EESK info

I ett tal till EESK:s ledamöter i Prag den 28 april 2022 avslöjade Mikuláš Bek, Tjeckiens EU-minister, de fem troliga politiska prioriteringarna för det kommande tjeckiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd.

Mikuláš Bek tillkännagav vid ett sammanträde i EESK:s presidium vilka de fem förväntade politiska prioriteringarna för Tjeckiens EU-ordförandeskap är. Han underströk att den gröna och den digitala omställningen kommer att stå i fokus, men – i ljuset av händelserna under den senaste tiden – också säkerhet.

Under mottot ”Europe as a task”, lånat från ett tal av den tjeckiska statschefen Václav Havel i Aachen, kommer Tjeckiens EU-ordförandeskap att inriktas på följande frågor:

1) Hanteringen av flyktingkrisen och återhämtningen i Ukraina.
2) Energitrygghet i Europa.
3) Förstärkningen av den europeiska försvarsförmågan samt säkerheten i cyberrymden.
4) Den europeiska ekonomins strategiska motståndskraft.
5) De demokratiska institutionernas motståndskraft.

Med hänvisning till händelseutvecklingen i den ukrainska krisen sade han att ”säkerställd tillgång till ekonomiskt överkomliga, hållbara, men också tillförlitliga energikällor kommer att bli en av de största utmaningar som EU någonsin har stått inför”.

Under diskussionen uppmanade EESK-ledamöterna ministern att öka EU:s och de nationella regeringarnas stöd till organisationer i det civila samhället. De menade att sådana organisationer står i främsta ledet i den humanitära kris som uppstått till följd av Rysslands angrepp på Ukraina, och därför behöver de akut praktiskt stöd.

Europeisk solidaritet var en annan röd tråd under diskussionen, och ledamöterna underströk att det endast är möjligt att stoppa importen av energi från Ryssland under förutsättning att samtliga medlemsstater i EU håller ihop och delar på de tillgängliga energikällorna.

Flera talare varnade också för att de sociala aspekterna inte får förbises under det tjeckiska rådsordförandeskapet under andra halvåret 2022. Med stigande energi- och livsmedelspriser ökar fattigdomen, vilket är ett hot med den sociala sammanhållningen.

Vid ett seminarium som anordnades i anslutning till evenemanget på temat ”Optimal energy mix for sustainable and affordable energy” påpekade EESK:s ordförande Christa Schweng att det är ytterst viktigt att minska EU:s beroende av energi från tredjeländer. Lösningen inför framtiden är att diversifiera energikällorna och att öka investeringarna i förnybara energikällor.

”För att garantera en framgångsrik omställning måste organisationerna i det civila samhället spela en nyckelroll när det gäller att utforma och genomföra politik”, sade hon. (mp)

EESK har välkomnat kommissionens förslag till direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete och välkomnar initiativet som ett välbehövligt steg mot att fastställa tydliga och väldefinierade kriterier för att klassificera anställningsförhållanden och för att styra användningen av algoritmer vid rekrytering och anställning av plattformsarbetare.

EESK menar att det är befogat att använda ett rättsligt bindande instrument i form av ett direktiv för att reglera plattformsarbete, eftersom medlemsstaternas ytterst olikartade arbetsvillkor och arbetslagstiftning ofta leder till dålig behandling av plattforsarbetare och till urholkning av medlemsstaternas och EU:s arbetsskyddsnormer. Yttrandet antogs under EESK:s plenarsession i mars med 149 röster för, 80 röster emot och 17 nedlagda röster.

Föredraganden för yttrandet, Cinzia del Rio, noterade: Vi ser flagranta exempel på diskriminering och ojämlik behandling av plattformsarbetare på olika håll i EU. Situationen varierar kraftigt från en medlemsstat till en annan – i rättsligt hänseende är det en djungel som måste röjas upp. Det föreslagna direktivet är tänkt som ett flexibelt regelverk som kan anpassas på nationell nivå och som kan ta skillnader i anställdas arbetsvillkor i beaktande.

Den mest brännande frågan är utan tvekan den rättsliga klassificeringen av anställningsförhållandet och dess tydliga åtskillnad från äkta egenföretagande. Därför är det nödvändigt att tydligt identifiera den rättsligt ansvariga arbetsgivaren, både för att säkerställa att skatter och sociala avgifter betalas regelmässigt och för att ge utrymme för kollektivförhandlingar. Enligt EESK är kommissionens text dock alltför allmän och vag i denna fråga, liksom på en rad andra punkter såsom rätten till information och samråd för både arbetstagare och fackliga företrädare.

Denna oklarhet angående rättsläget kan i vissa situationer gynna uppkomsten och en ökad förekomst av odeklarerat arbete och den beklagliga situationen med exploatering och konkurrens mellan arbetstagarna själva, som kan vara utsatta för olagliga underleverantörsmetoder, menar EESK. 

Arbetsgivargruppen vid EESK lade fram ett motyttrande, som fick mer än 30 % av de avgivna rösterna och som publicerades som en bilaga till det antagna yttrandet. Arbetsgivargruppen motsatte sig användningen av ett direktiv för att reglera plattformsarbete och befarade att sådan bindande lagstiftning skulle utgöra en universallösning. Detta kan bli ett hinder för innovation och investeringar i skapandet och utvecklingen av digitala plattformar i EU.

Gruppen hade också invändningar mot att det på EU-nivå införs en rättslig definition av vem som är arbetstagare och vem som är egenföretagare på plattformar, eftersom den inte kan återspegla de olika modellerna i medlemsstaterna och hålla jämna steg med den dynamiska utvecklingen på arbetsmarknaderna (ll)
 

EESK uppmanar EU:s medlemsstater att intensifiera sina insatser och genomföra EU-direktivet om sanktioner mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt. I sitt nyligen antagna yttrande påtalar EESK det bristande införlivandet och genomförandet av direktivet i EU.

