EESK anser att situationen i Belarus är en europeisk fråga som bör få den uppmärksamhet den förtjänar. EU och dess medlemsstater skulle kunna hjälpa till att förmedla och sprida oberoende nyhetsbevakning från Belarus i hela Europa genom att göra den tillgänglig på andra språk. 

Sedan presidentvalet i Belarus i augusti 2020, som enligt oppositionen och de västerländska demokratierna präglades av valfusk, har Aljaksandr Lukasjenkas auktoritära regim vidtagit brutala åtgärder för att kväva en proteströrelse utan motstycke i landet. En massivt angrepp på det civila samhället och nyhetsmedierna har inletts. Över 35 000 personer har gripits, tusentals har misshandlats av brottsbekämpande myndigheter och flera demonstranter har dödats. 

Under hela denna tid har journalister, bloggare och författare bevakat protesterna, dokumenterat polisens brutalitet, tillhandahållit sanningsenlig information och sökt efter fungerande internetuppkopplingar för att ladda upp bilder, samtidigt som de försökt undvika att bli gripna. Det är tack vare dem som hela världen fått kännedom om den aldrig tidigare skådade människorättskrisen i Belarus. Det är viktigt att erkänna det otroliga arbete som de belarusiska journalisterna har utfört, hur långt de gått, att de riskerat sina liv och ibland utsatt sina familjer för fara bara för att få fram sanningen, samt att hedra alla modiga och fredliga demonstranter som funnit de mest kreativa sätt att uttrycka sitt motstånd.

EESK understryker att situationen i Belarus är en europeisk fråga som bör få den uppmärksamhet den förtjänar. EU och dess medlemsstater skulle kunna bidra till att förmedla nyheter från Belarus till en bredare publik genom att knyta kontakter med olika oberoende nyhetsbyråer från Belarus och göra deras innehåll tillgängligt på andra språk. 

I en nyligen offentliggjord informationsrapport anger EESK ett antal viktiga åtgärder som EU:s medlemsstater skulle kunna vidta för att stödja oberoende medier i Belarus och potentiellt i andra länder:

  • Föregå med gott exempel på global nivå när det gäller att stödja mediefrihet i kris genom att ge stöd och tillfälligt skydd åt belarusiska journalister som söker skydd mot förtryck samt medge dem viseringsundantag.
  • Inrätta en EU-fond och nationella fonder för att stödja belarusiska fria medier och journalister – en modell som eventuellt skulle kunna utvidgas till andra länder med diktatur. Detta bör omfatta nödhjälp till förtryckta journalister och journalister som har flytt landet, som är i behov av rättsligt, ekonomiskt och psykologiskt stöd.
  • Utarbeta en strategi för hur stödet ska kanaliseras på ett sätt som kan bidra till hållbara arbetsförhållanden för journalister. 
  • Leta efter sätt att integrera belarusiska oberoende journalister i EU-medlemsstaternas nationella medieföretag eller ge dem möjligheter till stipendier.
  • Öka biståndet och säkerställa flexibilitet genom att minska byråkratin i samband med erhållande av ekonomiskt stöd från EU.
  • Leta efter alternativa sätt att tillhandahålla internetuppkopplingar från EU om den statliga leverantören stänger av tillgången. 
  • Stödja innovation inom informationsöverföring. 
  • Hejda leveranser av utrustning eller programvara som kan används för att censurera internet och webbplatser i Belarus och bestraffa det nationella telekommunikationsföretaget Beltelecom, som har monopol på internationell webbtrafik och som låg bakom landets nedstängningar av internet.
  • Bekämpa internetövervakningen och förse belarusiska journalister med verktyg så att de kan kringgå censuren och förbättra sin digitala kompetens. 

EESK anser också att EU snarast bör lägga till alla domare, åklagare och poliser som är inblandade i åtalen mot journalister och aktivister på sanktionslistan.

Tatjana Babrauskienė, EESK-ledamot