Sektionsbidrag

ECO-sektionen varnar för att konsekvenserna för EU:s medlemsstater kommer att bli asymmetriska och efterlyser därför solidaritet och ett gemensamt europeiskt svar för att lindra ekonomiska och sociala svårigheter och säkerställa rättvisa för EU:s medborgare och företag.
Även om det är svårt att uppskatta den fulla omfattningen av följderna av kriget i Ukraina och de sanktioner som införts som svar på den ryska aggressionen, kommer det europeiska ekonomiska och finansiella systemet inte att förbli opåverkat av denna utveckling. Eftersom konsekvenserna för EU:s medlemsstater kommer att bli asymmetriska kommer dessutom solidaritet och en gemensam europeisk reaktion för att lindra ekonomiska och sociala svårigheter att vara avgörande. Att föra in den europeiska ekonomin på ett spår som leder till tillväxt, sysselsättning, sammanhållning och varaktig konvergens, och skapa välstånd och rättvisa för EU:s medborgare och företag bör förbli den högsta prioriteringen för EU:s ekonomiska politik under de närmaste åren.

INT-sektionen bedömer att krisen i Ukraina understryker behovet av att undanröja vissa hinder och stärka den inre marknaden och dess funktion.

INT-sektionen bedömer att krisen i Ukraina understryker behovet av att undanröja vissa hinder och stärka den inre marknaden och dess funktion. Vi måste påskynda utvecklingen av ett strategiskt oberoende för Europa. Europa måste bekräfta sin enighet och beslutsamhet och bli en mer oberoende, suverän makt när det gäller ekonomi och energi. I detta sammanhang måste vi leta efter nya försörjningsmarknader för att bli oberoende av Ryssland, Kina och Förenta staterna. Vi måste också diversifiera de energikällor som används av medlemsstaterna.

INT-sektionen insisterar på att europeiska företag som drabbas av sanktioner måste kompenseras för sina förluster. Vi måste skydda våra företag: de flesta företag har blivit bräckligare på grund av pandemin, med sjunkande omsättning, förlust av kassaflöden och ökad skuldsättning, och nu står de inför försörjningsproblem på grund av kriget och sanktionerna.

Vi måste också bibehålla arbetstillfällen och underlätta flyktingars integration på arbetsmarknaden. I detta avseende har den sociala ekonomin en stor potential och kan bidra till att integrera flyktingarna, eftersom denna ekonomiska modell har visat sig vara mycket motståndskraftig i kristider och är känd för att skapa högkvalitativa arbetstillfällen med målet att ingen ska hamna på efterkälken.

TEN-sektionen förordar att man vidtar alla diplomatiska och humanitära åtgärder som kan hjälpa det ukrainska folket att upprätthålla tillgången till grundläggande tjänster, däribland vatten och elektricitet. Sektionen uttrycker oro över kärnsäkerheten, uppmärksammar den akuta situationen för viktiga delar av transportsektorn och efterlyser en genomförbar plan för att diversifiera energikällorna och garantera en trygg och hållbar energiförsörjning i EU.

Den 10 mars 2022 diskuterade TEN-sektionen kriget i Ukraina och hur det påverkar TEN-sektionens arbete. Två talare deltog i diskussionen:

•    Dr Zsolt Hetesi, forskardocent vid Ungerns nationella universitet för offentlig förvaltning och expert på energifrågor, gav en presentation om konsekvenserna av kriget i Ukraina när det gäller energitrygghet och energipriser.
•    Serhij Prokopenko, en ung man som är specialist på innovation och entreprenörskap, konsult och forskare i ny ekonomi nära Charkiv, Ukraina, har bevittnat den dramatiska situationen i landet och vittnade om attackerna mot staden.

TEN-sektionens diskussion lyfte fram följande centrala aspekter:

TEN-sektionen förordar att man vidtar alla diplomatiska och humanitära åtgärder som kan hjälpa det ukrainska folket att upprätthålla tillgången till grundläggande tjänster, däribland vatten och elektricitet. Flyktingar som flyr till Europa måste få vederbörligt stöd och alla nödvändiga åtgärder måste vidtas för att garantera adekvata bostäder och infrastruktur för flyktingarna i mottagarländerna.

Ockupationen av kärnkraftverken väcker oro över kärnsäkerheten för lokalbefolkningen och Europa som helhet. TEN-sektionen efterlyser ett fullständigt samarbete med alla berörda aktörer och med Internationella atomenergiorganet för att bevaka situationen och förhindra radioaktiva utsläpp.