Anställning av migranter som vistas olagligt leder ofta till arbetskraftsexploatering och är en faktor som uppmuntrar till smuggling av migranter, vilket i sin tur leder till att tusentals människor varje år mister livet under farliga resor till Europa. Båda dessa brottsliga företeelser borde mötas av resoluta nationella och europeiska åtgärder, menar EESK.

I sitt yttrande betonar EESK att sanktionernas stränghetsgrad varierar stort mellan medlemsstaterna och att de i de flesta fall har föga effekt när det gäller att avskräcka arbetsgivare från att anställa tredjelandsmedborgare som vistas olagligt. 

Direktivet misslyckas även med att ge incitament till migranter att framföra officiella klagomål mot arbetsgivare. Detta beror på att migranter ofta har goda och legitima skäl att frukta att de ska tvingas återvända till sitt ursprungsland. Vi stöder helhjärtat kommissionen som säger sig vara redo att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstater som fortsatt underlåter att tillhandahålla all relevant information om genomförandet av de viktigaste skyldigheterna i fråga om sanktioner, inspektioner och skydd av migranters rättigheter enligt direktivet, sade yttrandets föredragande Carlos Manuel Trindade. 

I ett annat yttrande granskar kommittén EU:s förnyade åtgärdsplan mot smuggling av migranter (2021–2025). Kommittén välkomnar åtgärdsplanens övergripande strategi för att hantera denna fråga och ser den som en fortsättning av EU:s arbete med att bekämpa denna farliga och brottsliga verksamhet. Enligt statistik från Europol har över 90 % av de personer som tagit sig in i EU irreguljärt anlitat smugglingsnätverk under någon del av resan.

Smuggling av migranter har skördat tusentals människoliv bland migrerande kvinnor, barn och män, och att bekämpa denna företeelse betraktas följaktligen som en prioritering i EU:s nya migrations- och asylpakt. Den kränker migranters rättigheter, och de som försöker ta sig in i EU utnyttjas. Den utgör också ett hot mot EU:s säkerhet.

Kampen mot smuggling av migranter får aldrig riktas mot migranterna själva eller mot det humanitära biståndet och hjälpen till dem. Solidaritet får aldrig kriminaliseras, sade yttrandets föredragande José Antonio Moreno Díaz. Vi förstår att skyddet av EU:s yttre gränser är en prioriterad fråga, men detta skydd måste under alla omständigheter respektera de mänskliga rättigheterna.

I sitt yttrande ”Förbättra miljöskyddet genom straffrättsliga bestämmelser”, som antogs vid plenarsessionen i mars, föreslår EESK att EU bör införa straffrättsliga påföljder för så många typer av miljöbrott som möjligt.

I rapporten diskuterades förslaget till nytt direktiv om miljöbrott och konkreta tillvägagångssätt för att påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

EESK välkomnar att förteckningen över miljöbrott med straffrättsliga påföljder har utökats från 9 till 18, men menar att direktivet bör omfatta så många typer av miljöbrott som möjligt. För att påföljderna ska vara verkligt effektiva, proportionella och avskräckande anser kommittén vidare att straffskalorna bör höjas avsevärt.

Ytterligare ett förslag i rapporten är möjligheten att utvidga Europeiska åklagarmyndighetens behörighet till att omfatta miljöbrott, eftersom många miljöbrott har kända kopplingar till organiserad brottslighet.

EESK förespråkar att ekocidbrott inkluderas i direktivet, och att det definieras som ”en olaglig eller uppsåtlig handling som begås med full vetskap om att det finns en betydande sannolikhet för allvarliga – samt omfattande eller långsiktiga – skador på miljön till följd av denna handling”. EESK noterar att väpnade konflikter per definition praktiskt taget alltid är ekocider. 

Miljöbrott är den fjärde mest lukrativa brottskategorin globalt och håller på att öka inom EU. Även om gränsöverskridande fällande domar inte har ökat nämnvärt, har antalet miljöbrott som begås i Europa ökat.
EESK understryker dock att en översyn av direktivet inte är tillräckligt. Genomförandet i medlemsstaterna är en av de brister som påtalats i bedömningarna av det nuvarande direktivet. Kommittén vill därför rikta uppmärksamhet på behovet av att stärka brottsbekämpningskedjan och föreslår att EU:s medlemsstater bör inrätta polisstyrkor, åklagare, domare och domstolar som är specialiserade på miljöbrott.

Miljöbrottsdirektivet från 2008 är det främsta bindande instrumentet i EU för att ta itu med miljöbrott. En utvärdering som genomfördes 2019 och 2020 visade att direktivet inte hade någon större effekt i praktiken. Under de senaste 10 åren har antalet miljöbrott som utretts och lett till fällande dom fortsatt vara mycket lågt, påföljderna har inte varit tillräckligt avskräckande och det har inte förekommit något systematiskt gränsöverskridande samarbete. I ljuset av utvärderingen har kommissionen beslutat att ersätta detta EU-direktiv med ett nytt. (mr)
 

Europeiska unionen har en skyldighet att försvara våra grundläggande värden, inbegripet rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Därför gav EESK vid sin plenarsessionen i mars ett starkt stöd till inrättandet av kommissionens strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv.

EESK är av den bestämda uppfattningen att antisemitismen prövar idén om Europa, rättsstatsprincipen, de grundläggande rättigheterna och demokratin, förklarar föredraganden, Ákos Topolánszky.

Kommittén lovordar att strategin inte bara syftar till att bekämpa antisemitism utan även till att främja judiskt liv och att sträva efter att utveckla en offentlig politik och ett samarbete mellan olika befolkningsgrupper för att främja ömsesidig acceptans.

EESK anser att det är mycket viktigt att förstå bakgrunden till alla former av våld mot judar och judiska befolkningsgrupper och att kartlägga orsakerna för att kunna agera effektivt, inte bara genom straffrättsliga åtgärder, utan även med stöd av ett effektivare system för insatser på gemenskaps- och samhällsnivå. 

