EESK info

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har intagit en tuff hållning i fråga om överträdelser av rättsstatsprincipen i EU och förklarat att den är fast besluten att se till att Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen inför stränga avskräckande påföljder för medlemsstater som systematiskt åsidosätter rättsstatsprincipen på ett sätt som äventyrar EU:s budget.

I ett yttrande på eget initiativ, ”Rättsstatsprincipen och återhämtningsfonden”, som antogs vid plenarsessionen den 20 januari, välkomnade EESK EU:s förordning 2020/2092, som ger möjlighet för kommissionen att införa ekonomiska påföljder vid återkommande överträdelser av rättsstatsprincipen i en medlemsstat. Kommittén vill se en strikt tillämpning av förordningen på alla områden som berör budgeten.

”Rättsstatsprincipen är en ovillkorlig grund för ett demokratiskt, pluralistiskt europeiskt samhälle och för EU:s fortsatta existens”, fastställer föredraganden för yttrandet, Christian Bäumler.

För att det ska vara möjligt att ta itu med återkommande brister i efterlevnaden av rättsstatsprincipen rekommenderar EESK att EU använder sig av alla tillgängliga sanktionsverktyg, till exempel det överträdelseförfarande som anges i artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och i enlighet med förfarandet i artikel 7 i EU-fördraget.

Om en medlemsstat systematiskt bryter mot rättsstatsprincipen anser EESK att detta alltid undergräver, eller åtminstone allvarligt äventyrar, genomförandet av EU-finansierade program och därmed skadar EU:s budget. Därför är det ytterst viktigt att samtliga mottagare av utbetalningar från unionsbudgeten efterlever reglerna för insyn och fullt ut kan redogöra för vad pengarna har använts till.

De nationella planerna för återhämtning och resiliens bör också omfatta åtgärder som respektive regering ämnar vidta för att stärka rättsstaten.
De nationella planer som hittills har lämnats in innehåller dock alltför få initiativ i detta hänseende. EESK beklagar att kommissionen i sin utvärdering av planerna inte har tillmätt rättsstatsprincipen tillräcklig betydelse.

I yttrandet uppmanar EESK alla medlemsstater att ansluta sig till det fördjupade samarbetet med Europeiska åklagarmyndigheten och anser att detta bör bli en förutsättning för deltagande i EU-finansierade program. Detta samarbete har redan börjat ge resultat och kommer sannolikt att på lång sikt bidra till en enorm förbättring av gränsöverskridande lagföring. (ll)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar det faktum att 2022 har utsetts till Europaåret för ungdomar, men känner att detta bör omfatta mer än rena marknadsföringsaktiviteter. Året bör bidra till EU:s ungdomsstrategi genom tydliga planer och åtaganden som syftar till att uppnå konkreta resultat för alla unga européer.

EESK debatterade Europaåret för ungdomar 2022 vid sin plenarsession i januari, med deltagande av Anne Kjær Bathel, företrädare för programmet European Young Leaders, Joe Elborn, generalsekreterare för Europeiska ungdomsforumet, och Miriam Teuma, ordförande för Europeiska styrkommittén för ungdomsfrågor.

EESK:s ordförande Christa Schweng menade att det är viktigt att ungdomar är med när dagens och morgondagens politik utformas. ”De är framtiden, så att göra dem delaktiga och investera i dem är avgörande för bygget av stabila, fredliga och hållbara samhällen och för utvecklingen av en politik som svarar mot de särskilda behov som yngre generationer har”, fortsatte hon.

EESK har unika förutsättningar för att kunna arbeta och samverka med nätverk för unga och är redo och villigt att spela en ledande roll i året för ungdomar och därigenom bygga vidare på kommitténs framgångsrika initiativ, såsom Ditt Europa din mening!, rundabordssamtalen om klimat och hållbarhet för ungdomar och EU:s klimattoppmöte för unga som anordnas tidigt på sommaren.

EESK ser fram emot att bidra till Europaåret för ungdomar 2022. Året måste ge konkreta resultat för Europas ungdomar på politikområden som påverkar deras liv. (ks)

Nystart, styrka och samhörighet är det franska ordförandeskapets tre huvudprioriteringar, vilka EESK delar och stöder. Det gjorde kommitténs ordförande, Christa Schweng, klart när hon vid plenarsessionen den 19 januari 2022 talade inför Frankrikes statssekreterare med ansvar för Europafrågor, Clément Beaune.

