Vid sin plenarsession i december välkomnade EESK kommissionens förslag till direktiv om återvinning och förverkande av tillgångar som ett viktigt steg i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism i EU. Trots en generell förbättring i vissa medlemsstater är andelen tillgångar som härrör från brott och som fryses eller förverkas fortfarande extremt låg i hela EU.

Genom det nya direktivet förbättras det gränsöverskridande samarbetet mellan alla myndigheter som är involverade i återvinning av tillgångar, samtidigt som EU-länderna uppmuntras att utveckla nationella strategier och åläggs att inrätta minst ett kontor för återvinning av tillgångar, ett särskilt organ med uppgift att spåra och identifiera vinning av brott och annan brottsrelaterad egendom, konstaterade EESK i sitt yttrande om återvinning och förverkande av tillgångar som antogs vid plenarsessionen i december.

”Vi tycker att kommissionens förslag är mycket bra, eftersom det tillgodoser behovet av att bredda tillämpningsområdet för förverkandemekanismerna. Genom förslaget inrättas också mekanismer för gränsöverskridande samarbete i syfte att öka andelen tillgångar som återvinns. För närvarande är andelen mycket låg, med tanke på att endast 2 % av de tillgångar som härrör från brott fryses och 1 % förverkas”, sade yttrandets föredragande Ionuț Sibian.

Det nya direktivet innehåller dessutom en omfattande förteckning över brott – bl.a. olaglig handel med mänskliga organ, människorov, miljöbrott och handel med stulna fordon, för att bara ta några exempel – som läggs till de brott som tas upp i det nuvarande direktivet om förverkande från 2014.

EESK noterade dock att direktivet inte uttryckligen omfattar smuggling av migranter och olaglig handel med tobaksvaror, trots de stora vinster som varje år görs på dessa kriminella marknader (uppskattningsvis 289,4 miljoner euro respektive 8 309,3 miljoner euro), och uppmanade kommissionen att lägga till dessa brott i förteckningen.

EESK uppmanade dessutom kommissionen att vara ambitiösare i fråga om återanvändningen av förverkade tillgångar för sociala ändamål och att fastställa en minsta procentandel för medlemsstaternas återanvändning för sociala ändamål.

”Det är mycket viktigt att reparativa skadestånd ges direkt till de drabbade samhällena och att de drar nytta av avkastningen från dessa skadestånd. Detta är ett område där vi förväntade oss framsteg, men utvecklingen står still. Det civila samhället måste involveras i förvaltningen och avyttringen av förverkade tillgångar”, sade Ionuț Sibian.

En annan synpunkt från EESK:s sida var att kommissionen bör fastställa brottsoffrens rätt till ersättning med större tydlighet. Offren bör prioriteras i rangordningen mellan borgenärer, konstaterade kommittén. (ll)