Man bör också se till att medborgarna och allmänheten enklare kan ta del av till judisk kultur, som är ett kulturarv som är oskiljaktigt från den europeiska identiteten. Kommittén uppmanar EU-institutionerna, medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna att på lämpligt sätt presentera och hylla det judiska samfundets roll i EU som en väsentlig och oförytterlig del av vår gemensamma kultur.

Alla tillgängliga konstitutionella och europeiska rättsliga instrument bör systematiskt användas för att bekämpa antisemitiskt innehåll i medierna, och kunskapen om och förståelsen av judiskt liv bör förbättras genom att man ser till att rapporteringen om detta ämne blir mer balanserad och mer lyhörd för denna fråga. 

I de flesta fall har de judiska samfunden och deras medlemmar en mycket begränsad representation i såväl traditionella som sociala medier, varvid tyngdpunkten främst ligger på effekterna av antisemitiskt våld och terrorism. Det skulle dock också vara intressant att föra fram ett mer positivt innehåll, som ett erkännande av vikten av samexistens i våra samhällen. 

Som en sista punkt uppmanas kommissionen att ge kampen mot antisemitism och det strategiska programmet för att främja judiskt liv en stark extern dimension i alla aspekter av samarbetet med tredjeländer och internationella organisationer. Kommittén framhåller instrumenten för EU:s grannskapspolitik och utvecklingssamarbete samt de instrument som syftar till att föra kandidatländerna närmare EU som lämpliga mekanismer för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv. (gb)

EESK stöder de åtgärder som kommissionen föreslår för att bekämpa missbruk av skalbolag och införa en effektiv minimibeskattning av företag, men skulle vilja förstärka dem. I två yttranden som antogs vid plenarsessionen i mars pekade EESK på möjliga brister och föreslog viktiga tillägg. 

För att kunna stimulera en verklig återhämtning efter covid-19-pandemin och finansiera den gröna och den digitala omställningen är det av avgörande betydelse att man säkerställer en effektiv och rättvis beskattning på hela den inre marknaden. I de två yttrandena välkomnade EESK kommissionens förslag om att bekämpa användningen av skalbolag för att undvika beskattning och att införa en effektiv minimibeskattning av företag, men pekade samtidigt på eventuella luckor och föreslog ytterligare viktiga åtgärder. 

Benjamin Rizzo, föredragande för yttrandet om att bekämpa användning av skalbolag framhöll följande: ”Skalbolag som har inrättats i medlemsstaterna måste tvingas följa kommissionens förslag, och samarbetet mellan medlemsstaterna är av större vikt än någonsin för att undvika att EU:s finanspolitiska kapacitet urholkas.” 

Javier Doz Orrit, medföredragande för yttrandet, tillade: ”Om direktivet mot skalbolag är tänkt att utgöra ett komplement till kommissionens lagstiftningspaket om penningtvätt bör det kompletteras med en bestämmelse mot ”professionella möjliggörare” som driver skalbolag.” 

Krister Andersson, föredragande för yttrandet om effektiv minimibeskattning av företag, påpekade följande: ”OECD förväntas lägga fram viktiga regler om safe harbours, förenklad administrativ rapportering och andra viktiga punkter. Dessa regler bör också införlivas i direktivet. Det är ytterst viktigt att lagstiftningen införlivas på ett enhetligt sätt i EU och tillämpas lika och samtidigt i hela världen.” 

Petru Sorin Dandea, medföredragande för yttrandet, tillade följande: ”EESK skulle ha välkomnat en konsekvensbedömning av de delar av direktivet som gör det förenligt med EU-lagstiftningen. Vi anser att en sådan analys bör göras och offentliggöras.” (tk)
 

Det nya europeiska Bauhaus sätter en kulturell och kreativ dimension i centrum av den europeiska gröna given och renoveringsvågen, och utgör en språngbräda för den gröna omställningen. I dessa ordalag sammanfattade EESK:s ordförande Christa Schweng kommitténs syn på kommissionens nya initiativ vid mötet med Mariya Gabriel, kommissionsledamot med ansvar för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdomsfrågor, under EESK:s plenarsession den 23 mars 2022.

”Vi ställer oss till fullo bakom målet att rent praktiskt ge alla medborgare tillgång till cirkulära och mindre koldioxidintensiva varor – där de lever och arbetar, i offentliga byggnader och bostäder”, sade Christa Schweng. Hon betonade vikten av att involvera det civila samhällets organisationer och att blicka framåt, och lade till: ”EESK är redo att delta aktivt i de deltagandebaserade aspekterna av den nya europeiska Bauhausrörelsen för att säkerställa en givande dialog med medborgarna och det civila samhället, tillhandahålla lösningar och förbättra medborgarnas vardag.”

Mariya Gabriel talade om de allvarliga följderna av pandemin och kriget i Ukraina och betonade att projekt som det nya europeiska Bauhaus är mycket viktiga: ”Jag menar att det är viktigare än någonsin att vi blickar in i framtiden med förtröstan och att vi fortsätter att samarbeta i detta syfte. Det är precis vad det nya europeiska Bauhaus står för. EESK:s bidrag är avgörande för att vi ska röna framgångar. Tillsammans kommer vi se till att det nya europeiska Bauhaus i största möjliga mån omsätts i praktiken så nära lokalsamhällen, europeiska medborgare och deras hem som möjligt.”

Kommissionären pekade på den deltagandebaserade strategins betydelse för att hålla i gång en dialog med medborgarna och lade till: ”Denna idé om medskapande och samarbete utgör själva grundvalen för vårt initiativ.” Hon lovordade EESK:s initiativ, såsom förslaget att inrätta en plattform för det civila samhället för stöd på lokal nivå och avsikten att anordna en särskild konferens i samband med det nya europeiska Bauhaus årliga festival den 9–12 juni 2022. Ett annat viktigt steg är lanseringen av det nya europeiska Bauhauslaboratoriet i april 2022. Det utgör ett forum för eftertanke och handling om medskapande, prototyputveckling och testning.

