Öppet brev

Bryssel den 24 januari 2024

Till:

Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens ordförande

Roberta Metsola, Europaparlamentets talman

Willem van de Voorde, Belgiens ständiga representant vid Europeiska unionen

Gemensamt öppet brev från Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK och CSE (civila samhället Europa): EU:s institutioner måste erkänna, involvera och stödja det civila samhället som en del av en strukturerad civil dialog

Ärade Ursula von der Leyen,

Ärade Roberta Metsola,

Ärade Willem van de Voorde,

Vi som har undertecknat detta brev uppmanar EU-institutionerna att vidta konkreta åtgärder för att genomföra fördragsbestämmelserna om en öppen, tydlig och regelbunden dialog med det civila samhället på alla politikområden. Vi uppmanar EU-institutionerna att 1) ta initiativ till ett interinstitutionellt avtal om civil dialog, 2) se till att det inom varje institution inrättas ledande befattningar med ansvar för förbindelserna med det civila samhället och 3) uppmuntra och främja ett ökat samarbete mellan civila och sociala aktörer.

Som en av EU:s fördragsenliga demokratiska principer föreskriver artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen att EU-institutionerna ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med representativa sammanslutningar och det civila samhället. Dessa bestämmelser till trots förblir den civila dialogen ojämn och ostrukturerad inom EU-institutionerna. Den civila dialogen har alltför ofta organiserats enbart på ad hoc-basis och varierat betydligt i fråga om både kvantitet och kvalitet, beroende på politikområde, EU-institution eller medlemsstat.

De politiska beslutsfattarna blev än en gång uppmärksammade på värdet av den civila dialogen i och med att det erkändes av plenarförsamlingen för konferensen om Europas framtid, som samlade medlemmar av allmänheten, företrädare för EU-institutionerna och rådgivande organ, folkvalda på nationell, regional och lokal nivå samt det organiserade civila samhället. Slutrapporten från konferensen, som offentliggjordes i maj 2022, gjorde gällande att man bör ”[r]eformera Europeiska unionens funktionssätt genom att i högre grad involvera arbetsmarknadens parter och det organiserade civila samhället” och ”[s]tärka de befintliga strukturerna för att bättre återspegla EU-medborgarnas behov och förväntningar i beslutsprocessen” (förslag 39, i kapitlet om det europeiska demokratiska livet).

Ni minns säkerligen också förslag 36, som syftar till att ”öka medborgarnas deltagande och ungdomars delaktighet”, bland annat genom att ”[s]tärka samarbetet mellan EU:s lagstiftare och civilsamhälles­organisationer för att utnyttja den koppling mellan beslutsfattare och medborgare som dessa organisationer utgör”.

Vi som har undertecknat detta brev uppmanar härigenom till att dessa rekommendationer följs upp med en ambitiös strategi. Vi är fast övertygade om att det krävs en mer strukturerad strategi på EU-nivå för att till fullo kunna dra nytta av potentialen i civilsamhällesorganisationernas deltagande i utformningen av politiken. ^[1]

Därför uppmanar vi gemensamt EU-institutionerna att göra följande:

1. Ta initiativ till ett interinstitutionellt avtal om civil dialog^[2] som sörjer för struktur, regelbundenhet, öppenhet och delaktighet när det gäller den civila dialogen i EU och det nationella beslutsfattandet, som en del av det fullständiga genomförandet av artikel 11.1 och 11.2[3] i fördraget om Europeiska unionen^[4].

2. Inom varje generaldirektorat vid kommissionen bör man mot bakgrund av detta inrätta en tjänst som ”samordnare för det civila samhället”, i likhet med den föreslagna ”samordnaren för den sociala dialogen”. Inom EU-institutionerna bör man dessutom inrätta ledande befattningar med ansvar för förbindelserna med det civila samhället. En vice ordförande för kommissionen bör ansvara för dialogen med det civila samhället, och rollen för Europaparlamentets vice talman med ansvar för kontakterna med det civila samhället bör stärkas. Rådets sekretariat och Europa­parlamentets och kommissionens representationskontor på nationell nivå bör också föra en regelbunden dialog med det civila samhället. Upprättandet av direkta kanaler för civilsamhälles­organisationernas deltagande i EU:s beslutsfattande kan leda till mer målinriktade och ändamåls­enliga politiska åtgärder avseende alla politikområden och socioekonomiska problem.

3. Vi som undertecknat detta brev respekterar till fullo arbetsmarknadsparternas befogenheter i fråga om social dialog, trepartsförhandlingar och kollektivförhandlingar. Samtidigt finns det hos berörda aktörer i det civila samhället omfattande kunskaper, expertis och nätverk i samhällsgrupper och samhällen, och vi menar att det civila samhällets aktörer när så är lämpligt bör komma till tals. Effektiva och ansvarstagande civilsamhällesorganisationer kan, när allt kommer omkring, samarbeta med myndigheter samt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer om att främja rättigheter i arbetslivet, uppmuntra skapandet av arbetstillfällen, genomföra den gröna och den digitala omställningen och förstärka det sociala skyddet.

EU-institutionerna har tillgång till alla verktyg som krävs för att kunna ställa sig bakom och göra betydande framsteg med dessa förslag inför valet till Europaparlamentet 2024. Ett första steg i denna riktning skulle kunna vara ett meddelande från kommissionen om att stärka den civila dialogen på EU-nivå och ett förslag till rekommendation om att främja den civila dialogen i medlemsstaterna, i likhet med initiativet om att stärka den sociala dialogen^[5] och som en uppföljning av årsrapporten om tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna[6]. Detta skulle också ligga i linje med uppmaningen om en strategi för det civila samhället[7].

Vi som har undertecknat detta brev är redo att samarbeta med institutionerna för att slå fast vilka de viktigaste byggstenarna och förutsättningarna för förverkligandet av dessa förslag är.

Med vänlig hälsning

Europeiska nätverk

Nationella organisationer

Medlemmar av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

Bilaga: Detaljerad förteckning över undertecknare (på engelska)

[1]            Det var möjligt att underteckna denna skrivelse under perioden september–november 2023.

[2]            I enlighet med uppmaningen från EESK (SOC/672) och det civila samhällets organisationer (se ”2024 EU Elections Manifesto – For better civic space and civil dialogue”).

[3]            Fördraget om Europeiska unionen, artikel 11.

[4]            EESK har vid upprepade tillfällen åberopat genomförandet av artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen, se EESK:s resolution ”Förenade för demokratin”, som antogs av EESK:s plenarförsamling i mars 2023, slutsatserna och rekommendationerna från konferensen i Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK på temat ”Civilsamhällesorganisationer som försvarar och stärker den europeiska demokratin” den 30 mars 2023, EESK:s yttranden SOC/605, SOC/639 och SOC/672.

[5]            ”Kommissionen fastställer konkreta åtgärder för ökat inflytande för arbetsmarknadens parter på nationell nivå och EU-nivå”, https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_23_290.

[6]            Kommissionens årsrapport om tillämpningen av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna: Ett aktivitetsfyllt medborgerligt utrymme som värn för de grundläggande rättigheterna i EU.

[7]            EESK:s SOC/672 och slutrapporten från konferensen om Europas framtid (förslag 36.8 ).