EESK info

Rättsakten om digitala marknader och rättsakten om digitala tjänster som föreslagits av kommissionen för att begränsa de digitala jättarnas allt större makt i Europa uppfyller sitt ändamål, anser EESK, förutsatt att de går hand i hand med beskattningen av teknikföretag, bättre arbetsvillkor för plattformsarbetare och dataförvaltning.

I det yttrandepaket som EESK antog vid sin plenarsession i april ställer sig kommittén bakom rättsakten om digitala marknader och rättsakten om digitala tjänster, som kommissionen föreslagit för att återuppliva konkurrensen online.

Rättsakten om digitala marknader är en länge efterlängtad lagstiftningsakt. ”I över tio år har EU-företrädare efterlyst lika villkor med stora onlineplattformar”, framhöll Emilie Prouzet, föredragande för EESK:s yttrande om akten. ”Genom rättsakten om digitala marknader inför kommissionen ett förfarande som är särskilt utformat för dessa mycket stora aktörer. Och vi stöder merparten av förslaget, som en bra lösning för Europa. I rättsakten om digitala marknader behandlas grindvakter online, det är allt – men det är inte så lite!”

EESK stöder rättsakten om digitala marknader i sig, men insisterar på behovet av att komplettera detta rättsliga ekosystem med lagstiftning som hanterar andra viktiga frågor som rör den digitala ekonomin.

Kommittén lovar att hålla ett mycket vaksamt öga på den lagstiftning som planeras för att täcka beskattningen av teknikjättar, arbetsvillkor för plattformsarbetare, konsumentskydd på globala marknader och andra känsliga frågor som behöver tas upp för att se till att alla kan gynnas – såväl konsumenter och arbetstagare som företag.

EESK stöder också i allmänhet rättsakten om digitala tjänster, vars syfte är att reglera de tjänster som format och förändrat hur människor kommunicerar, ansluter sig, konsumerar och gör affärer.

Enligt EESK är det viktigt att stödja kommissionens ansträngningar för att bibehålla enhetliga regler i unionen i dess insatser för att göra lagstiftningen ”rustad för den digitala tidsåldern”, eftersom det kommer att ge Europa större inflytande på det globala planet.

”Vi måste förhindra att den inre marknaden fragmenteras genom ökande mängder nationella regler och regleringar som kan undergräva systemet och hindra alla europeiska företag från att dra nytta av en stark inre marknad”, menade Gonçalo Lobo Xavier, föredragande för EESK s yttrande om rättsakten om digitala tjänster.

EESK anser att man genom att ha gemensamma regler också ger EU möjlighet att inrätta globala standarder som kan säkerställa en hög nivå av säkerhet och skydd för konsumenterna online vad gäller varor och innehåll, i likhet med vad dataskyddsförordningen gjort för skyddet av personuppgifter.

Nu när data har blivit den ”nya oljan” i dagens alltmer digitala ekonomi kliver också kommissionen in med åtgärder för att uppmuntra säker datadelning i enlighet med gemensamma regler i hela Europa.

EESK stöder till fullo dataförvaltningsakten.

”Denna lagstiftning innebär en mycket intressant möjlighet att främja den europeiska digitaliseringen, eftersom EU för tillfället är den enda organisation som seriöst och i detalj överväger hur man ska förvalta digitala data”, sade Giuseppe Guerini, föredragande för EESK:s yttrande om förslaget om dataförvaltning. ”Vi vill inte röra oss i riktning mot en överdriven liberalisering, och vi vill inte heller att data används för syften som inte godtagits av medborgarna. Vi uppmanar kommissionen att fortsätta på denna väg med det stöd som behövs för att genomföra detta system för dataförvaltning.” (dm)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar förslaget om EU:s nya paket med cybersäkerhetsåtgärder, men pekar på svagheter vad gäller att ta itu med EU:s enorma kompetensbrist inom cybersäkerhet. Kritiska entiteter behöver också rationaliseras, förenklas och förses med tydligare riktlinjer för tillämpning, anser EESK.

I ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i april lovordar EESK EU:s nya strategi för cybersäkerhet som ett steg i rätt riktning för att skydda regeringar, medborgare och företag mot cyberhot och trygga den ekonomiska tillväxten – ett område där EU förefaller vara mycket utsatt: de ekonomiska effekterna av cyberbrottslighet beräknas uppgå till 0,84 % av BNP, vilket kan jämföras med 0,78 % i Nordamerika.