Vid sin plenarsession i mars antog EESK ett yttrande om det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda. Kommittén välkomnar kommissionens nya förslag, där man tar hänsyn till de frågor som lyfts fram i tidigare EESK-yttranden.

Som en kommentar till antagandet av dokumentet konstaterade föredraganden Mordechaj Martin Salamon att EESK helhjärtat välkomnar EU:s strategi att främja renovering av i synnerhet de byggnader som har sämst prestanda och att föra in unionen på vägen mot uppvärmning och kylning utan fossila bränslen. Föredraganden framhöll att åtgärder på EU-nivå är mer ändamålsenliga när det gäller att påskynda den omställning som krävs.

Det uppdaterade direktivet om byggnaders energiprestanda syftar till att bidra till att skapa en energieffektiv, högkvalitativ och fossilfri bebyggd miljö. I direktivet tillhandahålls verktyg för att åtgärda energifattigdom och ta itu med den strukturella bristen på långsiktiga investeringar inom byggområdet.

De kraftiga energiprisökningarna på senare tid och utsikterna till höga priser åtminstone på medellång sikt har visat att det är viktigare än någonsin att införa en strategi för att minska och utrota energifattigdomen. 

Under 2018 kunde 6,8 % av befolkningen i EU (ca 30,3 miljoner människor) inte betala sina hushållsräkningar och riskerade därmed ett avbrott i försörjningen, och den senaste tidens utveckling har förvärrat detta problem. 

För att säkerställa anständiga och hälsosamma bostäder för alla till överkomliga priser bör EU genomföra långsiktiga åtgärder för att förbättra byggnaders energieffektivitet, inbegripet säker asbestsanering. Detta är särskilt angeläget eftersom uppvärmning och kylning som genereras av fossila bränslen kommer att bli dyrare i och med de ökande kostnaderna för utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem. (mp)

Rättvisa förfaranden och dialog med lokalsamhällena kommer att göra medborgarna medvetna om fördelarna med energiomställningen och motivera dem att delta i den, hävdar EESK i ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i mars.

Att skapa ömsesidigt förtroende med alla berörda intressenter är en nödvändighet för att kunna uppnå social acceptans för energiomställningen och övergången till ett koldioxidsnålt samhälle, betonade EESC i sitt yttrande ”Vad krävs för att åstadkomma social acceptans för energiomställningen och omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle?”. 

Föredraganden Arnaud Schwartz konstaterade att för alla energiomställningsrelaterade insatser är det nödvändigt med öppen kommunikation och fullt deltagande på alla lämpliga förvaltningsnivåer, från lokal nivå till EU-nivå, så tidigt som möjligt i projektutvecklingsfasen.

Medföredraganden Jean Coulon tillade att för att kunna säkerställa att medborgarna tar insatserna till sig är stödet från det civila samhället enormt viktigt, eftersom lokala organisationer lättare kan bidra till den offentliga debatten och använda vetenskapliga data för att bekämpa missuppfattningar som kan cirkulera i samhället.

EU behöver energiomställningen eftersom den är renare och rättvisare, både individuellt och kollektivt. Den kommer också att minska kostnaderna för medborgarna på lång sikt. Men den kräver förändringar, på både ett individuellt och ett kollektivt plan, och på kort sikt kan utfasningen av fossila bränslen och produkter innebära högre kostnader för producenterna och högre priser för konsumenterna.

Det är därför viktigt att befolkningen och alla berörda parter stärker det ömsesidiga förtroendet och accepterar omställningen och dess tekniska förändringar, alltifrån planering till genomförande. För att uppnå detta måste processen vara oberoende, öppen och inkluderande; den information som tillhandahålls måste vara av hög kvalitet och lättillgänglig, och beslutsfattarna måste vara ansvarsskyldiga. (mp)

Den föreslagna uppdateringen av förordningen om transeuropeiska transportnät är nödvändig och välkommen om EU verkligen ska kunna bidra till hållbarhet och smart mobilitet, även via järnväg. Detta var huvudbudskapet i yttrandet Översyn av TEN-T-förordningen och förordningen om godskorridorer för järnväg, som antogs vid plenarsessionen i mars.

Den nya förordningen innebär en uppgradering av det befintliga regelverket från 2013, och när det gäller infrastruktur kommer den att bidra till arbetet med att uppnå målen i den gröna given, strategin för hållbar och smart mobilitet och handlingsplanen för järnvägen. 

Som kommentar till antagandet av yttrandet framhöll föredraganden Stefan Back följande: Det var hög tid att föreslå en ny förordning i vilken dagens politiska sammanhang beaktas och de lärdomar vi har dragit de senaste åren har kunnat tas tillvara. Planen att skärpa reglerna för genomförandet av TEN-T är mycket välkommen, eftersom genomförandet av den nuvarande förordningen, som dragits med avsevärda förseningar, inte har varit tillfredsställande.

Kommittén är särskilt positiv till kommissionens avsikt att sätta sammanhållningen i centrum för förslaget. Detta innebär att när nätverket genomförs kommer man att sörja för tillgänglighet och konnektivitet i alla regioner i EU, både för person- och godstrafik. Dessutom bör den nya förordningen också innebära effektiv samordning och sammanlänkning mellan fjärrtrafik, regionaltrafik och närtrafik, å ena sidan, och transporter i urbana knutpunkter, å den andra.