Situationen i Ukraina påverkar den redan akuta energikrisen. För att komma till rätta med krisens negativa effekter på medlemsstaternas ekonomier är det nödvändigt att vidta konkreta åtgärder för att göra framsteg i riktning mot ett strategiskt oberoende som minskar energiberoendet. TEN-sektionen efterlyser därför en genomförbar plan för diversifiering av energikällorna i medlemsstaternas energimix.

En trygg och hållbar energiförsörjning kan uppnås fullt ut på lång sikt endast genom att öka användningen av koldioxidsnåla eller koldioxidfria energikällor. För att säkerställa en resilient och hållbar framtid för EU:s energisystem förespråkar TEN-sektionen att man påskyndar forskningsinvesteringarna för att utveckla ny ren teknik.

TEN-sektionen uttrycker oro över den nödsituation som betydande delar av transportsektorn har drabbats av på grund av de extremt höga bränsle- och elkostnaderna till följd av höga prisnivåer redan före krigets början i Ukraina och som har nått en aldrig tidigare skådad nivå sedan krigets början, vilket har lett till en situation där många företag riskerar att gå i konkurs.

TEN-sektionen ber därför kommissionen att ägna vederbörlig uppmärksamhet åt den akuta krisen inom transportsektorn vid utformningen av den tillfälliga krisram som nämns i meddelandet ”REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris”.

SOC-sektionen utlovar långsiktigt och starkt stöd för ukrainska flyktingar och uttrycker sin uppskattning för den solidaritet som civilsamhällesorganisationer visat och deras oavbrutna insatser sedan den ryska aggressionen inleddes.

Sektionen insisterar på att alla flyktingar, oberoende av nationalitet, som flyr kriget i Ukraina måste få skydd och tillgång till lämplig infrastruktur och att behoven hos utsatta grupper, särskilt kvinnor, barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, måste tillgodoses på lämpligt sätt. I många länder har det civila samhället mobiliserat över en natt och samarbetar med myndigheterna för att hjälpa ukrainare som flytt kriget.

EU måste ge ekonomiskt stöd både till Ukrainas grannländer för att hjälpa dem att hantera aldrig tidigare skådade flyktingströmmar och till det civila samhället för att se till att det kan spela sin viktiga roll som tillhandahållare av humanitärt bistånd och integrationsåtgärder

NAT-sektionen om kriget i Ukraina och behovet av humanitärt, ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt bistånd.

Bistånd till Ukraina (ekonomiskt, tekniskt, humanitärt, energirelaterat, säkerhetsrelaterat, osv.)

• Regeringarna måste göra allt som står i deras makt för att trygga livsmedelsförsörjningen och livsmedelssäkerheten för den ukrainska befolkningen genom att tillhandahålla livsmedel och rent vatten i krigszoner och stärka det sociala skyddet så att utsatta människor inte drabbas av stigande livsmedelspriser.
• EESK välkomnar att EU redan har aktiverat EU:s civilskyddsmekanism och skapat logistiska nav i grannländerna för att kanalisera biståndet till Ukraina.
• Civilsamhällesorganisationer, däribland jordbrukarorganisationer, i hela Europa mobiliserar också för att ge livsmedelsdonationer till den ukrainska befolkningen. Livsmedelsbanker spelar en viktig roll i detta sammanhang.

Möjliga konsekvenser för EU av kriget och av de åtgärder som EU infört på dessa områden

• FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling är först och främst en agenda för fred och säkerhet. Att ta itu med krigets konsekvenser bör inte inverka menligt på klimatåtgärder och hållbarhet. Vi måste göra framsteg mot dess genomförande med en ambitiös europeisk grön giv, särskilt efter IPCC:s senaste rapport om klimatkrisens allvarliga konsekvenser. Vi kan inte skjuta upp de åtgärder som krävs för att uppnå hållbarhet och klimatneutralitet; endast exceptionella undantag under en begränsad tid kan medges.
• EU är starkt beroende av de två länder som befinner sig i krig för import av spannmål och gödselmedel och är en stor exportör av fjäderfäkött och griskött till Ukraina, medan Ryssland fortfarande är EU:s sjätte största handelspartner. Konflikten kommer därför oundvikligen att få allvarliga konsekvenser för EU:s jordbruksbaserade livsmedelssektor. Situationen har redan varit oroande för jordbrukarna under de senaste månaderna, eftersom de direkt påverkats av enorma prisökningar på gödselmedel, energi och djurfoder. Situationen kommer inte att förbättras och de kommer att behöva ytterligare stöd.
• EESK anser att även om frågan om tryggad livsmedelsförsörjning inte är en omedelbar fråga för EU, måste det faktum att EU importerar en stor mängd spannmål, djurfoder och gödningsmedel från Ukraina och Ryssland stärka EU:s åtagande att uppnå hållbara livsmedelssystem samtidigt som alla garanteras överkomliga livsmedel av god kvalitet.
• Krisen bör bli en möjlighet att minska EU:s beroende av fossila bränslen, råvaror och gödningsmedel, skydda EU:s strategiska livsmedelstillgångar och säkerställa en rättvis, hälsosam, hållbar och resilient livsmedelsförsörjning. Detta beroende är en följd av politiska misslyckanden och passivitet under de senaste åren. EU måste nu arbeta för ett öppet strategiskt oberoende för EU:s livsmedelssystem och påskynda övergången till förnybar energi och energieffektivitetsförbättringar.
• De miljökonsekvenser som konflikten ger upphov till, till följd av bombningar, olje- och gasläckor eller incidenter i kemiska fabriker eller kärnkraftverk, är ytterst oroande för både Ukrainas och EU:s befolkning. EU måste bidra till att skydda miljön och återställa skador på denna till följd av kriget, samt vidta rättsliga åtgärder i samband med miljöbrott eftersom de oundvikligen kommer att få långvariga konsekvenser.

REX-sektionen, som höll sitt sammanträde den 9 mars, ägnade sin eftermiddagssession åt en diskussion om Ukraina med deltagande av tre ukrainska medlemmar av plattformen för det civila samhället EU–Ukraina:

1. Alexander Sjubin, Ukrainas fackföreningsförbund
2. Olena Pavlenko, DiXi-gruppen, undertecknare av Kievförklaringen
3. Vasyl Andrejev, fackföreningen för arbetstagare inom bygg- och byggnadsmaterialsindustrin i Ukraina

De framförde fyra huvudförfrågningar:

1. Kontinuerligt stöd och bistånd till ukrainare både i och utanför Ukraina
2. Stöd till Ukrainas anslutningsprocess till EU
3. Flygförbudszon över Ukraina
4. Betydande minskning av EU:s energiberoende av den ryska auktoritära regimen

Under diskussionen som följde enades medlemmarna i sektionen för yttre förbindelser om vikten av konkreta åtgärder på följande områden:

1) Stöd för och solidaritet med Ukraina och dess folk

• Organisering av humanitärt bistånd genom medlemsorganisationer med beaktande av det ukrainska folkets mest akuta behov
• Fortlöpande samarbete med Ukrainas civila samhälle genom väletablerade kanaler såsom plattformen för det civila samhället EU–Ukraina och genom bilaterala kontakter för att bättre tillgodose det ukrainska samhällets nuvarande behov

2) Sanktioner och ytterligare isolering av Ryssland

• Avbryta samarbetet med Rysslands medborgarkammare
• Förespråka inaktivering av medlemskapet i ryska civilsamhällesorganisationer knutna till regimen i internationella nätverk
• Utforma ett förslag till ett globalt initiativ om desinformation som ska införas för att bekämpa den ryska statsmaktens propaganda

3) Strategiskt oberoende och försvar

• Översyn av den gröna given och diversifiering av energikällorna i medlemsstaterna
• Förespråka genomförandet av en gemensam och effektiv försvarsstrategi
• Förstärkning av den transatlantiska alliansen

CCMI om konsekvenserna av den ryska invasionen av Ukraina för flera strategiska industrier, däribland försvarsindustrin och tillverkningen av mikrochipp.
Många industrisektorer kommer att drabbas hårt av den ryska invasionen och sanktionerna mot Ryssland och Belarus. Vid sidan av energi är Ryssland och Ukraina viktiga länder för importen av metaller till EU, såsom nickel, koppar och järn, samt viktiga råvaror såsom neon, palladium, titan och platina, Dessa är oumbärliga för flera strategiska industrier, däribland försvarsindustrin och tillverkningen av mikrochipp.
CCMI anser att EU bör fortsätta att arbeta med målen för den gröna och digitala omställningen av sina industriella ekosystem. Detta kommer att minska EU:s beroende av import av energi och råvaror såväl som sårbarheter på det digitala området. CCMI anser dessutom att EU bör påskynda sina insatser för ett öppet strategiskt oberoende. Detta kommer att göra det möjligt för EU att bli starkare både ekonomiskt och geopolitiskt.