EESK betonar dock att det råder en allvarlig kompetensbrist inom cybersäkerhet i Europa, och att strategin inte kommer att vara tillräcklig för att ta itu med denna. Efterfrågan på yrkesverksamma inom cybersäkerhet har ökat de senaste åren och skjutit i höjden under pandemin.

Men det finns fler lediga tjänster än yrkesverksamma som kan fylla dem: vakanserna inom cybersäkerhet i EU förväntas uppgå till minst 200 000 år 2022.

”Det är tydligt att EU omgående behöver utbildade yrkesverksamma som arbetar inom cybersäkerhet, både inom privat och offentlig sektor, för enskilda personers, företags och EU:s säkerhet”, framhåller Philip von Brockdorff, föredragande för EESK:s yttrande om strategin. ”Därför rekommenderar EESK starkt ett harmoniserat verktyg för yrkesbanor inom cybersäkerhet för att bistå med hanteringen av den ökande kompetensbristen i hela EU.”

I USA har man tagit fram ett verktyg för yrkesbanor inom cybersäkerhet, som ska hjälpa de personer som överväger en karriär inom cybersäkerhet att upptäcka, planera och bygga på en lämplig karriär. EESK föreslår att EU skulle kunna ta fram ett eget EU-omfattande verktyg för yrkesbanor inom cybersäkerhet, för att hjälpa till att utbilda arbetskraft inom cybersäkerhet med jämförbar kompetens i Europa, som kan röra sig över gränserna och tillgodose efterfrågan inom denna högtillväxtindustri i hela unionen.

I ett annat yttrande som antogs vid plenarsessionen i april och som utarbetats av Maurizio Mensi välkomnar EESK kommissionens två förslag om att göra offentliga och privata entiteter mer motståndskraftiga mot hot om cyberattacker och fysiska attacker, och betonar att man måste stärka industrin och innovationskapaciteten på ett inkluderande sätt, genom en strategi som baseras på fyra pelare: dataskydd, grundläggande rättigheter, säkerhet och cybersäkerhet.

I förenklings- och rationaliseringssyfte uppmanar kommittén dock till att man slår samman de båda förslagen i en enda text, eftersom de är nära sammanlänkande och kompletterar varandra (den ena inriktas främst på cybersäkerhet och den andra på fysisk säkerhet), och några av bestämmelserna överlappar varandra.

När det gäller tillämpningsområdet betonar kommittén att specifika och tydligare riktlinjer behövs för att mer exakt identifiera de ”kritiska” entiteter som omfattas av förslaget till direktiv. Maurizio Mensi kommenterar detta genom att säga: ”Kriterierna för åtskillnad mellan ’väsentliga’ och ’viktiga’ entiteter inom de sektorer som identifierats som kritiska för ekonomin och samhället bör definieras mer exakt. Vi måste undvika att olika tillvägagångssätt på nationell nivå leder till hinder för handeln och den fria rörligheten för varor och tjänster, vilket skulle kunna påverka företagen och handeln negativt.” (dm/mp)

Kommissionen har dragit lärdom av bristerna i den tidigare EU-ramen under det senaste årtiondet och är fast besluten att nå de övergripande målen i den nya strategiska ramen för romer i syfte att åtminstone halvera klyftan i fråga om diskriminering och socioekonomiskt utanförskap senast 2030. Medlemsstaterna har dock en avgörande roll när handlar om att uppnå konkreta resultat. Utan effektiva nationella strategier och pragmatiska åtgärder riskerar den nya ramen att misslyckas på samma sätt som den förra.

Deltagare i hearingen online om EU:s nya ram för romer: synpunkter och förväntningar beträffande de romska gruppernas framtid, poängterade att den förra strategin inte lyckades uppnå goda resultat på grund av den politiska situationen i vissa medlemsstater och bristen på stöd från dem.

Den nya ramen för romer har en ansats som bygger på tre pelare: jämlikhet, inkludering och deltagande, och kompletterar den socioekonomiska integreringen av marginaliserade romer i den förra ramen och reformerar den avsevärt.

Den nya ramen för romer har många förtjänster men problemet med genomförandet kvarstår.

Isabela Mihalache från ERGO-nätverket lovordade att den nya ramen omfattar en rad synergier och EU-policyer som kompletterar varandra, men påpekade att medlemsstaternas gemensamma minimiåtaganden är rätt så allmänt hållna.

Bernard Rorke, från European Roma Rights Centre, höjde ett varningens finger: ”Om romska medborgare inte omfattas av en rättvisa fri från fördomar kommer denna ram att misslyckas på exakt samma sätt som den förra.”