”Vad gäller Frankrikes prioriteringar – större europeisk suveränitet, en ny europeisk tillväxtmodell och ett mänskligare Europa – gläder det mig att se att många av dem är väldigt lika EESK:s prioriteringar”, sade Christa Schweng. Här framhöll hon kommitténs engagemang för och bidrag till att bygga upp ett motståndskraftigt, starkt, hållbart och inkluderande Europa.

Clément Beaune betonade att det franska ordförandeskapet vill bidra till att skapa morgondagens Europa, med siktet inställt på 2030, genom att bereda vägen för omfattande förändringar i fråga om värden, investeringar, ungdomar, kultur och hälsa. Särskilt fokus kommer att läggas på att främja de värden som förenar oss alla, men som har försvagats på senare år – kanske på grund av att de har tagits för givet. Det handlar till exempel om rättsstatsprincipen och de demokratiska värdena. ”Vi vill främja samhörighet och kämpa för våra värden. Utan vår gemensamma europeiska identitet, som sträcker sig längre än de nationella identiteterna, går det inte att driva detta politiska projekt”, menade han.

Angående den stundande avslutningen av konferensen om Europas framtid tillade Christa Schweng följande: ”Som det europeiska organiserade civila samhällets företrädare kan vi vara er närmaste bundsförvant i denna kritiska avslutande fas. Det kommer att vara av avgörande betydelse att konkreta resultat och en transparent uppföljning säkerställs. Människor måste få insyn och se att EU omsätter sina ord i handling. Därmed kommer det franska ordförandeskapets roll att vara avgörande för konferensens framgång och när det gäller att ge tillbaka EU till medborgarna.”

Clément Beaune försäkrade att konferensen om Europas framtid kommer att leda till konkreta förslag som ”måste genomföras utan dröjsmål – eftersom konferensen inte får bli ett spel för gallerierna, utan ska lägga grunden för en verklig reform”. (mp)

EESK anser fullt och fast att en vårdmodell för omsorgsberoende äldre bör integreras i EU:s beslutsfattande, med tanke på att den andel av befolkningen som är över 80 år väntas mer än fördubblas fram till 2050.

Med pandemin har misslyckanden på detta område kommit i dagen. Kommissionens initiativ att skapa en ny EU-strategi för vård och omsorg är ett steg i rätt riktning. Men rådgivande institutioner och EU:s civilsamhällesorganisationer som företräder äldre måste få ett ord med i leken.

I EESK:s yttrande på eget initiativ ”I riktning mot en ny omsorgsmodell för de äldre: lärdomar av covid-19-pandemin”, som antogs vid plenarsessionen i januari, tittade kommittén närmare på de olika modellerna för långtidsvård för personer över 65 år som inte längre kan klara sig själva eller är omsorgsberoende och bor på äldreboenden.

Miguel Ángel Cabra de Luna, föredragande för yttrandet, underströk följande: ”Äldreomsorgen måste vara en grundpelare i EU:s politik och stå i överensstämmelse med handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter.”

EESK föreslår att man inrättar ett europeiskt observationsorgan för äldreomsorg som skulle kunna samla in tillräckliga statistiska uppgifter, jämföra god praxis mellan olika nationella modeller, kartlägga strukturella svagheter i de nationella systemen, ge tekniskt stöd för att underlätta antagandet av politiska riktlinjer på EU-nivå samt hjälpa till att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Kommittén efterlyser dessutom i sitt yttrande ett Europaår för äldre för att erkänna de äldres grundläggande rättigheter och deras bidrag till samhället, i enlighet med artikel 25 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Under pandemin har äldres rättigheter och behov endast delvis beaktats, något som har synliggjort de konceptuella, strukturella och funktionella brister som olika modeller för äldreomsorg lider av. I ett bredare sammanhang har denna situation bidragit till att ytterligare belysa att en åldrande befolkning är en central strategisk utmaning för EU och dess medlemsstater. (at)

Trots att arbetsmiljöriskerna har förändrats på grund av digitaliseringen av arbetet – vilket har lett till en kraftig ökning av stress- och utbrändhetsrelaterade tillstånd eller ergonomiska skador och till en liten minskning av antalet arbetsplatsolyckor – är den sociala dialogen fortfarande avgörande för att främja hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, menar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) i sitt yttrande ”Social dialog som ett verktyg för att främja hälsa och säkerhet på arbetsplatsen”.

