EESK info

I ett yttrande på eget initiativ som antogs vid plenarsessionen i oktober föreslår EESK åtgärder avseende reklam för att branschen ska anpassa sig till utmaningarna i samband med klimatförändringarna och återhämtningen efter pandemin och samtidigt fortsätta att spela sin viktiga roll inom europeisk ekonomi och kultur.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén rekommenderar ett ramverk för en modern reklambransch som har kvar sin viktiga roll när det gäller ekonomisk tillväxt, jobbskapande och stöd till kulturen i Europa, samtidigt som den blir en betrodd hävstång för ansvarsfull konsumtion.

Enligt en rad olika studier genererar varje euro som läggs på reklam mellan fem och sju gånger så mycket, vilket främjar ekonomin i EU. Nya produkter och tjänster sprids, konkurrensen växer och allmänhetens tillgång till medier, konst och idrott finansieras. Samtidigt anklagas branschen ofta för att gynna överkonsumtion och den kritiseras för sin negativa inverkan på samhället och på miljön.

”Vår tanke är att se hur denna sektor kan anpassas så att den förblir effektiv samtidigt som man säkerställer att den slår in på en väg som står i samklang med hållbar utveckling”, förklarar föredraganden för yttrandet, Thierry Libaert.

EESK uppmanar först och främst företag och reklambyråer att diskutera hur växthusgasutsläppen kan minskas med 55 % fram till 2030 och hur koldioxidneutralitet kan uppnås senast 2050.

Hållbarhet bör bli en del av varje reklamkampanj. I praktiken skulle reklamföretag kunna uppmuntras att minska energiförbrukningen hos digitala reklamskärmar och öka deras återvinningsbarhet. I syfte att begränsa de negativa miljöeffekterna av tryckt reklam skulle företagen kunna gå över till PEFC- och FSC-märkt papper från hållbart förvaltade skogar, och börja använda lågtoxiskt bläck som uppfyller Reach- och GreenGuard-standarderna.

Reklam kan även inriktas på att uppmuntra konsumenter att för egen del minska de kollektiva miljöavtrycken. Reklam kan till exempel uppmuntra till samåkning genom att visa färre ensamma förare i bilar. Goda metoder bör lyftas fram genom ett tydligare fokus på miljöfrågor i högskolekurser inom kommunikationsområdet.

En annan senkommen debatt gäller missvisande påståenden, till exempel skadliga engångsprodukter som framställs som ”hållbara”. I själva verket visar en studie utförd av nationella konsumentmyndigheter och kommissionen 2020 att 42 % av påståendena om ”gröna” produkter på företags webbsidor är osanna eller överdrivna.

EESK menar att ett bredare samförstånd i reklambranschen om att tillhandahålla sakliga och exakta uppgifter skulle ge konsumenterna större möjligheter att välja produkter som verkligen bidrar till minskad miljöpåverkan. I detta sammanhang kan kommissionen spela en roll genom att ta fram EU-omfattande reglering som stöder reklambranschen i kampen mot vilseledande information.

Detta angreppssätt bör även uppmuntra annonsörer att påta sig ansvaret att efterleva dessa standarder. Stöd skulle minska risken för att annonsörer migrerar till utländska teknikföretag som kontrollerar en stor del av de digitala reklamsystemen och stärka en bransch som även fortsättningsvis är viktig när det gäller att gå över till mer hållbar konsumtion i EU. (dm)

 

Industristrategin för perioden efter pandemin måste göra det civila samhället delaktigt för att säkerställa en stark återhämtning, betonar EESK i ett nyligen antaget yttrande om den föreslagna nya industristrategin för EU. Den måste fokusera på hållbarhet och välbefinnande, mäta sociala konsekvenser och främja ett effektivt och tillgängligt hälso- och sjukvårdssystem.

Covid-19-pandemin har exponerat brister i Europas ekonomiska landskap, särskilt regionala ojämlikheter, kompetensklyftor samt risker för den inre marknaden och försörjningen av strategiska varor. Mot bakgrund av dessa lärdomar har kommissionen i och med den nya industristrategin för Europa uppdaterat sin plan för ett grönare, mer digitalt och konkurrenskraftigt industrilandskap.