Ur teknisk synvinkel ställer sig EESK bakom åtgärden att alltmer harmonisera kraven på stomnätets och det övergripande nätets infrastruktur och att fastställa milstolpar: 2030 för genomförandet av stomnätet, 2040 för det utvidgade stomnätet och 2050 för det övergripande nätet. Vad gäller tidsfristen till 2030 upprepar EESK sin tveksamhet till genomförbarheten, något som kommittén gav uttryck för i sin utvärderingsrapport från 2020, men anser ändå att tidsfristen bör bibehållas för att sätta press på medlemsstaterna. (mp)

I ett yttrande på eget initiativ nyligen föreslog EESK att man skulle inrätta en europeisk myndighet för att åtgärda bristerna i EU:s civilskyddsmekanism, som inte längre verkar klara av att hantera klimatrelaterade och andra katastrofer, såsom det pågående kriget i Ukraina. 

Enligt EESK:s förslag skulle myndigheten på ett mer konsekvent sätt kunna koppla samman civilskydd och humanitärt bistånd, och dessutom bana väg för kraftfullare utrikespolitiska insatser.

Trots att unionens civilskyddsmekanism förstärktes och anpassades i rättsligt hänseende i maj 2021, har kriget i Ukraina blottlagt det akuta behovet av att förbättra mekanismen och på ett mer konsekvent sätt koppla samman civilskydd och humanitärt bistånd.

Föredraganden för yttrandet ”Att stärka unionens civilskyddsmekanism”, Christophe Quarez, gav följande kommentar: Med tanke på alla dessa nya utmaningar, och i synnerhet kriget i Ukraina, upplever vi att mekanismen inte har tillräckligt många eller tillräckligt effektiva verktyg. Förslaget att inrätta en europeisk myndighet för civilskydd och humanitärt bistånd syftar till att hjälpa Ukrainas befolkning och bättre ta itu med andra frågor i anknytning till katastrofer och humanitära kriser.

Medföredraganden för yttrandet, Violeta Jelić, tillade: Civilskyddet måste ges högre status och värdesättas av samtliga deltagande länder i ett renodlat uttryck för solidaritet och känsla av samhörighet.

EESK anser vidare att den diplomatiska dimensionen av EU:s civilskydd inte är tillräckligt utvecklad. Med tanke på att Europeiska unionen har haft en ledande ställning när det gäller humanitärt bistånd till intilliggande länder, kan civilskyddsmekanismen bli ett kraftfullt verktyg i EU:s utrikespolitiska verktygslåda.

EESK föreslog också en lagstiftningsändring för att tillåta automatiska och omedelbara insatser inom ramen för mekanismen i händelse av en katastrof eller kris orsakad av människan, inom och utanför EU:s territorium. (at)

Den 29 mars höll EESK det första europeiska civilsamhällesforumet om handel och hållbar utveckling, där det civila samhället, den akademiska världen, EU-institutioner och internationella institutioner deltog för att diskutera innovativa idéer och konkreta rekommendationer för framtiden för EU:s handelspolitik. 

Evenemanget ägde rum vid en kritisk tidpunkt för handel och hållbar utveckling och inbegrep en rad gruppdiskussioner om allt från materiella rättigheter till övervakning, kontroll av efterlevnaden och mycket mer. Deltagarna uppmanades att framföra sina synpunkter som en del av den pågående översynen av handlingsplanen med 15 punkter om handel och hållbar utveckling och den senaste utvecklingen i EU:s partnerländer. 

”EESK åtar sig att vara en drivkraft för en ambitiös debatt om handel och hållbar utveckling, som återspeglar det civila samhällets höga förväntningar”, bekräftade kommitténs ordförande Christa Schweng. Hon tog också upp vår tids geopolitiska utmaningar: Kriget i Ukraina har, som så många andra krig, en hållbarhetsaspekt – det handlar om resurser och beroende i en värld som påverkas av klimatförändringarna.

Bernd Lange, ordförande för Europaparlamentets utskott för internationell handel, underströk att det globala sammanhanget förändrats till följd av covid-19-pandemin och Rysslands aggression. Det multilaterala systemet är i farozonen, sade han, och det är tydligt att större tonvikt bör läggas vid bilaterala handelsavtal.

Luisa Santos från Business Europe delade uppfattningen att multilateralismen befinner sig i kris, men tillade: Vi får inte ge upp, eftersom de multilaterala institutionerna behövs för att upprätthålla dialogen, och hänvisade till ett antal miljöinitiativ som på senare tid tagits inom Världshandelsorganisationen (WTO). 

Anaïs Berthier från Client Earth ansåg att EU:s handelspolitik är alltför isolerad från andra politikområden, såsom miljö- och klimatpolitiken. Hon framhöll: De oberoende initiativ som tagits måste garantera att de produkter som släpps ut på EU-marknaden uppfyller hållbarhetskriterierna. 

Maria Martin-Prat, biträdande generaldirektör för handel vid Europeiska kommissionen, som leder det pågående arbetet med översynen av handel och hållbar utveckling, sade att samstämmighet inte skulle vara ett mål i sig, men att det är det som är verkningsfullt och leder till förändring. 

Jean-Marie Paugam, biträdande generaldirektör vid WTO, betonade att handel inte bör utgöra ett hinder för miljöpolitiken. ”När det gäller hållbar utveckling har vi en mekanism för anmälan av handelsåtgärder och vi har sett att massiva handelsåtgärder har genomförts på så sätt att de bidragit till att uppnå miljömål.” 

Tanja Buzek, ordförande för EESK:s uppföljningskommitté för internationell handel och föredragande för EESK:s yttrande om översynen av handel och hållbar utveckling, bidrog till höga förväntningar när hon sade att ”våra prioriteringar i samband med översynen av handel och hållbar utveckling bör uppnås med hjälp av ett nytt tänkesätt, som också innebär att man upphör med silomentaliteten”. En långtgående översyn måste inbegripa en förnyad strategi för kontroll av efterlevnaden som omfattar sanktioner samt en starkare övervakning från det civila samhällets sida, användning av innovativa instrument och en ökad hävstångseffekt för handel och hållbar utveckling. (at)
 

I en nyligen framlagd rapport framhåller EESK att det civila samhällets organisationer bör involveras ordentligt i förhandlingarna om nya frihandelsavtal inom ramen för EU:s nya handelspolitik. 