”Arbetsmiljöåtgärder som vidtas genom social dialog bidrar inte bara positivt till arbetstagarnas hälsa, utan de kan också förbättra företagens lönsamhet samt minska kostnaderna för vård och sjukfrånvaro. Samhällskostnaden för arbetsrelaterade skador och sjukdomar bedöms uppgå till 476 miljarder euro eller 3,3 % av EU:s BNP”, framhöll yttrandets föredragande Franca Salis-Madinier.

Kvaliteten på den sociala dialogen varierar mellan medlemsstaterna, vilket gör att tillämpningen av självständiga avtal som slutits av arbetsmarknadens parter på området för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen ibland är inkonsekvent i EU.

EESK menar att den europeiska sociala dialogen bör stärkas för att säkerställa ett enhetligt skydd av EU:s alla arbetstagare.  
Kommissionen bör därför fastställa tydliga kriterier för att garantera att de avtal som undertecknats av arbetsmarknadens parter genomförs i alla medlemsstater, särskilt med tanke på EU-domstolens dom i vilken det anges att kommissionen inte är skyldig att efterkomma en begäran från arbetsmarknadens parter som syftar till att genomföra avtal.

Utöver en produktiv social dialog, så krävs det dock ett robust regelverk som slår fast allmänna riktlinjer för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Avtal som leder till rådsdirektiv efter en begäran av båda undertecknande parter förefaller ha större effekt eftersom de garanterar konkreta handlingsplaner i medlemsstaterna.
Därför efterfrågar EESK nya riktlinjer om distansarbete samt en ambitiösare ståndpunkt när det gäller kampen mot cancer och EU-direktiven om muskel- och skelettbesvär och psykosociala risker, som i ökande utsträckning utgör arbetsmiljörisker för europeiska arbetstagare.

Arbetsgivargruppen vid EESK lade fram flera ändringsförslag till yttrandet och uttryckte särskilt invändningar mot kravet på nya lagstiftningsåtgärder, och bland andra de föreslagna EU-insatserna på området muskel- och skelettbesvär och psykosociala risker, liksom utarbetandet av nya riktlinjer för distansarbete.
Yttrandet togs fram på det franska rådsordförandeskapets begäran och antogs vid EESK:s plenarsession i januari med 172 röster för, 32 röster emot och 70 nedlagda röster. (ll)
 

EESK vill att man inrättar särskilda ombudsmän för att hjälpa små och medelstora företag i Europa att hantera finans- och finansieringsfrågor. Kommittén betonar också att för att små och medelstora företag ska införa AI måste det finnas en politisk vilja att bistå dem i processen.

Vid sin plenarsession i januari antog EESK två yttranden som behandlar några av de mest akuta problemen för små och medelstora företag.

I ”Nästa generations SMF-strategi – att främja ett ändamålsenligt och snabbt genomförande” betonar EESK att tillgång till krediter, likviditet, kassaflöden och betalningar är kritiska stötestenar för små och medelstora företag, särskilt i covidtider – därav förslaget att skapa ett nätverk av finans- och finansieringsombudsmän som kan:

•    Främja små och medelstora företags tillgång till finansiering.
•     Granska om och hur förmedlande banker använder finansiella instrument för att nå de små och medelstora företag som är i störst behov av finansiella resurser.
•    Medla i tvister mellan små och medelstora företag och olika typer av finansiärer.

EESK föreslår också att man:

•    Inrättar en arbetsgrupp för små och medelstora företags likviditet för att övervaka de nya åtgärderna från kommissionen som syftar till att förbättra mikroföretagens likviditet.

•    Inför ett ansökningsformulär på en enda sida för att underlätta för företag som vill ansöka om EU-medel, men har begränsade personalresurser eller juridisk kompetens.

