Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har tydligt tagit ställning för att bygga upp en europeisk hälsounion och uppmanar EU och medlemsstaterna att tillgodose européernas krav på att hälsa ska prioriteras.

Färska undersökningar visar att upp till 66 % av européerna önskar att EU i högre grad kunde påverka hälsorelaterade frågor och mer än hälften förespråkar att folkhälsa görs till EU:s högsta prioritet när det gäller finansiering.

I ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i april välkomnade EESK därför kommissionens paket om en europeisk hälsounion som en utgångspunkt för att nå resultat avseende rätten till hälso- och sjukvård av hög kvalitet för alla européer. Paketet kommer att säkerställa att hälso- och sjukvårdstjänster av hög kvalitet garanteras och är tillgängliga för alla EU-medborgare, oavsett social och ekonomisk ställning eller ursprungsland eller boendeort – vilket fortfarande inte är fallet i dag.

Även om kommissionens paket från november fokuserar på att bättre förebygga och hantera gränsöverskridande hälsohot och eventuella framtida pandemier, beskriver EESK det som ”ett viktigt nytt skeende” som bör leda till systemförändringar som går längre än endast ren krishantering. 

I en kommentar till EESK:s ståndpunkt sade EESK:s ordförande Christa Schweng följande: ”Dessa initiativ är de första stegen mot den veritabla europeiska hälsounion som vi behöver, med samarbete mellan alla EU:s medlemsstater i syfte att förbättra förebyggande, behandling och eftervård när det gäller sjukdomar. En sådan union skulle göra det möjligt för EU-länderna att stå beredda inför och hantera eventuella framtida hälsokriser tillsammans. Insatser på detta område bör också ta hänsyn till synpunkter från det civila samhället och arbetsmarknadens partner, vilka har spelat en avgörande roll för att skydda och främja rättigheter under pandemin.”

Föredraganden, Ioannis Vardakastanis, menade att ”vårt budskap är enkelt: EU-medborgarna anser att folkhälsan ska prioriteras både på EU-nivå och på nationell nivå, och vi behöver stärka EU:s roll på detta område.” Han underströk även att pandemin har lyft fram behovet av en förändring i vårt sätt att se på hälso- och sjukvården, och det är tydligt att den inte längre kan behandlas som en handelsvara.

För att den framtida europeiska hälsounionen ska bli framgångsrik är det viktigt – som EESK påpekade i sitt yttrande – att dels förbättra arbetsvillkoren för anställda inom hälso- och sjukvården, inklusive löner och incitament för att de ska fortsätta att arbeta inom denna sektor, dels förbättra deras hälsa och säkerhet.

Inom hälsounionen bör man lyfta fram icke-överförbara sjukdomar eftersom den pågående pandemin har avslöjat ett farligt samband mellan dessa och överförbara sjukdomar. Psykisk hälsa bör också ges en mer framträdande plats. (ll)