EESK beskriver kommissionens förslag för att stärka den sociala dialogen i medlemsstaterna och EU som både lägliga och nödvändiga, men efterlyser ytterligare åtgärder. Det krävs åtgärder för att förbättra de nationella samråden med arbetsmarknadens parter, de nationella och europeiska kollektivförhandlingarnas täckning och genomförandet av avtal mellan arbetsmarknadens parter.

EESK välkomnar kommissionens färska initiativ för att stärka och främja den sociala dialogen inom EU. Kommittén lyfter dock fram ett antal frågor som måste beaktas så att den sociala dialogen blir meningsfull och effektiv på nationell och europeisk nivå.

I sitt yttrande som antogs vid plenarsessionen i april analyserar EESK kommissionens nyligen framlagda meddelande om att stärka den sociala dialogen och förslaget till rådets rekommendation på samma tema.

EESK varnar för att ett positivt resultat avseende den sociala dialogen tas för givet och rekommenderar att kommissionen studerar framgångsrika nationella, regionala och branschspecifika modeller och tar reda på varför de varit lyckosamma.

”Kommissionens initiativ är välkommet när man ser till dess ambition att stärka den sociala dialogen. Samtidigt rekommenderar vi i vårt yttrande att ytterligare åtgärder vidtas, till exempel när det gäller att förbättra de arbetsmarknadspolitiska trepartssamtalen på nationell nivå, förbättra kollektivförhandlingarnas täckning och utgå från rådets direktiv för att utarbeta tydliga regler för genomförandet av avtal mellan arbetsmarknadens parter”, sade föredraganden för yttrandet Pekka Ristelä.

EESK anser att en effektiv social dialog måste inbegripa representativa och legitima arbetsmarknadsparter med kunskap, teknisk förmåga och snabb tillgång till information. Det krävs också politisk vilja och politiskt engagemang för att engagera sig i den sociala dialogen. Det är viktigt att arbetsmarknadsparternas oberoende och rättigheter respekteras, till exempel föreningsfriheten och rätten till kollektiva förhandlingar, och det krävs också en rättslig och institutionell ram som gör en social dialog möjlig.

”Vi anser att förslaget till rekommendation är ett korrekt instrument för att stödja processen om det innehåller de bestämmelser om tydlig och effektiv övervakning som kommissionen ursprungligen föreslog. Vi förstår av diskussionen mellan medlemsstaterna att detta verkar vara ett problem redan från början. De slutliga formuleringarna i rekommendationen kommer att vara ett lackmustest för om det finns en verklig politisk vilja att faktiskt stärka denna process”, sade medföredraganden Maryia Mincheva.

För att motverka att de arbetsmarknadspolitiska trepartssamtalen i vissa medlemsstater blir en fråga om form snarare än innehåll föreslår EESK att det inrättas en gemensam ändamålsenlig ram som inbegriper arbetsmarknadens parter på nationell nivå. Om arbetsmarknadens parter inte involveras på ett meningsfullt sätt rekommenderar EESK att kommissionen vidtar åtgärder.

EESK noterar att den civila dialogen, som inbegriper fler aktörer och frågor, är en separat process. Denna åtskillnad bör också göras i stödet till kapacitetsuppbyggnad för arbetsmarknadens parter och det civila samhället. (ll)