Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) förespråkar en verkningsfull social dialog i EU:s medlemsstater eftersom den spelar en viktig roll i utformningen av den ekonomiska politik, arbetsmarknadspolitik och socialpolitik som skapar bättre levnads- och arbetsvillkor i hela EU. Därför är detta nödvändigt för att främja och uppnå ekonomisk hållbarhet.

I yttrandet Social dialog som en viktig pelare för ekonomisk hållbarhet och ekonomiers motståndskraft, med beaktande av inverkan av den livliga offentliga debatten i medlemsstaterna ger EESK en översikt av metoder för social dialog i medlemsstaterna, och diskuterar detta område mot bakgrund av tidigare kriser. Vidare diskuteras hur konceptet social dialog, i synnerhet i trepartsform med offentliga myndigheter involverade, kan nå längre än kollektiva avtalsförhandlingar och utgöra ett viktigt instrument för sund styrning av alla förändringsprocesser.

Yttrandet utarbetades på begäran av det tyska rådsordförandeskapet av den tidigare EESK-ledamoten Vladimíra Drbalová och nuvarande ledamoten Cinzia Del Rio.

Länder med väletablerade mekanismer för social dialog reagerar bättre och snabbare på kriser, inklusive världsomfattande kriser som covid-19-pandemin. Trots detta konstateras i yttrandet att den sociala dialogen fortfarande är splittrad i många länder och bara äger rum i enstaka sammanhang eller har försvagats, vilket har undergrävt arbetsmarknadsparternas oberoende.

I yttrandet läggs en rad rekommendationer fram för en sund styrning inom en snar framtid efter pandemin, inklusive att säkerställa en aktiv medverkan av arbetsmarknadsparterna i utformningen och genomförandet av nationella återhämtningsplaner och att främja en sund företagsstyrning baserad på social dialog och kollektiva förhandlingar.

För att vara effektiv måste den sociala dialogen dock inkludera representativa och legitima arbetsmarknadsparter vid sidan av de regeringar som åtagit sig att delta i den. Det är också mycket viktigt att respektera arbetsmarknadsparternas oberoende och föreningsfrihet samt rätten till kollektiva förhandlingar.

Den europeiska sociala dialogen är förankrad i EU:s fördrag, och de europeiska arbetsmarknadsparterna bör dra nytta av de möjligheter som detta erbjuder.

De bör vara delaktiga i den europeiska planeringsterminen för ekonomisk styrning, i synnerhet i utarbetandet och genomförandet av sysselsättningsrelaterade, sociala, och, där så är relevant, ekonomiska reformer och strategier.

”Vi behöver en bindande samrådsmekanism för arbetsmarknadsparterna inom den europeiska planeringsterminen. Med tanke på pandemins ekonomiska och sociala konsekvenser är det nu viktigare än någonsin att involvera arbetsmarknadens parter i utarbetandet av planer för återhämtning och resiliens, inklusive statliga rapporteringsverktyg” menar Cinzia Del Rio. (ll)