EESK är av den bestämda åsikten att det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter bör få en plats vid förhandlingsbordet när det gäller EU:s nya handelsstrategi. Detta kommer att bidra till säkerställandet av att fördelarna med denna politik verkligen kommer alla berörda aktörer, både i EU och i partnerländerna, till gagn. 

I februari 2021 presenterade kommissionen en ny öppen, hållbar och bestämd handelspolitik, som innebär att EU intar en strängare hållning gentemot sina handelspartner och sätter hållbarhet i centrum. EESK menar dock att en rad förutsättningar måste föreligga för att den här politiken ska kunna genomföras.

I ett yttrande på eget initiativ, som EESK antog vid sin plenarsession i mars, påpekar företrädarna för det civila samhällets organisationer att det behövs en ny ram för frihandels- och investeringsavtal, för att göra det civila samhällets organisationer delaktiga och samtidigt öka allmänhetens medvetenhet.

Stefano Palmieri, EESK-ledamot och föredragande för yttrandet, betonar att man måste utarbeta en ny förhandlingsmetod för att fastställa en ny färdplan som möjliggör ett aktivt deltagande av det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter under förhandlingarna.

EESK har haft en kritisk inställning till de olika förhandlingsverktyg som EU använder sig av, och anser att det är dags att ta fram en ny förhandlingsstrategi med nya standarder och förfaranden, i syfte att säkerställa ett brett och konstruktivt deltagande av det civila samhället och arbetsmarknadens parter. Det första steget mot att åstadkomma detta skulle vara att förhandlingsparterna undertecknar ett samförståndsavtal, som säkerställer att båda parter slutför de olika etapperna av förhandlingarna. Det andra steget består av en genomgripande reform av de inhemska rådgivande grupperna. I yttrandet föreslås att alla avtal som undertecknas ska omfatta ett protokoll om de inhemska rådgivande gruppernas funktionssätt.

Denna dubbla reformprocess kommer att bygga på EU:s nya handelspolitik och bidra till att målen i den uppnås. 

Åtta konkreta förslag överlämnades av gymnasieelever från hela Europa till Věra Jourová, Europeiska kommissionens vice ordförande med ansvar för värden och öppenhet. Eleverna deltog i det virtuella ungdomsevenemanget Ditt Europa, din mening! (YEYS2022). EESK stod värd för evenemanget ”Sanningen om lögner. Ungdomar står upp mot desinformation” den 31 mars och den 1 april 2022. 

Efter två dagars livliga diskussioner och debatter utarbetade de 99 eleverna i åldern 16–18 år som deltog i #YEYS2022 en uppsättning specifika rekommendationer som de presenterade för och diskuterade med vice ordförande Věra Jourová.

”Utbildning är centralt för att öka vårt samhälles motståndskraft mot desinformation och falska nyheter,” förklarade Věra Jourová under sitt avslutningsanförande vid Ditt Europa, din mening 2022. Hon gav synpunkter på samtliga rekommendationer från eleverna och diskuterade var och en av dem med eleverna. ”Desinformation är ett hot mot vårt samhälle, särskilt i krigstid. Vi måste ta itu med den och samtidigt bevara yttrandefriheten”, menade hon. 

Målet med #YEYS2022 var att öka medvetenheten om riskerna med desinformation och uppmuntra eleverna att mer aktivt bekämpa falska nyheter. Under evenemanget fick ungdomarna utbildning i att enkelt upptäcka desinformation och agera mot den. De arbetade i små grupper och olika workshoppar och utarbetade en desinformationskampanj, som senare skulle bekämpas genom en kraftfull motkampanj.   

Eleverna välkomnades av EESK:s ordförande Christa Schweng, som framhöll: ”Falska nyheter sprids ständigt i ett försök att undergräva europeiska värden och demokrati. #YEYS2022 ger ungdomar chansen att utveckla kritiskt tänkande och lära sig mer om verktyg för att bekämpa desinformation. Ungdomar har en avgörande roll i skapandet av en bättre framtid för Europa.”

EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation, Cillian Lohan, avslutade evenemanget med följande kommentar: ”Som företrädare för det civila samhället vill vi gärna ha kontakt med ungdomar i större utsträckning, ta del av deras fördomsfria angreppssätt och låta våra farhågor bemötas av deras inlevelseförmåga och vision för framtiden.” 

Ditt Europa, din mening 2022! – YEYS – har uppmärksammats som ett av de viktigaste evenemangen under Europaåret för ungdomar 2022.

Ytterligare upplysningar om Ditt Europa, din mening 2022 finns på evenemangets officiella webbplats. (ks)
 

EESK firade Europadagen den 7 maj 2022 med fokus på såväl ungdomar som stödet till Ukraina.

Jämte andra EU-organ och EU-institutioner i Bryssel uppmärksammade EESK Europadagen med ett gemensamt fokus på ungdomar och Ukraina.

Ungdomar var huvudtemat i år, under Europaåret för ungdomar, men parallellt med detta uppmanade EESK till ett kraftfullt stöd och engagemang för Ukraina på en särskild webbsida som upprättats för detta onlinevenemang.

Europadagen anordnas varje år i Bryssel och på andra platser i EU för att uppmärksamma Robert Schumans historiska förklaring från den 9 maj 2050. Detta är ett tillfälle att blicka tillbaka på vad EU har uppnått genom fred, samarbete och solidaritet och blicka framåt mot vad vi hoppas kunna uppnå i framtiden. Under dagen ges medborgare från hela Europa möjlighet att lära sig hur EU:s institutioner arbetar och vad EU kan göra för dem.

