Trots att arbetsmiljöriskerna har förändrats på grund av digitaliseringen av arbetet – vilket har lett till en kraftig ökning av stress- och utbrändhetsrelaterade tillstånd eller ergonomiska skador och till en liten minskning av antalet arbetsplatsolyckor – är den sociala dialogen fortfarande avgörande för att främja hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, menar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) i sitt yttrande ”Social dialog som ett verktyg för att främja hälsa och säkerhet på arbetsplatsen”.

”Arbetsmiljöåtgärder som vidtas genom social dialog bidrar inte bara positivt till arbetstagarnas hälsa, utan de kan också förbättra företagens lönsamhet samt minska kostnaderna för vård och sjukfrånvaro. Samhällskostnaden för arbetsrelaterade skador och sjukdomar bedöms uppgå till 476 miljarder euro eller 3,3 % av EU:s BNP”, framhöll yttrandets föredragande Franca Salis-Madinier.

Kvaliteten på den sociala dialogen varierar mellan medlemsstaterna, vilket gör att tillämpningen av självständiga avtal som slutits av arbetsmarknadens parter på området för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen ibland är inkonsekvent i EU.

EESK menar att den europeiska sociala dialogen bör stärkas för att säkerställa ett enhetligt skydd av EU:s alla arbetstagare.  
Kommissionen bör därför fastställa tydliga kriterier för att garantera att de avtal som undertecknats av arbetsmarknadens parter genomförs i alla medlemsstater, särskilt med tanke på EU-domstolens dom i vilken det anges att kommissionen inte är skyldig att efterkomma en begäran från arbetsmarknadens parter som syftar till att genomföra avtal.

Utöver en produktiv social dialog, så krävs det dock ett robust regelverk som slår fast allmänna riktlinjer för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Avtal som leder till rådsdirektiv efter en begäran av båda undertecknande parter förefaller ha större effekt eftersom de garanterar konkreta handlingsplaner i medlemsstaterna.
Därför efterfrågar EESK nya riktlinjer om distansarbete samt en ambitiösare ståndpunkt när det gäller kampen mot cancer och EU-direktiven om muskel- och skelettbesvär och psykosociala risker, som i ökande utsträckning utgör arbetsmiljörisker för europeiska arbetstagare.

Arbetsgivargruppen vid EESK lade fram flera ändringsförslag till yttrandet och uttryckte särskilt invändningar mot kravet på nya lagstiftningsåtgärder, och bland andra de föreslagna EU-insatserna på området muskel- och skelettbesvär och psykosociala risker, liksom utarbetandet av nya riktlinjer för distansarbete.
Yttrandet togs fram på det franska rådsordförandeskapets begäran och antogs vid EESK:s plenarsession i januari med 172 röster för, 32 röster emot och 70 nedlagda röster. (ll)