EESK har utarbetat ett yttrande om denna uppdatering och ett kompletteringsyttrande som belyser villkoren för ett inkluderande och innovativt hälso- och sjukvårdssystem som kan understödja EU:s industri.

I yttrandet påtalar EESK att alla berörda grupper i EU:s ekonomi bör vara med och utforma dess framtid, från fackföreningar, industri och små och medelstora företag till andra organisationer i det civila samhället och offentliga myndigheter. Den nuvarande strategin fokuserar på företag, men det är absolut nödvändigt att man tar fasta på den sakkunskap som arbetsmarknadens parter besitter när de mål och indikatorer som behövs för en framgångsrik förändring utformas, menar EESK. EESK påpekar också att konkurrenskraft inte kan vara den enda indikatorn för en hållbar långsiktig strategi. Det behövs en bredare uppsättning centrala resultatindikatorer än vad som föreslås i strategin. Konkurrenskraft och investeringar räcker inte, anser EESK. Resultatindikatorer måste också främja socialt välbefinnande och hållbar tillväxt för att Europas industri verkligen ska bli hållbar.

Viktiga områden att mäta är arbets- och produktionsvillkorens påverkan på samhälle och miljö, samt arbetstillfällenas kvalitet.

En annan uppsättning indikatorer bör bedöma övergången till en ”avfallsfri” cirkulär ekonomi. Avslutningsvis bör också industriövergripande faktorer som FoU-investeringar övervakas för att säkerställa att företag och arbetstillfällen får en lång livslängd.

Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse är EU-omfattande projekt som stödjer utvecklingen av innovationer med avgörande betydelse för den gröna och digitala omställningen. EESK menar för det första att arbetstagarorganisationers sakkunskap behövs för att dessa projekt ska kunna genomföras på ett bra sätt. För det andra måste viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse bedömas utifrån det värde och de arbetstillfällen de skapar samt de färdigheter arbetstagare och företag behöver för moderniserade industrier.

Standarder är ytterligare ett viktigt instrument för att återupprätta Europas ledarskap inom industriproduktionen. Kommittén betonar att de standarder som europeiska företag utvecklar inte bara bör spridas av företagen själva. Kommissionen bör stå vid deras sida och bistå dem i att sprida dem.

Kompletteringsyttrandet tittar på hur strategin kan förbättra tillgången till en rättvisare och mer samordnad hälso- och sjukvård i Europa.

EESK rekommenderar att man fokuserar på styrning, diversifiering av utbud och digital hälso- och sjukvård, vilka alla hör ihop. Om företag styrs bättre kan det leda till att den inre marknaden fungerar bättre, vilket främjar nyföretagande. Fler producenter kan i sin tur göra tillgången till varor och tjänster inom hälso- och sjukvården mer tillförlitlig och incitament kan leda till att viktiga material och produkter på nytt börjar tillverkas i Europa.

Åtgärder som gör det möjligt för digitala hälso- och sjukvårdssystem att fungera mellan organisationer och över gränser skulle ytterligare stärka den inre marknaden för industrin och förbättra vården. Av samma skäl efterlyser EESK insatser för att främja synergier mellan offentlig och privat sektor, stora företag och små och medelstora företag samt investeringar i FoU och utbildning av alla arbetstagare med anknytning till hälso- och sjukvård. (dm)

I syfte att skydda den europeiska glasindustrin efterlyser Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) fler åtgärder som komplement till dialogen om omställningen till ett klimatneutralt samhälle.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar EU:s beslutsfattare att sätta glassektorn i centrum för de nuvarande politiska prioriteringarna, såsom 55 %-paketet, paketet om cirkulär ekonomi, den digitala agendan, agendan för strategiska värdekedjor samt EU:s internationella handelspolitik och tillhörande instrument.

