Av Mariya Mincheva

Bulgarien och Rumänien uppfyllde villkoren för att ansluta sig till Schengenområdet 2011, men 13 år senare kan de fortfarande inte dra full nytta av fördelarna med fri rörlighet. Denna diskrepans har ett politiskt pris och underblåser EU-skeptiska uppfattningar.

Vid ett rådsmöte den 22 november i Budapest enades inrikesministrarna i Ungern, Österrike, Bulgarien och Rumänien om att vidta nödvändiga åtgärder för att fastställa ett datum för att avskaffa kontrollerna vid Bulgariens och Rumäniens landgränser, förutsatt att kraftfullare insatser vidtas för att hejda irreguljära migranter som anländer via västra Balkanrutten.

Schengenavtalet är avgörande för den fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital inom EU och är en nyckelfaktor för EU:s ekonomiska framgång. Att begränsa den fria rörligheten inverkar negativt på EU:s konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt och hämmar den sociala marknadsekonomi som omnämns i fördragen.

Sedan ett antal år tillbaka inför medlemsstaterna på nytt tillfälliga gränskontroller. De ekonomiska och sociala konsekvenserna av dessa beslut för den inre marknaden har dock inte utvärderats. Kommissionen bedömer fysiska handelshinder, men dessa bedömningar omfattar endast händelser såsom gränsblockader, demonstrationer och attacker mot lastbilar. Effekterna av kontroller vid landgränserna eller Schengenmedlemsstaternas tillfälliga återinförande av gränskontroller beaktas inte.

År 2023 beslutade rådet att avskaffa kontrollerna vid de inre luft- och sjögränserna mot Bulgarien och Rumänien från och med den 31 mars 2024. Kontrollerna vid dessa medlemsstaters inre landgränser kvarstår dock, utan att något datum för att upphäva dessa kontroller fastställts, vilket leder till betydande kostnader och hindrar företag från att dra full nytta av den inre marknaden.

Genom att vidta åtgärder för att fullständigt integrera Bulgarien och Rumänien i Schengenområdet kan EU stärka sin interna sammanhållning, öka sin konkurrenskraft och upprätthålla de grundläggande principer om fri rörlighet och solidaritet som ligger till grund för det europeiska samarbetsprojektet.

Enligt Europaparlamentet skulle ett EU-medlemskap utan att ingå i Schengenområdet kunna påverka marknadens förväntningar på dessa länders ställning inom EU, vilket är en politisk signal som kan påverka avkastningen på statsobligationer, priset på finansiella tillgångar och de räntor som tillämpas för företag och hushåll. Det finns även risk för att realekonomin påverkas negativt.

Bulgarien och Rumänien betalar flera miljarder euro varje år till följd av ökade kostnader för logistik, försenade leveranser av varor och utrustning samt högre bränsle- och förarkostnader. Dessa direkta kostnader vältras oundvikligen över på konsumenterna i form av högre priser och påverkar arbetstagarnas fysiska och psykiska hälsa.

Att inte ingå i Schengenområdet hämmar turismen och den fria rörligheten för arbetstagare, vilket begränsar möjligheterna för arbetstagare från Bulgarien och Rumänien att söka anställning i angränsande medlemsstater. Denna begränsning påverkar bygg-, jordbruks- och tjänstesektorerna, som är starkt beroende av säsongsarbetare och tillfälligt anställda.

I sin rapport om den inre marknadens framtid betonar Enrico Letta vikten av att bestämt motsätta sig alla försök att begränsa den fria rörligheten mellan medlemsstaterna, även tekniska begränsningar av rutter och vägtransporter, samt ett eventuellt upphävande av Schengenavtalet.

Det är nu hög tid att rådet fastställer ett datum för avskaffandet av kontrollerna vid landgränserna mellan Bulgarien, Rumänien och övriga Schengenmedlemsstater. Ett slutligt beslut i denna fråga väntas vid mötet i rådet för rättsliga och inrikes frågor den 12 december.