Syftet med EU-taxonomin är att styra investeringar mot hållbarhet genom att tillhandahålla ett transparent klassificeringssystem för investerare och företag. För närvarande är EU:s taxonomiförordning och dess genomförandeakter inriktade på klimat- och miljömål, kompletterade med sociala minimiskyddsåtgärder. EESK välkomnar de gröna målen men efterfrågar en helhetssyn på hållbarhet, så att taxonomin omfattar både miljömässig och social hållbarhet.

De sociala minimiskyddsåtgärderna är användbara, men inte tillräckliga för att säkerställa social hållbarhet för arbetstagare, konsumenter och lokalsamhällen. Den planerade sociala taxonomin kommer att få större betydelse om den ingår i en övergripande politik som syftar till social hållbarhet, vilket också förutsätter att den sociala välfärden finansieras genom offentliga utgifter samt att offentliga investeringar spelar en betydande roll.

EESK uppmanar kommissionen att offentliggöra den rapport som alltför länge har låtit vänta på sig och i vilken det redogörs för vilka bestämmelser som enligt taxonomiförordningen skulle krävas för att förordningens tillämpningsområde ska kunna utvidgas till att omfatta även ”andra hållbarhetsmål, såsom sociala mål”. EESK pekar på det omfattande förberedande arbete som utförts av plattformen för hållbar finansiering och rekommenderar att man håller fast vid de föreslagna målen om anständigt arbete, tillräcklig levnadsstandard och inkluderande samhällen som återspeglas i en flernivåstrategi. Dessutom skulle det kommande direktivet om företagens hållbarhetsrapportering vara ett komplement till en social taxonomi, i förhållande till vilket verksamheterna skulle kunna utvärderas. EESK rekommenderar att man börjar med enkla kriterier och fastställer enkla och transparenta förfaranden. En nära integration av den sociala och den gröna taxonomin bör vara ett mål, men som ett första steg kan det vara praktiskt med ömsesidiga minimiskyddsåtgärder.

Den ökande efterfrågan på socialt inriktade investeringar bör understödjas genom att man tillhandahåller en tillförlitlig taxonomi som ökar synligheten för de företag som bidrar till social hållbarhet. En väl utformad social taxonomi skulle i hög grad bidra till att ta itu med problemet med social tvättning, dvs. när en organisation gör vilseledande påståenden om hur socialt ansvarsfulla dess produkter eller tjänster är. Den bör utgöra en gyllene standard som återspeglar en högre ambitionsnivå än vad som föreskrivs i lagstiftningen. I synnerhet bör den hänvisa till den europeiska pelaren för sociala rättigheter och målen för hållbar utveckling, såsom mål 8 om anständigt arbete. Arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer bör delta fullt ut i utformningen av taxonomin, och de bör också tillhandahållas klagomålsmekanismer. Liksom i fråga om den gröna taxonomin kommer det att råda meningsskiljaktigheter kring vad som ska ingå i en social taxonomi. Det är dock just därför som fastställandeprocessen bör bli föremål för demokratiskt beslutsfattande. Huruvida taxonomin blir framgångsrik eller inte beror på hur trovärdig den blir, och de verksamheter som ingår måste uppfylla en allmänt accepterad definition av hållbarhet.