Kommittén välkomnar EU-politiken till stöd för glasindustrin med målet att möjliggöra övergången till ett klimatneutralt samhälle. EU:s renoveringsvåg skulle utgöra en enorm källa till affärsmöjligheter i fråga om glas och driva på investeringar, samt bidra avsevärt till att minska koldioxidutsläppen från byggnader. Kommittén rekommenderar dock med eftertryck att en energiomställning genomförs inom glassektorn med hjälp av ekonomiskt stöd för både kapitalutgifter och driftskostnader och genom att se till att industrin inte utsätts för otillbörlig konkurrens från länder utanför EU:s marknad.

I sitt yttrande på eget initiativ, som antogs vid plenarsessionen i oktober, efterlyser EESK flera samtidiga åtgärder med målet att göra glasindustrin grönare och mer energieffektiv samtidigt som konkurrenskraften ökas och arbetstillfällen av god kvalitet bibehålls.

”Glas finns överallt, från transport till byggnation, från försvar till smartmobiler. EU behöver en industristrategi för glassektorn för att möjligheterna på de nya glasmarknaderna ska kunna tas i anspråk fullt ut samtidigt som vi antar utmaningarna avseende den gröna och den digitala omställningen”, säger föredraganden för yttrandet, Aurel Laurențiu Plosceanu.

Kommissionen och Europaparlamentet uppmanas att utveckla ny EU-politik i fråga om klimatmål och strategiska värdekedjor i syfte att återuppta produktionen av solceller i Europa och skydda produktionen av andra strategiska glasprodukter, liksom andra anknutna värdekedjor.

EESK konstaterar att glasindustrin i EU står vid ett vägskäl. Å ena sidan måste glas kunna anpassas till de strukturella omvandlingar som åtföljer den digitala och gröna omställningen. Produktionen måste bli koldioxidneutral och cirkulär inom tre årtionden samtidigt som processerna kommer att bli allt mer automatiserade och digitala under de närmaste åren.

Å andra sidan kommer glas att ha en framträdande plats inom dessa omställningar och under de närmaste åren kommer det att uppstå nya affärsmöjligheter för vissa glasprodukter.

”EU bör klassificera glas som ett permanent material, och det behövs ett erkännande av dess fördelar som bidrag till hållbara förpackningssystem och principerna för cirkulär ekonomi. Det finns betydande möjligheter att skapa nya arbetstillfällen inom glasåtervinningssektorn och att dra till sig nya skickliga arbetstagare”, menar medföredraganden för yttrandet, Gerald Kreuzer.

Därför uppmanar kommittén EU att erkänna att glas är av helt avgörande betydelse för produktionen av grön energi. (ks)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uttrycker vissa reservationer mot kommissionens nyligen framlagda förslag om att införa blandat lärande – traditionellt lärarstyrt lärande i kombination med nätbaserat eller annat självständigt arbete – i grundskole- och gymnasieutbildningen. Kommittén ifrågasätter dess aktualitet med tanke på hur mycket covid-19-pandemin har påverkat utbildningssystemen i Europa och resten av världen.

I det yttrande om blandat lärande som antogs vid plenarsessionen i oktober ifrågasätter EESK även hur lämplig denna form av lärande är för elever i grundskolan och i början av utbildningen på gymnasienivå. Kommittén hävdar att blandat lärande först bör införas i de högre årskurserna eftersom barn – i synnerhet lågstadieelever – vanligen inte är tillräckligt mogna för självständigt lärande.

”Vi tvivlar på att det är rätt tid att införa eller pådyvla blandat lärande i skolor. Covid-19-pandemin har kraftigt påverkat utbildningssystemen och barnen, särskilt små barn som precis hade påbörjat sin skolgång. Blandat lärande inbegriper självständigt arbete och detta kräver vissa färdigheter”, menar föredraganden för yttrandet, Tatjana Babrauskienė,

EESK medger att blandat lärande kan förbättra tillgången till utbildning, fortbildning och digitala färdigheter, vilket kom till synes under covid-19-krisen.

