Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uttrycker vissa reservationer mot kommissionens nyligen framlagda förslag om att införa blandat lärande – traditionellt lärarstyrt lärande i kombination med nätbaserat eller annat självständigt arbete – i grundskole- och gymnasieutbildningen. Kommittén ifrågasätter dess aktualitet med tanke på hur mycket covid-19-pandemin har påverkat utbildningssystemen i Europa och resten av världen.

I det yttrande om blandat lärande som antogs vid plenarsessionen i oktober ifrågasätter EESK även hur lämplig denna form av lärande är för elever i grundskolan och i början av utbildningen på gymnasienivå. Kommittén hävdar att blandat lärande först bör införas i de högre årskurserna eftersom barn – i synnerhet lågstadieelever – vanligen inte är tillräckligt mogna för självständigt lärande.

”Vi tvivlar på att det är rätt tid att införa eller pådyvla blandat lärande i skolor. Covid-19-pandemin har kraftigt påverkat utbildningssystemen och barnen, särskilt små barn som precis hade påbörjat sin skolgång. Blandat lärande inbegriper självständigt arbete och detta kräver vissa färdigheter”, menar föredraganden för yttrandet, Tatjana Babrauskienė,

EESK medger att blandat lärande kan förbättra tillgången till utbildning, fortbildning och digitala färdigheter, vilket kom till synes under covid-19-krisen.

Under pandemin visade det sig dock samtidigt att vissa elever saknar praktiska eller personliga resurser för denna typ av inlärning, vilket i värsta fall kan leda till att de hoppar av skolan. Dessutom konstaterades det att utbildningsformer som inbegriper umgänge med andra elever är mycket viktiga för barns socialisation och psykiska välbefinnande.

”Vi får inte underskatta värdet av utbildningens sociala roll. Det handlar inte bara om vetenskap, fysik eller matte, utan barn behöver gå i skola tillsammans, umgås med andra och träffa sina kamrater. Det är en fråga om klassrumsundervisning och psykisk hälsa”, sade medföredraganden, Michael McLoughlin.

EESK lägger fram 21 rekommendationer om hur man kan se till att blandat lärande spelar en positiv roll inom utbildningen. En annan viktig aspekt är att blandat lärande bör genomföras och finansieras med målet att förbättra utbildningen och fortbildningen för samtliga elever, med särskilt fokus på barn som kommer från låginkomsthushåll, som har funktionsnedsättningar eller som bor på landsbygden.

Under covid-19-krisen blev det tydligt att blandat lärande kräver att redan pressade lärare anstränger sig ytterligare i fråga om tid och kreativitet, samtidigt som deras roll är avgörande i utformningen och övervakningen av självständigt lärande.  

Det råder redan nu brist på lärare i Europa, delvis på grund av låga löner och svåra arbetsvillkor. För att undvika utbrändhet är det därför viktigt att övervaka hur blandat lärande inverkar på arbetsförhållandena och arbetsbelastningen. För att minska trycket uppmanar EESK de nationella myndigheterna att stödja lärarna i deras fortbildning inom denna nya inlärningsmetod. (ll)