Klicka HÄR om du vill veta mer! (ck)

Av Arnold Puech d’Alissac, vice ordförande i Arbetsgivargruppen vid EESK

När Emmanuel Macron för första gången valdes till Frankrikes president 2017 blev han omedelbart en galjonsfigur för radikal centerpolitik. Mot bakgrund av den nuvarande situationen i geopolitiskt hänseende och på hemmaplan fokuserade hans kandidatur denna gång inte särskilt mycket på den radikala centerns strävanden, utan på att han gjort sig känd som en sann samhällsförbättrare och på hans vision för världspolitiken, samt på att han som ledare har blåst nytt liv i den franska politiken. De slutliga valresultaten visar dock på ett land som är påfallande mer kluvet och splittrat än 2017.

Hur kan vi åter ingjuta hopp i de franska medborgarna och se till att vi inte nästa gång behöver bevittna hur Marine Le Pen än mer låtsas företräda den politiska mitten? Svaret är enkelt: social rörlighet uppåt. Emmanuel Macron måste inrikta sig på de missgynnade och ge dem verkliga möjligheter att klättra upp för den ekonomiska och sociala stegen.

Vi kommer att gå till valurnorna en tredje gång i juni, då det är dags för parlamentsval. Som systemet nu är inrättat har det alltid gett positiva resultat för presidenterna, och i detta sammanhang oroar jag mig inte alls för Macron; en stark majoritet kommer att uppnås eftersom oppositionen till vänster och till höger inte är tillräckligt sammanhållen.

Och för att Republikanerna ska klara sig blir de tvungna att ändra kurs något, i synnerhet i de större frågor som har plågat Frankrike, nämligen underskotten samt stabilitets- och tillväxtpakten. Detta kunde bereda vägen för välstånd och hopp.

Vi måste genomföra reformer i vårt land, i synnerhet när det gäller pensionssystemet, som präglas av skriande ojämlikhet mellan den offentliga och den privata sektorn. Inget nytt på den fronten. Och en återblick på allt som president Macron har åstadkommit under de senaste fem åren avslöjar att det finns många reformer som han inte har kunnat genomföra. En stor utmaning under hans andra period kommer att vara de reformer han lyckas genomföra.

Reformerna kommer inte att vara någon enkel sak. Vi hör nära samman med EU, och översynen av stabilitets- och tillväxtpakten kunde kanske hjälpa oss att ändra på saker och ting.  När det gäller Europa tror jag att Emmanuel Macron är en bra allierad och han kommer att fortsätta att följa den väg han har slagit in på. Slutligen kan man konstatera att han med förebild i den tyska regeringen har utsett två ministrar med ansvar för den ekologiska omställningen.

På Emmanuel Macrons väg framåt finns det gott om hinder och utmaningar, men eftersom detta är hans andra mandatperiod kan vi förutsätta att han tar tillvara erfarenheterna från den första.

Av EESK:s Arbetstagargrupp

Vid plenarsessionen i mars antog EESK ett angeläget yttrande om kommissionens förslag till direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete. Som komplement till förslaget anser EESK att det är mycket viktigt att betona presumtionen om att arbetsförhållandet utgör en anställning och att dessa bestämmelser stärks för att förhindra ytterligare kryphål som gör det möjligt att klassificera anställda som egenföretagare. Yttrandet fokuserar också på den roll som algoritmisk verksamhetsledning spelar och på plattformsarbetstagarnas kollektiva rättigheter.

Det nya direktivet om plattformsarbete syftar till att säkerställa att arbetstagarna tydligt klassificeras som anställda i syfte att förebygga metoder som nu är vanliga, och debatten har lagt i dagen ett starkt motstånd från ett stort antal arbetsgivare runtom i unionen. Många har bestämt förkastat regleringen av otryggt och falskt egenföretagande, vilket desto tydligare pekar på behovet av lagstiftning på detta område. Problemet kommer inte att lösas med självreglering inom branschen. Utan lagstiftning kommer plattformarna att fortsätta att vistas i ett gränsland av vad det innebär att vara anställd och undvika kollektivförhandlingar och socialt skydd. Tack vare detta kan konsumenterna erbjudas lägre priser, och som ofta är fallet överförs de ödesdigra följderna och de dolda kostnaderna på samhället i stort.

Ansatsen att uppnå rättslig säkerhet och klarhet över hela EU ligger dock inte bara i arbetstagarnas intresse. Många företag som förstår andemeningen i arbetslagstiftningen inte bara i ord, utan även i gärning, har inte fått sin röst hörd. Dessa utsätts för illojal konkurrens på grund av nämnda yttringar av social dumpning. I diskussionerna om Europas framtid bör vi som en röd tråd fråga oss om vi vill se uppåtriktad social konvergens eller krascha. I slutändan avgör den sociala sammanhållningen och en viss grad av jämlikhet om alla ska kunna leva i social sämja, också företagen, men detta äventyras av rovkapitalismen.

Det ligger i sakens natur att nya former av arbete alltid kommer att stöta på motstånd. I detta avseende är plattformsarbete uppenbarligen inget undantag. Å ena sidan erbjuder den tekniska utvecklingen nya organisatoriska möjligheter och arbetstillfällen. Å andra sidan hänger detta ofta samman med otrygghet. Detta förlopp är i själva verket inte nytt. Sedan den industriella revolutionens begynnelse växte fackrörelsen fram som ett uttryck för solidaritet gentemot de omänskliga arbetsförhållandena i fabrikerna. Mycket har hänt sedan dess, och generellt sett finns det ett starkt arbetarskydd, åtminstone i Europa. Det är dock återigen dags för en justering för att se till att denna nymodighet inte sker på bekostnad av våra medborgares och arbetstagares levnads- och arbetsvillkor. (pbr)

Av EESK-gruppen Mångfald Europa

En ny EESK-studie ”The implications of COVID-19 on fundamental rights and civic space”, beställd av EESK-gruppen Mångfald Europa, undersöker hur covid-19-pandemin har påverkat arbetet inom organisationerna i det civila samhället och vilken effekt åtgärder i de enskilda medlemsstaterna har haft på organisationernas möjligheter att utöva sina grundläggande rättigheter och friheter.