Under pandemin visade det sig dock samtidigt att vissa elever saknar praktiska eller personliga resurser för denna typ av inlärning, vilket i värsta fall kan leda till att de hoppar av skolan. Dessutom konstaterades det att utbildningsformer som inbegriper umgänge med andra elever är mycket viktiga för barns socialisation och psykiska välbefinnande.

”Vi får inte underskatta värdet av utbildningens sociala roll. Det handlar inte bara om vetenskap, fysik eller matte, utan barn behöver gå i skola tillsammans, umgås med andra och träffa sina kamrater. Det är en fråga om klassrumsundervisning och psykisk hälsa”, sade medföredraganden, Michael McLoughlin.

EESK lägger fram 21 rekommendationer om hur man kan se till att blandat lärande spelar en positiv roll inom utbildningen. En annan viktig aspekt är att blandat lärande bör genomföras och finansieras med målet att förbättra utbildningen och fortbildningen för samtliga elever, med särskilt fokus på barn som kommer från låginkomsthushåll, som har funktionsnedsättningar eller som bor på landsbygden.

Under covid-19-krisen blev det tydligt att blandat lärande kräver att redan pressade lärare anstränger sig ytterligare i fråga om tid och kreativitet, samtidigt som deras roll är avgörande i utformningen och övervakningen av självständigt lärande.  

Det råder redan nu brist på lärare i Europa, delvis på grund av låga löner och svåra arbetsvillkor. För att undvika utbrändhet är det därför viktigt att övervaka hur blandat lärande inverkar på arbetsförhållandena och arbetsbelastningen. För att minska trycket uppmanar EESK de nationella myndigheterna att stödja lärarna i deras fortbildning inom denna nya inlärningsmetod. (ll)

Den alltför höga dödligheten under pandemikrisen har avslöjat strukturella och systemrelaterade problem i vårdhemsmodellen. Livslängden – och därmed även antalet äldre personer – förväntas öka under de kommande åren, vilket pekar på ett behov av att se över vårdmodellen.

Hur kan tillgänglighet, överkomlighet och god kvalitet säkerställas inom vård och omsorg? Hur kan ett tillräckligt antal vårdare med bättre arbetsvillkor uppnås? Dessa var de huvudsakliga utmaningar som utkristalliserades vid EESK:s hearing ”I riktning mot en ny omsorgsmodell för de äldre: lärdomar av covid-19-pandemin”.  Resultaten från hearingen kommer att bidra till det yttrande på eget initiativ som är under arbete vid kommittén.

Föredraganden för yttrandet, Miguel Ángel Cabra de Luna, sade: ”Tanken med yttrandet är inte att ge en helhetsbild av åldrande, utan att fokusera på frågan om omsorg eftersom det är de äldre som har drabbats hårdast av covid-19-pandemin.”

Under hearingen presenterades olika vårdmodeller i medlemsstaterna, med exempel på olika metoder och problem till följd av pandemin.

Enligt en rapport, som utarbetades 2021 av kommissionen och Kommittén för socialt skydd, förväntas den allt längre medellivslängden leda till ökad efterfrågan på långvarig vård och omsorg. Under de 30 närmaste åren förväntas antalet personer som är 65 år eller äldre öka med 41 %, dvs. till 130,1 miljoner personer.

Maciej Kucharczyk, generalsekreterare för Age Platform Europe, menade att ”utbyggnaden av bra system för vård och omsorg är en möjlighet, och tjänsterna erbjuder stöd för individers självbestämmande, oberoende och livskvalitet.”

Tuscany Bell, som företrädde Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (Epsu), ansåg att ”förutsättningen för att tillhandahålla ändamålsenliga tjänster för äldre som behöver vård och omsorg är skäliga arbetsvillkor och ett tillräckligt antal kvalificerade anställda. För närvarande tar alltför få vårdare hand om alltför många personer.”

Eftersom aktivt åldrande är övergripande och faller inom både ekonomisk och social politik behövs det samordning mellan sociala tjänster å ena sidan och social- och hälsovårdstjänster å den andra, med målet att göra långvarig vård och omsorg mer tillgängligt och därmed ge äldre ett värdigt liv. (at)