Genomförandet av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna behöver i de flesta EU-länder tydliga styrningssystem. Ansvarsfördelningen mellan central, regional och lokal nivå är fortfarande oklar. EESK uttrycker sin oro och betonar i sitt yttrande ”Årlig strategi för hållbar tillväxt 2021”, som utarbetades av Gonçalo Lobo Xavier och antogs vid plenarsessionen i oktober, att mekanismerna för att involvera det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter i genomförandet, övervakningen och anpassningen av planerna behöver förtydligas.

Redan i sin resolution från februari flaggade EESK för detta, men trots kommissionens ansträngningar är läget fortfarande oförändrat. Därför efterlyser EESK med kraft ökat fokus på dessa avgörande aspekter av unionens återhämtning.

”Vi pekar på behovet av att kunna mäta framstegen i genomförandet av de nationella återhämtnings- och resliliensplanerna. Vi behöver ändamålsenliga övervakningsindikatorer, eftersom de är avgörande för EU:s framtida utveckling och återhämtning. Medlemsstaterna måste ta itu med denna utmaning på ett adekvat sätt. Vi måste ha modet att göra medborgarna medvetna om de enorma svårigheter vi har framför oss”, konstaterade Gonçalo Lobo Xavier under debatten.

I yttrandet ”Den ekonomiska politiken i euroområdet 2021” som utarbetades av Kristi Sõber påpekar EESK också att pandemin inte är över och att de ekonomiska återverkningarna kommer att vara kännbara i många år. Det behövs därför en särskild och ny mix av ekonomipolitiska nödåtgärder. Även om ekonomin i EU och euroområdet än en gång växer snabbt går unionen samtidigt igenom den mest utmanande perioden i den europeiska integrationens ekonomiska historia. I detta kritiska skede kan enbart offentliga utgifter bidra till att lindra situationen.

EESK uppskattar den snabba reaktionen på EU-nivå och nationell nivå för att bekämpa pandemin och välkomnar det faktum att gemensamma insatser har blivit en väsentlig del av återhämtningsstrategin. Under plenarsessionen framhöll Kristi Sõber följande: ”Särskilt under första halvåret 2020 bidrog investeringsinitiativen mot effekter av coronaviruset till att lindra de mycket svåra ekonomiska omständigheterna, främst genom att stabilisera marknader, arbetstillfällen och personliga inkomster. Detta första steg följdes av NextGenerationEU, det robusta och mycket innovativa finanspolitiska bidraget. Båda initiativen var snabba och flexibla insatser mot pandemin.” (mp)