Det krävs att medlemsstaterna samlar in korrekta uppgifter och för en lämplig politik för att se till att EU:s handlingsplan mot rasism genomförs på ett effektivt sätt och för att avslöja rasism och etnisk diskriminering, som förvärrats under covid-19-pandemin i Europa.

Vid en virtuell hearing som EESK höll den 18 mars avslöjades att en fjärdedel av européerna känner sig diskriminerade på minst ett område i sitt liv och att diskrimineringen på grund av ras eller etniskt ursprung är som störst på arbetsmarknaden. Därför är det mycket angeläget att ta fram insatser för att uppdatera och verkställa lagstiftning för att bekämpa rasism i hela EU.

Vid hearingen ”En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025” deltog talare från EU-institutionerna samt europeiska plattformar för de mänskliga rättigheterna och antirasism. Den statistik som presenterades målade upp en dyster bild av de faktiska förhållandena.

Föredragaren för EESK:s yttrande i denna fråga, Cristian Pîrvulescu, betonade att EU:s handlingsplan mot rasism kommer mycket lägligt i en tid då ojämlikheter och diskriminering förvärras till följd av pandemin.

Thibault Balthazar från kommissionen underströk medlemsstaternas viktiga roll och uppmuntrade dem att anta de nationella handlingsplanerna, som involverar det civila samhället och olika jämlikhetsorgan. Aleksandra Wesoły presenterade EU-instrument såsom nätverket för kunskapsspridning om radikalisering och andra plattformar som bidrar till att bekämpa radikalisering och extremistiska budskap. Maria Daniella Marouda framhöll att en studie som genomförts av Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans påvisar att det görs framsteg på området antidiskrimineringslagstiftning.

Joanna Goodey från EU:s byrå för grundläggande rättigheter betonade att det förvisso finns lagstiftning, men att det saknas uppgifter, och att det krävs robust och regelbunden datainsamling för att handlingsplanen ska lyckas.

Yoomi Renström, föredragande för Regionkommitténs yttrande om EU:s handlingsplan mot rasism, betonade att de lokala och regionala myndigheterna måste erkännas som strategiska partner i utformningen, genomförandet och övervakningen av de nationella handlingsplanerna.

Csaba Asztalos, ordförande för Rumäniens råd för bekämpning av diskriminering, underströk betydelsen av tillgängliga databaser och tydliga kommunikationsstrategier, medan Marie Mescam från SOS Racisme betonade det brådskande behovet av att skapa utrymme för en dialog inom EU där det civila samhället, jämlikhetsorgan och organisationer mot rasism kan diskutera sina erfarenheter och dela med sig av sina kunskaper.

Juliana Wahlgren, handläggare på europeiska nätverket mot rasism, uttryckte ett hopp om att man genom att engagera personer med minoritetsbakgrund i fråga om ras eller etnisk tillhörighet och med viktig expertis från civilsamhällesorganisationer skulle tillföra mycket för ett effektivt genomförande av handlingsplanen. (mt)