av Peter Schmidt, Diandra Ní Bhuachalla och Arnaud Schwartz
Som företrädare för EU:s civila samhälle vid COP29 i Azerbajdzjans huvudstad Baku förespråkade EESK brådskande, konkreta klimatåtgärder och en prioritering av social och miljömässig rättvisa i klimatförhandlingarna.
Peter Schmidt, ordförande för den tillfälliga arbetsgruppen för partskonferensen, berättade om EESK:s huvudbudskap beträffande huvudtemat för COP29, dvs. klimatfinansiering.
Peter Schmidt: Den kraftiga ökningen av extrema väderhändelser världen över är en omskakande påminnelse om att höja klimatambitionerna. Samtidigt som detta år verkar bli det varmaste någonsin inträffar klimatkatastrofer som orsakas av människan, såsom översvämningar, skogsbränder och torka, oftare och med större intensitet, vilket förvärrar de sociala ojämlikheterna. Att inte vidta klimatåtgärder kostar mycket mer än att vidta sådana.
Mycket står på spel vid COP29. Att enas om globala klimatfinansieringslösningar är avgörande för att utvecklingsländerna ska kunna frigöra medel för globala klimatåtgärder. EESK kunde genom sitt deltagande vid COP29 i Baku föra fram rekommendationer som byggde på vårt yttrande om klimatfinansiering med fokus på att omforma den internationella finansiella arkitekturen för att frigöra och underlätta ändamålsenlig och tillgänglig klimatfinansiering.
Vi betonade behovet av att fastställa det nya kollektiva kvantifierade målet för att överbrygga klimatfinansieringsklyftorna, vilket bör göra klimatfinansieringen mer ändamålsenlig, gynnsam för den biologiska mångfalden, verkningsfull och adekvat inriktad på de mest utsatta länderna och lokalsamhällena. Klimatfinansieringsflödena bör vägledas av principerna om en rättvis omställning, i linje med Parisavtalet och med målen för hållbar utveckling i centrum. Långsiktiga åtaganden från både offentliga och privata aktörer är avgörande, och offentliga medel kommer att spela en central roll för att mobilisera och minska riskerna för privata investeringar i klimatinitiativ.
Även om tillgång till klimatfinansiering bör möjliggöras för lokala initiativ och gräsrotsrörelser efterlyser kommittén också en övergripande strategi för att bryta cykeln av skuldsättning och underinvesteringar i anpassning. Vi efterlyser en rättvis fördelning av klimatmedlen för att ta itu med skillnaderna. Dessutom är det civila samhällets engagemang avgörande för att skapa en inkluderande och demokratisk strategi som säkerställer ändamålsenliga och hållbara klimatinvesteringar.
EESK:s ungdomsdelegat till COP (2023–2025), Diandra Ní Bhuachalla, delade med sig av sina förväntningar på COP29. Vilka är de mest akuta klimatfrågor som måste lösas först ur en ung persons perspektiv?
Diandra Ní Bhuachalla: Efter besvikelsen över resultaten från COP28 försökte jag så gott det gick sänka mina förväntningar inför COP29. Med tanke på att resultaten av ytterligare en årlig konferens skulle bli begränsade på grund av valet av ordförandeskap – ytterligare en stat som är starkt beroende av vinster från fossila bränslen – var det särskilt svårt att fortsätta hoppas.
Efter att ha samrått med olika ungdomsorganisationer i hela Europa genom de strukturerade sammanträdena i arbetsgruppen för ungdomar inom ramen för programmet för EESK:s ungdomsdelegat till COP, bestämde jag till slut att det var bäst att fokusera på klimaträttvisa och en rättvis omställning, klimatfinansiering och ett nytt kollektivt kvantifierat mål, och stärka ungdomarnas meningsfulla deltagande i internationella beslutsprocesser.
Nu när jag vet hur många förhandlingar som misslyckades under den första veckan på grund av total avsaknad av enighet och samarbete – om bland annat jämställdhet, klimatfinansiering och en rättvis omställning – inser jag att mina förväntningar återigen var för höga, och jag har därför inriktat min opinionsbildning på sidoevenemang och bilaterala möten. Nu är mina två största förhoppningar att de nuvarande formuleringarna, särskilt om mänskliga rättigheter, bibehålls och att vi gör små framsteg för att ha bästa möjliga förutsättningar inför COP30, som alla nu verkar ställa allt sitt hopp till.