Enligt studiens huvudförfattare Filip Pazderski ledde studien till följande observationer och rekommendationer:

För det första har pandemin haft en heterogen och komplex inverkan på organisationerna i det civila samhället. Å ena sidan var dessa organisationer ofta först med att omorganisera sin verksamhet, vilket innebar att de reagerade snabbare än offentliga förvaltningar eller företag på lokalsamhällenas behov. De flyttade sin verksamhet till nätet, vilket innebar att digitaliseringen påskyndades. Allt detta gjorde det möjligt för organisationerna att nå ut till nya målgrupper och öka effektiviteten i och bredden på sin verksamhet. Det blev lättare att bygga koalitioner, främja erfarenhetsutbyte och komma fram till gemensamma offentliga ståndpunkter. Som ett resultat har organisationerna i det civila samhället blivit mer synliga, och kunskapen om deras dagliga arbete i samhället har ökat.

Å andra sidan påverkades de kraftigt av den långdragna hälsokrisen. Den mest akuta effekten var att de drabbades av ekonomiska svårigheter. I synnerhet mindre organisationer, som är verksamma utanför storstäderna och som samlar grupper som inte är så aktiva på nätet, var tvungna att ställa in verksamheten. Många av dem har ännu inte återupptagit arbetet. Många av dem som arbetar för organisationerna drabbades av psykiska hälsoproblem, utmattning till följd av distansarbete och växande osäkerhet kring framtiden, något som förvärrades av den långvariga sociala isoleringen. Balansen mellan arbete och privatliv var ofta svår att upprätthålla på grund av oregelbundna arbetstider.

Pandemin har blottlagt och förstärkt problem som redan fanns. Civilsamhällesorganisationernas förmåga att verka har hindrats av extraordinär lagstiftning som har minskat insynen i det politiska beslutsfattandet, hindrat övervakningen av beslutfattarnas arbete och begränsat mötes- och yttrandefriheten. Dessa restriktioner och inskränkningar genomfördes under förevändning att man bekämpade pandemin. Standarderna för den civila dialogen i lagstiftningsarbetet har försämrats. Civilsamhällesorganisationerna har ofta inte ens bjudits in till samråd om de lagar som införts för att mildra krisens effekter. 

För att möta dessa utmaningar måste vi ge organisationerna i det civila samhället mer flexibel och tillgänglig finansiering, säkerställa deras meningsfulla deltagande i övervakningen av EU-medel, anta EU:s strategi för det civila samhället som betonar sektorns roll, ständigt övervaka och reagera på angrepp mot civila aktörer samt tillhandahålla en mer strukturerad ram för en öppen, regelbunden och transparent civil dialog i EU. Det här är inga nya idéer, men pandemin har gett dem en ny innebörd. Dessutom kan den roll som organisationerna i det civila samhället har haft och deras ökade synlighet bidra till att dessa idéer äntligen omsätts i verkligheten.

Den slutliga studien presenterades under det civila samhällets dagar i mars. Mer information finns här.

För att uppmärksamma sitt tjugoårsjubileum kommer EESK:s rådgivande utskott för industriell omvandling, CCMI, att anordna ett evenemang den 8 juni i Charlemagne-byggnaden i Bryssel för att diskutera de utmaningar som den europeiska industrin står inför. 

Konferensens deltagare kommer att diskutera CCMI:s roll inom EESK och visavi andra EU-institutioner, liksom hur CCMI kan skapa mervärde och bidra till att säkerställa en lyckad grön och digital omställning för den europeiska industrin. Man kommer att reflektera över hur EESK på bästa sätt kan bidra till att finna lösningar beträffande de utmaningar som alla industrisektorer i Europa står inför när det gäller att bibehålla sin konkurrenskraft samt behovet att verka för ett öppet strategiskt oberoende. 

Rådgivande utskottet för industriell omvandling – som är känt under sin franska akronym CCMI, vilket står för ”Commission consultative des mutations industrielle” – tog vid efter Europeiska kol- och stålgemenskapens rådgivande kommitté 2002, då dess femtioåriga fördrag löpte ut. Det är därmed det äldsta EU-organ som har i uppgift att göra framtidsprognoser och stödja omställningen inom industrisektorerna. Det inrättades som ett separat utskott inom Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. CCMI:s huvudverksamhet är rotad i utskottets historiska uppdrag, nämligen att analysera industriförändringar på kol- och stålområdet, men ansvarsområdet har successivt utökats till alla industriella ekosystem, och omfattar både tillverkning och tjänster.

Mer information finns på https://www.eesc.europa.eu/en/agenda/our-events/events/ccmi-20th-anniversary (ks)

EESK var nyligen värd för en fotoutställning som belyste situationen för politiska fångar i Belarus och farorna med landets auktoritära och repressiva regim.

Fotoutställningen ”Heroes of Dark Times” var tillgänglig online och visade 32 bilder tagna av fyra fotografer. Det rörde sig om porträtt av människor som har dömts och fängslats av den belarusiska regimen.

Landet har fler än 1 100 politiska fångar. Fotografierna framhäver regimens brott mot de mänskliga rättigheterna och yttrandefriheten och utgör ett levande vittnesmål om ett förtryck av aldrig tidigare skådat slag som sätter käppar i hjulet för det belarusiska folket i dess modiga kamp för demokrati.

Med denna utställning ville Europeiska ekonomiska och sociala kommittén hylla dessa anonyma hjältar och synliggöra den trängda situationen för det politiska motståndet i detta grannland.

Utställningen pågick från den 12 april till den 6 maj. (kc)

För mer information, se https://europa.eu/!fdhy6F.