•    Ger små och medelstora företag möjlighet att lämna anbud i offentliga upphandlingar och tilldelas offentliga kontrakt i medlemsstaterna.

I ”Att utveckla artificiell intelligens i europeiska mikroföretag samt små och medelstora företag (MSMF)” betonar EESK att en stark politisk vilja krävs för att överbrygga de hinder som står i vägen för att MSMF ska införa AI.

Det krävs en politisk vilja för att skapa förtroende och man måste ta hjälp av arbetsmarknadens parter, handelskammare, yrkesorganisationer och liknande för att skingra oron bland MSMF.

EESK föreslår ett antal åtgärder som också de kräver en varaktig politisk vilja – först och främst att:

•    Genom allmän utbildning och yrkesutbildning främja medborgarnas allmänna bemästring av AI.
•    Se till att MSMF på ett okomplicerat sätt får tillgång till både offentlig och privat finansiering.
•    Garantera den infrastruktur och uppkoppling som behövs.
•    Främja en allmän medvetenhet om de utmaningar som finns på cybersäkerhetsområdet.
•    På bred front sprida god praxis och framgångshistorier. (dm)

Det behövs nya finansiella instrument för att den sociala ekonomin ska kunna fortsätta att växa mer än utifrån stimulansen från offentliga program, menar EESK i ett nytt yttrande. I syfte att främja privat finansiering efterlyses också utbildning i finansiella frågor.

Den sociala ekonomin kan bara locka lämpliga investeringar om det finns finansiella instrument avsedda för detta, som väger social inverkan mot en godtagbar avkastning för investerare samt mot rimliga risker för sociala företag, anser EESK i ett yttrande som antogs i januari.

Föredragande Giuseppe Guerini fastslog följande: ”Det finns ett verkligt behov av att göra det lättare för de privata investeringarnas sfär att möta den sociala ekonomins sfär. Vi menar att finansiella aktörer alltför ofta tillämpar en hög risknivå på organisationer inom den sociala ekonomin, helt enkelt för att de använder sig av bedömningsverktyg som i allmänhet används för andra företag”.

Investeringar med social inverkan bör uppfylla följande kriterier:

•    Att målmedvetet eftersträva sociala effekter.
•    Att stödja företag som är tydligt definierade som företag inom den sociala ekonomin.
•    Att fastställa förväntningar med koppling till rättvis, hållbar och transparent ekonomisk avkastning, även i de fall då denna ligger under genomsnittet på marknaden.
•    Att möjliggöra att tillgångar investeras på nytt i andra satsningar med sociala mål.
•    Att sörja för mätbar inverkan.
•    Att säkerställa överensstämmelse med värderingarna i företag som investeringarna riktas till.

En gedigen ömsesidig kunskapsnivå är avgörande för att överbrygga investeringsklyftan.  ”Finansiella aktörer måste få bättre stöd så att de får insikt i sociala företags verklighet och de senare måste få hjälp för att förstå omvärlden och finansiella instrument”, påpekade medföredraganden, Marie-Pierre le Breton.

Spridning av bästa praxis, såsom det finländska kompetenscentret för impact-investeringar eller den franska investeringsmodellen med ”prestationsersättning” (”pay by result”), kan också vara till hjälp. Det krävs dock EU-omfattande indikatorer för att bedöma resultaten. Dessa indikatorer kan vara objektiva (såsom nya arbetstillfällen) eller subjektiva (såsom välbefinnande i lokalsamhället).

I yttrandet ”Livsmedelstrygghet och hållbara livsmedelssystem”, som antogs vid plenarsessionen den 19 januari 2022, identifierade EESK nyckelåtgärder för en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i EU och för ett minskat importberoende samtidigt som EU görs mer självförsörjande på protein.

För att en heltäckande livsmedelspolitik verkligen ska vara relevant för de europeiska konsumenterna är det viktigt att de livsmedel som produceras på ett hållbart sätt i EU är konkurrenskraftiga i fråga om pris och kvalitet. Detta innebär att den europeiska jordbruksbaserade livsmedelssektorn kan leverera livsmedel till konsumenter till priser som inkluderar extra kostnader för sådana kriterier som hållbarhet, djurskydd, högre kostnader för insatsvaror, livsmedelssäkerhet och näringsvärde, men också en rimlig avkastning för jordbrukarna, samtidigt som den behåller sin ställning som det alternativ som föredras av de allra flesta konsumenterna.