Florin Botonogu, från det Bukarestbaserade politiska centrumet för romer och minoriteter, var inne på samma linje och underströk med kraft att lösningarna måste vara realistiska.

Ordföranden för EESK:s tematiska studiegrupp om romers integrering, Alfredas Jonuška, uppmanade det civila samhällets organisationer och icke-statliga organisationer att höja sina röster eftersom mycket återstår att göra trots framstegen. (at)

Europadagen firades i år online på EESK, hem för det organiserade civila samhället i EU! Kommittén stod värd för en rad aktiviteter på sin webbplats och firade Europeiska unionen och 71-årsdagen av Schumandeklarationen – startpunkten för den europeiska integrationen – genom att lyfta fram den viktiga och unika roll som det civila samhällets organisationer spelar i Europa i dessa tider, från deras engagemang för återhämtningen till deras viktiga arbete för att hantera utmaningar i vardagen.

Dagens omfattande program innehöll bland annat Online Talks, ett virtuellt besök i 360 grader i kommitténs lokaler och andra aktiviteter som gav besökarna möjlighet att lära sig mer om hur EESK arbetar, om dess rådgivande funktion i EU:s beslutsprocess och om dess ledamöters verksamhet.

Kommittén anordnade också ett webbinarium på temat ”Participatory democracy: a key pillar of the Conference on the Future of Europe” under ledning av Cillian Lohan, vice ordförande med ansvar för kommunikation, med deltagande av EESK-ledamöterna Milena Angelova, Tatjana Babrauskienė, Miroslav Hajnoš, Violeta Jelić och Elena Sinkevičiūtė i en diskussion om hur organisationerna i det civila samhället skulle kunna spela en mer framträdande roll på EU-nivå och se till att deras ovärderliga bidrag får mer genomslag.

Vi ser redan fram emot nästa år då EESK:s öppet hus-dag kanske återigen kan äga rum i kommitténs officiella lokaler, Jacques Delors-byggnaden i Bryssels EU-kvarter! (mp)

EU har några av de strängaste reglerna i världen när det gäller användning av växtskyddsmedel (bekämpningsmedel) i jordbruket. Mycket mer kan dock göras för att förbättra konvergensen i lagstiftningen för att minska riskerna med att använda växtskyddsmedel och garantera en hälsosam och säker livsmedelsförsörjning för en ständigt växande världsbefolkning.

Som ett bidrag till kommissionens utvärdering av direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel har EESK antagit en informationsrapport om ämnet.

Drygt tio år efter att direktivet började tillämpas är det nödvändigt att utvärdera om det fyller sitt syfte.

Även om det har märkts betydande förbättringar i hanteringen och behandlingen av bekämpningsmedel är det främst bristen på tillräckliga kunskaper som alltjämt är det största hindret för att kunna använda bekämpningsmedel på ett optimalt sätt.

Uppföljningen och tillsynen av bestämmelsernas efterlevnad anses också vara en brist i direktivet, liksom avsaknaden av effektiva påföljder för medlemsstater som inte följer reglerna.

Även om jordbrukarna i EU fortsatt visar ett starkt engagemang för övergången till mer hållbara metoder inom jordbruket råder det samtidigt en bred enighet om att det saknas alternativa lösningar och nya tekniker som är tillräckligt kostnadseffektiva för att kunna säkerställa en optimal hantering av grödorna.

”Vi behöver ett ambitiöst helhetsperspektiv för att kunna ta fram en lagstiftningsram som gör det möjligt att använda växtskyddsmedel på ett samstämmigt, konsekvent och vetenskapligt sätt” underströk EESK:s föredragande José Manuel Roche Ramo. (mr)

Ett av EU:s grundläggande värden har varit satt på paus i över ett år, men nu banar EU:s covid-19-intyg, i stället för det ”digitala gröna intyg” som föreslogs av kommissionen, vägen för en fri och säker rörlighet inom Europa. EESK välkomnar införandet av intyget som en utmärkt gemensam standard för att minimera problemen för resenärer och underlätta deras resor, under förutsättning att grundläggande rättigheter och dataskyddskrav respekteras fullt ut.

I sitt yttrande vidhåller EESK att intyget kommer att göra det enklare för resenärer att resa, men förslaget till förordning fastställer inget krav på eller rätt att bli vaccinerad. ”Detta intyg måste vara insynsvänligt och värna vårt privatliv”, underströk föredraganden för yttrandet, George Vernicos.

Sociala och etiska aspekter måste beaktas

Intyget kommer inte bara att vara ett bevis på huruvida en person har blivit vaccinerad utan även visa resultat av färska PCR-test och information om en persons tillfrisknande från en SARS-CoV-2-infektion.

