Ständiga förändringar äventyrar fullbordandet av det transeuropeiska transportnätet

Ständiga förändringar i de nationella politiska prioriteringarna i EU:s medlemsstater är ett grundläggande hinder för att projekten inom ramen för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) ska kunna genomföras i tid, något som väcker tvivel om huruvida det kommer att vara möjligt att färdigställa stomnätet senast 2030. Varningen kommer från Alberto Mazzolas informationsrapport Utvärdering av riktlinjerna för transeuropeiska transportnätet (TEN-T) 2013–2020, som antogs vid EESK:s plenarsession i juli.

De främsta hindren för att fullfölja TEN-T-projekten består inte bara av förändringar i de nationella politiska prioriteringarna, som framför allt påverkar projekt av gränsöverskridande betydelse, utan även motstånd från medborgare och andra aktörer. Detta visar att TEN-T-politiken omgärdas av betydande samhälleliga och ekonomiska problem som bara kan lösas om det civila samhällets behov beaktas. Endast under förutsättning att man inkluderar och rådfrågar det civila samhällets organisationer på ett tidigt stadium kan adekvat uppföljning genomföras och de hinder undanröjas som står i vägen för projektets genomförande.

Under plenardebatten sade Alberto Mazzola: ”Vi betvivlar, i likhet med de berörda parterna, att stomnätet kan fullbordas senast 2030, men anser att detta mål är viktigt för att förmå medlemsstaterna att arbeta hårdare och tror att flera större gränsöverskridande projekt kan slutföras fram till dess. Det civila samhällets deltagande och övervakning av korridorer och projekt är en förutsättning för att projekten ska kunna genomföras på bästa möjliga sätt. När så har skett i ett tidigt skede, genom omfattande informationskampanjer, fortlöper projekten ganska väl, men i de fall där detta inte har skett möter projekten starkt motstånd från delar av befolkningen.” (mp)