Den europeiska gröna given utgör, genom de principer som fastställts i från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald, visserligen ett tillfälle att på nytt bekräfta det sociala livsmedelskontraktet mellan EU och dess invånare, men mycket återstår av göra. ”Kommissionen föreslår alltför få konkreta åtgärder för att stärka den jordbruksbaserade livsmedelssektorn och jordbrukarnas och arbetstagarnas inkomster samt främja skäliga priser och livsmedlens värde”, betonade medföredraganden, Peter Schmidt.

Såsom framhölls av föredraganden för yttrandet, Arnold Puech d’Alissac, ”hör att främja öppet strategiskt oberoende, säkerställa ömsesidighet mellan handelsnormerna, främja forskning, stärka digitaliseringen, utveckla innovativa tekniker och utsäden samt underlätta tillgången till utbildning i dessa nya tekniker för jordbrukarna till nyckelåtgärderna för att trygga de europeiska producenternas konkurrenskraft”.
Att öka produktionen av baljväxter med hög proteinhalt samt oljeväxter och oljekakor i EU skulle gynna jordbrukarna i EU och vara positivt för klimatet, den biologiska mångfalden och miljön. (mr)

EU måste kontinuerligt anpassa de europeiska transporterna till nuvarande och framtida behov, särskilt mot bakgrund av förändringarna i efterfrågan och tendensen till en ökning av hamnarnas omsättning. De centrala inslagen måste vara multimodalitet och smart sjöfart, vilket innebär att man utnyttjar fördelarna med de olika transportsätten för att uppnå bästa möjliga resultat, samtidigt som man höjer säkerheten och minskar miljöbelastningen.

Detta är huvudbudskapet i det yttrande som utarbetats av Mateusz Szymański och som antogs vid EESK:s plenarsession i januari. Yttrandet är ett svar på kommissionens meddelande ”NAIADES III: Främja framtidssäkrad transport på EU:s inre vattenvägar”.

I samband med sammanträdet framhöll Mateusz Szymański följande: ”Naiades III är en viktig handlingsplan. EESK stöder de insatser som görs för att öka den andel av passagerar- och godstransporterna som utgörs av transporter på inre vattenvägar. På detta område finns det en enorm potential som fortfarande är outnyttjad. Det krävs politisk vilja och engagemang på många nivåer för att inrätta stödåtgärder i syfte att utveckla och underhålla infrastruktur och främja karriärmöjligheter inom sektorn för transport på inre vattenvägar. Det transeuropeiska transportnätet måste också uppdateras i linje med nya transporttrender.” (mp)

I ett förberedande yttrande som utarbetats på begäran av det franska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd uppmanar EESK kommissionen att beakta de avsevärda tillgångar som de yttersta randområdena har att erbjuda Europa i framtiden.

Kommissionen bör vidta lämpliga åtgärder för att se till att dessa regioner inte hamnar på efterkälken i återhämtningen efter covid-19-pandemin eller när det gäller de klimatrelaterade, sociala och digitala omställningarna. EESK föreslår nya viktiga åtgärder i fråga om de yttersta randområdenas självförsörjning av livsmedel och energi, den gröna omställningen, hållbar turism, social delaktighet, det civila samhällets deltagande, utbildning och problemet med vatten och sanitet.

Föredragande Joël Destom menar ”att de yttersta randområdena bör ses som laboratorier som främjar framsteg globalt, och att de kan bli förebilder som andra kan ta efter”.

Medföredragande Gonçalo Lobo Xavier framhåller att ”EESK vill att tillgången till digitala tjänster säkerställs i de yttersta randområdena och att ett omfattande projekt för tillgång till vatten och sanitet inrättas inom ramen för de kommande operativa programmen”. (tk)

I januari 2022 antog EESK ett yttrande om kommissionens rekommendationer om den ekonomiska politiken i euroområdet för 2022, med beaktande av rådande omständigheter.