De nationella myndigheterna måste säkerställa ett snabbt och kostnadsfritt införande av intyget, utan diskriminering. EESK understryker även att intyget inte får leda till diskriminering på arbetsplatsen eller bana väg för lönedumpning genom anställning av vaccinerade personer från tredjeländer.

Särskild uppmärksamhet bör riktas mot skyddet av personuppgifter, varför det är ytterst viktigt att medlemsstaterna har interoperabla system med lika stränga dataskyddsbestämmelser. (at)

På grund av covid-19-pandemin har aktiviteten i många ekonomiska sektorer bromsat in. Samtidigt har det skett ett betydande skifte i den globala maktbalansen. I detta sammanhang söker EU efter en lämplig strategi för att stärka sin roll som global ekonomisk aktör, med en politik som syftar till att ge en skjuts åt eurons internationella roll, stärka motståndskraften hos EU:s finansmarknadsinfrastruktur och förbättra genomförandet av sanktioner mot tredjeländer.

Mot denna bakgrund har kommissionen lagt fram meddelandet ”Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: främja öppenhet, styrka och motståndskraft”, med målsättningen att skapa bättre förutsättningar för Europa att spela en ledande roll i det globala ekonomiska och finansiella systemet, samtidigt som EU skyddas från tredjeländers och tredjelandsbaserade företags illojala och otillbörliga metoder. Innehållet i meddelandet analyserades under en offentlig hearing som organiserades av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) i syfte att utarbeta ett yttrande i frågan.

”De geopolitiska omsvängningarna och de globala utmaningarna, inbegripet covid-19-pandemin, har visat på vikten av en ökad resiliens hos EU:s ekonomi”, förklarade Europaparlamentsledamoten Danuta Maria Hübner i sitt huvudanförande. Hon är föredragande för ett betänkande om att stärka eurons internationella roll. ”En stärkt internationell roll för euron skulle sannolikt understödjas av ett finansiellt system med mer likviditet i EU, vilket även skulle kunna bidra till att minska sårbarheten vid framtida kriser”, påpekade hon.

Tomasz Wróblewski, föredragande för EESK:s yttrande om ”Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: främja öppenhet, styrka och motståndskraft”, sammanfattade debattens huvudpunkter: ”Vi behöver djärva och okonventionella åtgärder för att stärka eurons internationella roll. Detta kommer att vara avgörande för att styra in vår ekonomi på en tillväxtväg i den post-pandemiska världen.” (dgf)

Överallt i Europa utsätts hbtqi-personer för diskriminering som påverkar deras utbildningsresultat, sysselsättningsmöjligheter, välbefinnande och till och med deras grundläggande rättigheter, t.ex. den fria rörligheten inom EU.

I syfte att ta itu med denna situation föreslår Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) i ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i april att man inför en icke-diskriminerande bestämmelse om begreppet ”familj” på EU-nivå.

I yttrandet välkomnas den jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 som har antagits av Europeiska kommissionen och som syftar till att minska diskrimineringen av och säkerställa trygghet och grundläggande rättigheter för hbti-personer i hela EU genom antagandet av lagstiftningsåtgärder på EU-nivå.

Föredraganden för yttrandet, Ionuț Sibian, lyfte fram strategins aktualitet och välkomnade Europeiska kommissionens mod att anta strategin ”i en kontext av ökande homofobi och transfobi runtom i Europa”.

I den antagna texten förespråkas en definition av begreppet ”familj” som erkänns av samtliga medlemsstater i EU i syfte att säkerställa att rättigheterna för så kallade ”regnbågsfamiljer” respekteras överallt i EU, i synnerhet i gränsöverskridande fall. EESK uppmanar också EU att fastställa handlingslinjer för en aktiv sysselsättningspolitik för att förmå medlemsstaterna att utarbeta nationella sysselsättningsplaner som omfattar särskilda åtgärder för hbtqi-personer, och uppmanar alla medlemsstater att förbjuda så kallade omvandlingsmetoder och -terapier. (dgf)

EU:s framtida transporter måste vara hållbara, sociala och smarta: detta är utmaningen för en sektor som har genomgått genomgripande förändringar de senaste åren utöver att den drabbats hårt av covid-19-pandemin. Vid plenardebatten om kommissionens nya transportstrategi, som hölls den 28 april 2021, framhöll EESK:s ordförande Christa Schweng att Europa behöver en vision för tiden efter covid-19. Inom transportsektorn skulle denna vision omfatta hållbar, smart och motståndskraftig mobilitet.