På grund av den samverkande karaktären hos klimatförändringarna och deras effekter är det helt omöjligt för mig att rangordna frågorna efter hur viktiga eller brådskande de är. Ungdomarna är oroade över sin framtid, när det gäller anställningstrygghet och om de kommer att vara tvungna att omskola sig, när det gäller deras hem och familjer och skydd mot stormar, översvämningar och erosion, när det gäller deras framtida barns eller hela nästa generations hälsa och livskvalitet och när det gäller hur vår generation kommer att behöva föra mycket svårare klimatförhandlingar när vi blir beslutsfattare, eftersom de åtgärder som vidtas i dag är långt ifrån tillräckliga och effekterna av detta kommer att vara kännbara i årtionden.
Vi behöver klimaträttvisa nu. Vi behöver en realistisk klimatfinansiering nu. Vi behöver en rättvis och jämlik sysselsättnings- och energiomställning nu. Vi behöver ambitioner nu. Vi behöver genomförande nu.
Vi behöver er alla nu.
COP16 om biologisk mångfald, som ägde rum i Cali i Colombia i oktober, slutade i en enda röra och utan någon överenskommelse om naturfinansiering. Vi frågade Arnaud Schwartz, EESK:s företrädare vid COP16, om vi kan förbli optimistiska trots detta bakslag. Vilka åtgärder bör vidtas för att göra framsteg i skyddet av den biologiska mångfalden?
Arnaud Schwartz: 200 miljarder dollar per år. Det är enligt FN det belopp som skulle behövas (inklusive alla typer av finansiering – offentlig, privat, nationell och internationell) för att uppnå våra mål för biologisk mångfald. Så vad handlar det om? Det handlar om inget mindre än att sätta stopp för sammanbrottet bland levande organismer, som för närvarande försvinner i allt snabbare takt, och det handlar om att återställa naturen och ge den en chans att överleva i en ”beboelig” värld, snarare än att låta den förstöras av girighet och dumhet.
Hur ser framtiden ut efter misslyckandet vid COP16?
Vi bör alla ställa frågan till oss själva och till vår omgivning, särskilt som vi vet att bara i Frankrike används mer än en fjärdedel av denna summa varje år för att förbereda för, eller föra, krig. På det hela taget var mötet i Cali en missad möjlighet på grund av bristande politisk vilja och ekonomisk solidaritet.
Allt är dock inte förlorat.
Det finns ett svagt ljus i slutet av tunneln: Vid denna partskonferens erkändes – efter omkring 30 års förhalande – den roll som urfolk och lokalsamhällen, samt människor av afrikanskt ursprung, spelar som väktare. Dessutom inrättades en ny FN-fond, kallad Califonden. På lång sikt ska denna fond användas för att samla in frivilliga bidrag från privata företag, varav hälften kommer att gå till ovannämnda grupper av människor. Puh!
Ni är ... ni är ... nåja ...
Ni är en del av oss, och vi är en del av er. Och för att kunna fortsätta på vår gemensamma väg kunde det vara klokt att börja med att få vår ekonomi på rätt spår igen för att gynna det allmänna bästa. Så ... för att sluta såga av den gren vi sitter på, vad är det som hindrar oss att se över de internationella finans- och handelsreglerna?
Huvudfokus för EESK:s delegater vid COP29, Peter Schmidt och Diandra Ní Bhuachalla, var klimatfinansiering, där de vägleddes av EESK:s färska yttrande ”Klimatfinansiering: en ny färdplan för att uppnå de höga klimatambitionerna och målen för hållbar utveckling”. Ett av de viktigaste evenemang som EESK ledde i Baku handlade om ett globalt perspektiv på främjandet av en rättvis omställning inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn den 18 november. Vid evenemanget diskuterades hur man kan skapa hållbara och koldioxidsnåla livsmedelssystem som är rättvisa för jordbrukare, arbetstagare i livsmedelskedjan och framtida generationer. Syftet var att förbättra samarbetet mellan beslutsfattarna och det civila samhället, att låta rösterna från det globala Syd höras bättre och att främja inkluderande klimatlösningar för alla.
Som medlem av EU:s delegation deltog Arnaud Schwartz i möten där han efterlyste större synergier mellan FN-processerna för biologisk mångfald (CBD) och klimatförändringar (UNFCCC), utfasning av miljöskadliga subventioner som ett sätt att frigöra mer ekonomiska resurser och en mer aktiv roll för det organiserade civila samhället i genomförandet av det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald. Mer information om EESK:s bidrag till COP16 finns här.
Arnaud Schwartz är föredragande för EESK:s yttrande ”En övergripande strategi för biologisk mångfald vid COP16: sammanföra alla sektorer för ett gemensamt mål”.
Läs mindre
