EESK betraktar förslaget om utsläppshandelssystemet som en av de viktigaste inom 55 %-paketet med ett övergripande mål att minska koldioxidutsläppen med 55 % fram till 2030. För att uppnå detta har systemet gjorts mer ambitiöst och antalet tillgängliga utsläppsrätter har minskats. I förslaget om utsläppshandelssystemet betonas att alla sektorer måste bidra för att målen i 55 %-paketet ska kunna uppnås. Utsläppen från transporter har inte minskat sedan 1990 och är därför prioriterade.

Genom förslaget breddas utsläppshandelssystemet så att sjötransporter inkluderas, inklusive resor till och från EU. Detta tillkommer utöver luftfart, som redan ingick. I förslaget föreslås ett separat, parallellt system för vägtransporter och byggnader där det inte är aktörerna som handlar utan bränsledistributörerna. För aktörerna är detta en prissignal som påminner om en bränsleskatt.

Det reviderade utsläppshandelssystemet kommer förhoppningsvis att minska koldioxidutsläppen och uppmuntra till utveckling av koldioxidneutrala lösningar samt gynna innovation.

Detta medför dock samtidigt ökade kostnader inom de sektorer som ingår i systemet, vilket i sin tur påverkar den övergripande kostnadsnivån.

Det kan även försvaga det europeiska näringslivets konkurrenskraft, ifall övriga länder inte följer EU:s exempel.

Målet med gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) är att säkerställa att produkter till lägre pris som tillverkats enligt mindre stränga villkor inte kan konkurrera på EU-marknaden. Mekanismen omfattar dock inte alla tjänstesektorer, till exempel transport, och gynnar heller inte export av varor och tjänster.

Därför är det av avgörande betydelse att EU:s klimatdiplomati lyckas övertyga andra länder att följa EU:s exempel.

Det finns också en risk för att ökade kostnader kan leda till energi- och mobilitetsfattigdom.

Omställningen till ett koldioxidfritt samhälle innesluter ett behov av att anpassa arbetskraften till nya kompetenskrav genom fortbildning och omskolning.

I paketet planeras omställningsproblemen bli lösta med hjälp av olika fonder, nämligen moderniseringsfonden, innovationsfonden och socialfonden, som till stor del kommer att finansieras genom intäkter från utsläppshandelssystemet och gränsjusteringsmekanism för koldioxid Om förslagen antas kommer dessa fondmedel dock inte att räcka till för de betydande investeringar som omställningen kräver.

Vägtransporter, byggnader och vattenvägstransporter inom EU faller också inom förordningen om ansvarsfördelning, vilket innebär att minskningen av koldioxidutsläpp i dessa sektorer i enlighet med utsläppshandelssystemet räknas in i medlemsstaternas minskningskvoter.

Dessutom kan detta innebära en risk för ytterligare begränsningar ifall en medlemsstat måste minska koldioxidutsläppen ytterligare.

Varutransporter på väg och till sjöss kan komma att drabbas särskilt hårt av utsläppshandelssystemet eftersom det än så länge inte finns några nollutsläppslösningar till rimlig kostnad inom dessa sektorer.

Sammanfattningsvis är de utmaningar som EESK ringat in i sitt yttrande följande:

• Högre kostnader som kommer att påverka näringslivet och tjänstesektorerna i EU, med en risk för minskad konkurrenskraft på världsmarknaden.
• Risk för energi- och mobilitetsfattigdom.
• Behov av anpassning inom näringslivet och i tjänstesektorerna.
• Fortbildning och omskolning av arbetskraften.
• Dra till sig investeringar som behövs för att förhandla kring omställningen. EU-medlen är till hjälp men är långt ifrån tillräckliga.
• Övriga länder bör övertygas om att följa efter, vilket är en betydande utmaning för EU:s klimatdiplomati.

Det organiserade civila samhället ställer sig helhjärtat bakom paketets målsättningar. För att paketet ska bli framgångsrikt är det dock viktigt att peka på problem i god tid och att ta fram lämpliga lösningar.

Utmaningarna är förvisso betydande, men om vi lyckas kommer de potentiella fördelarna med en EU-ledd omställning till en koldioxidneutral värld att vara enorma. Under förutsättning att vi tar itu med de sociala frågorna och uppbådar behövliga investeringar kan vi gå i täten på vägen mot en koldioxidneutral värld.

Stefan Back, EESK-ledamot