Enligt föredragande Juraj Sipko är ”en av de främsta utmaningarna när det gäller ekonomin i euroområdet hur man ska hantera de allt större offentliga skulderna och den höga inflationen och hur man ska gå vidare med omställningen till en grön och digital ekonomi, samtidigt som social stabilitet står i centrum”.

EESK menar att EU:s stabilitets- och tillväxtpakt inte längre lämpar sig för dessa förhållanden. Projektet med bankunionen måste påskyndas och kapitalmarknadsunionen måste fullbordas. Kommittén är också oroad över att den sociala instabiliteten ökar, och efterlyser nya indikatorer som bättre mäter ojämlikhet och fattigdom. (tk)

I ett yttrande som antogs i januari 2021 välkomnar EESK kommissionens mål att förtydliga och uppdatera den befintliga EU-ramen och strukturera den europeiska beskattningen på ett sätt som gynnar hållbar fossilfri energi.

Kommittén är dock oroad över att vissa av åtgärderna i kommissionens förslag till direktiv kan få negativa socioekonomiska konsekvenser.

”Vi efterlyser en mer flexibel inställning till tillåtna biodrivmedel och hur de beskattas”, framhåller föredraganden till yttrandet, Stefan Back.

EESK rekommenderar också att man använder begreppet ”energifattigdom” snarare än ”ekonomiskt utsatta hushåll”. Kommittén vill att skatterna återförs till de värst drabbade och anser att EU:s prissättningssystem bör anpassas så att det återspeglar priset på alla energiformer.

Medföredraganden Philippe Charry tillägger att ”EESK beklagar att förslaget inte innefattar några egentliga åtgärder för att undvika mobilitetsfattigdom”. (tk)

Råvarornas centrala roll diskuterades ingående vid en högnivåkonferens som EESK stod värd för den 31 januari. Två aspekter stod särskilt i fokus under konferensen: råvarornas väsentliga roll för att trygga EU:s strategiska oberoende under den gröna och den digitala omställningen och kretsloppens betydelse med avseende på behovet av att skapa en andrahandsmarknad för returråvaror i Europa.

”Europa är kraftigt beroende av övriga världen när det gäller merparten av råvarorna. Europa måste ta täten för att visa att denna industri kan vara hållbar för miljön och människor”, konstaterade EESK:s ordförande Christa Schweng, som även underströk behovet av strategiska partnerskap med likasinnade länder runtom i världen.

Thierry Breton, kommissionsledamot med ansvar för den inre marknaden, talade till konferensen genom ett videomeddelande, där han sade följande: ”Vi kommer att behöva 60 gånger mer litium fram till 2050 för elbatterier i fordon. Jag hyser inga tvivel om att den cirkulära ekonomin kommer att bli den nya anskaffningsvägen till råvaror. Det kommer att bli ytterligare ett viktigt verktyg som vi kan tillgripa för att trygga säkerheten och resiliensen hos våra leveranskedjor. EESK och Europeiska kommissionen har samma inställning i denna fråga”.

Agnès Pannier-Runacher, minister med ansvar för industrifrågor i den franska regeringen, noterade att kritiska råvaror är en viktig pusselbit för ett oberoende Europa under den gröna och den digitala omställningen utifrån en cirkulär modell. Europas självförsörjning på energi är en prioriterad fråga för den franska rådsordförandeskapet. ”Vi kan inte låta vårt beroende av fossila bränslen övergå i ett nytt beroende av dessa strategiska metaller”, konstaterade hon.

Paneldeltagarna var överens om att Europa måste ge prov på globalt ledarskap i denna fråga genom att höja sina miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade normer till aldrig tidigare skådade nivåer.
”Kommittén är väl medveten om hur akut denna fråga är. Vi i EESK anser att kommissionens planerade åtgärder är väsentliga för att vi ska kunna bibehålla och stärka EU:s industribas”, framhöll ordföranden för EESK:s rådgivande utskott för industriell omvandling, Pietro Francesco De Lotto, som var ordförande för konferensen.

Slutsatsen var att de offentliga institutionerna måste fortsätta att samarbeta och agera och det civila samhället måste fortsätta att engagera sig i frågan.

Konferensen anordnades i anslutning till EESK:s aktiviteter för konferensen om Europas framtid. (ks)