ett verkligt egenansvar för planerna och möjliggöra ett framgångsrikt genomförande av dem. Medlemsstaterna måste närmare bestämt redogöra för oss hur era synpunkter som företrädare för det civila samhället återspeglas i planerna.”

Resolutionen utarbetades av EESK-ledamöterna Gonçalo Lobo Xavier (Arbetsgivargruppen), Javier Doz Orrit (Arbetstagargruppen) och Luca Jahier (gruppen Mångfald Europa). De samordnade arbetet i 27 delegationer, med tre medlemmar vardera, som övervakar det organiserade civila samhällets deltagande i utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens. (mp, na)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder i stort kommissionens lagstiftningsförslag om effektivare och rättvisare beskattning och lovordar samordningen av dem på global nivå.

I sitt yttrande som antogs av plenarförsamlingen den 24 februari ställer sig EESK helt bakom kommissionens paket för rättvis och enkel beskattning. Föredraganden för yttrandet, Krister Andersson, säger att dessa förslag bör samordnas med de globala diskussioner som förs vid OECD inom det inkluderande ramverket mot skattebaserodering och vinstförflyttning. ”Detta är mycket viktigt för att uppnå ett globalt samförstånd och undvika unilaterala åtgärder”, förklarade han.

EESK instämmer i att det i covid-19-krisens efterdyningar är ännu viktigare att uppnå en rättvis och effektiv beskattning. I sitt yttrande ger kommittén sin syn på viktiga frågor såsom god skatteförvaltning i EU, bekämpning av skattebedrägeri och skatteundandragande, skatterapporteringskrav, mervärdesskattebehandling av finansiella tjänster samt skatte- och anställningsregler för digitala plattformar. EESK lägger bl.a. fram ett förslag om en europeisk pakt för att på ett effektivt sätt bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt. (na)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har antagit sin ståndpunkt vad gäller EU:s ekonomiska prioriteringar för 2021. Kommittén välkomnar de ansatser som görs i strategin för att ta itu med utmaningarna som följer av covid-19-pandemin inom ramen för den europeiska gröna given, men är besviken över att det i kommissionens förslag ägnas alltför lite uppmärksamhet åt sociala frågor. EESK varnar även för riskerna med att fasa ut stödåtgärderna för tidigt och förespråkar nya finanspolitiska regler som speglar de verkliga sociala och ekonomiska förhållandena efter pandemin.

EESK beklagar att man i den ekonomiska strategi som kommissionen föreslagit, och som i år kompletteras med riktlinjer för genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, lägger alltför lite fokus på sociala frågor. Strategin kommer inte att leda till ett konsekvent genomförande av den efterlängtade europeiska pelaren för sociala rättigheter. Den kommer dessutom att äventyra den rättvisa omställningen till en grön och digital ekonomi. EESK betonar att denna omställning inte får leda till att fattigdomen och den sociala utestängningen ökar ytterligare.

Dessa farhågor återspeglas i en av slutsatserna i yttrandet ”Årlig strategi för hållbar tillväxt 2021”, som EESK antog den 24 februari.

Krzysztof Balon, föredragande för yttrandet, framhåller: ”Det är mycket viktigt att se till att fördelarna med den ekonomiska återhämtningen fördelas på ett balanserat sätt. Det kommer inte bara att bidra till att öka den sociala rättvisan utan också till att stabilisera efterfrågan, vilket är en förutsättning för att ekonomin ska kunna återhämta sig.” (na)

EU-strategin En renoveringsvåg för Europa är absolut nödvändig och oumbärlig för Europeiska unionen och dess medborgare. I ett yttrande som utarbetats av Pierre Jean Coulon och Laurențiu Plosceanu och som antogs vid plenarsessionen i februari stöder EESK kommissionens förslag om renovering av byggnader som ett sätt att ”miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv”.

Bostäder och andra byggnader står för 40 % av den totala energiförbrukningen i EU och måste genomgå en renoveringsvåg – ett initiativ som drivs på av Europeiska unionen. Strategin ingår i en övergripande ansats i fråga om långsiktiga offentliga investeringar, hållbar utveckling, hälsoskydd (inklusive hantering av asbest vid renoveringsarbete), den gröna omställningen och ett ändamålsenligt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter när det gäller hållbara och överkomliga bostäder.

I en kommentar under debatten sade Pierre Jean Coulon: ”Strategin med en renoveringsvåg innebär tredubbla vinster för EU – den är bra för klimatet, den främjar den ekonomiska återhämtningen genom att lokala arbetstillfällen skapas och den främjar även kampen mot pandemin och mot energifattigdom samt för överkomliga bostäder för alla, inbegripet sårbara människor.”

Laurențiu Plosceanu instämde och avslutade med att säga att ”strategin måste föra EU närmare medborgarna och deras bostadsorter, och kommittén kommer att stödja och aktivt bidra till den med sina reflektioner och förslag. Detta inleds med en lämplig informationskampanj om de aktuella renoveringssystemen och hur man kan ta del av dem.” (mp)

Uttalande om den europeiska pelaren för sociala rättigheter, insyn i lönesättningen och strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030

Vi ser fram emot att arbeta på följande tre viktiga initiativ från Europeiska kommissionen: meddelandet om den europeiska pelaren för sociala rättigheter, förslaget till direktiv om att stärka tillämpningen av principen om lika lön för lika arbete eller likvärdigt arbete för män och kvinnor genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer samt strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.

Europa är ett av de mest jämställda samhällena i världen med de högsta standarderna för arbetsvillkor och ett omfattande socialt skydd. Ett socialt starkt Europa är grunden för medborgarnas välstånd och välbefinnande och för en konkurrenskraftig, resilient, grön och digital ekonomi som bygger på kvalificerad och innovativ arbetskraft.
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har till fullo åtagit sig att stödja EU-institutionerna och medlemsstaterna i en tid då alla – beslutsfattare och relevanta aktörer – med gemensamma krafter behöver hjälpa Europa att återhämta sig från pandemin och bli allt starkare och motståndskraftigare i framtiden, samtidigt som man så långt det går drar nytta av den gröna och digitala omställningen utan att någon lämnas utanför.
Med anledning av kommissionens nya initiativ kommer Europeiska ekonomiska och sociala kommittén kommer att arbeta för att lämna ett betydande bidrag som återspeglar kommittéledamöternas gemensamma ståndpunkt som kommer från arbetsgivare, arbetstagare och andra organisationer i det civila samhället i alla 27 EU-länder. EESK kommer att utarbeta en resolution som ska antas vid plenarsessionen i april som ett bidrag till det sociala toppmötet i Porto i maj 2021. Kommittén kommer också att utarbeta yttranden om förslaget till direktiv om insyn i lönesättningen och om strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Christa Schweng, ordförande för Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK), och Aurel Laurențiu Plosceanu, ordförande för sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna (SOC).