Vid sin plenarsession i december diskuterade EESK de problem som ungdomar ställs inför på arbetsmarknaden. Debatten markerade slutet på Europaåret för ungdomar 2022 och början på Europaåret för kompetens 2023. Kommittén förespråkade en långsiktig strategi för ungdomars engagemang och rekommenderade att man inom ramen för Europaåren går längre än ren främjande verksamhet och utarbetar tydliga planer.

EESK:s ordförande Christa Schweng, som inledde debatten, framhöll att det efter covid-19-pandemin har satts nytt fokus på de föränderliga behoven på arbetsmarknaden, med alla möjligheter och risker som de innebär. ”Under Europaåret för kompetens kommer EESK att fortsätta att fokusera på ungdomarnas behov och de utmaningar som de ställs inför i vår snabbt föränderliga värld.”

Nicolas Schmit, kommissionsledamot med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, redogjorde för sin vision för Europa: ”Bättre utsikter för ungdomar, vilket innebär att man sörjer för deras trygghet och hjälper dem i deras strävan efter meningsfulla jobb och ett rikt och inkluderande socialt liv.”

I en resolution som antogs vid samma plenarsession uppmanade EESK dessutom EU-institutionerna och de nationella regeringarna att stärka ungdomars deltagande i beslutsfattandet och att införa det föreslagna EU-ungdomstestet. Katrĩna Leitāne, ordförande för EESK:s samordningsgrupp för Europaåret för ungdomar, menade att det är viktigt att säkra att ”Europaåret för ungdomar får konkreta och långvariga effekter och att säkerställa att ungdomar kan tycka till om beslut som påverkar deras framtid”.

Med siktet inställt på 2023 har kommittén antagit ett yttrande om Europaåret för kompetens, i vilket den uttrycker sin oro över att agendan för året är alltför fullspäckad och prioriteringarna alltför många. Föredraganden, Tatjana Babrauskienė, sade att ”i all verksamhet inom ramen för Europaåret för kompetens 2023 måste man sträva efter största möjliga framsteg på alla områden som rör utbildning, där sociala och generella färdigheter hör till de ’rätta färdigheter’ som bör främjas”.

I yttrandet uppmuntras kommissionen också att säkerställa att flyktingar och asylsökande kan validera sina färdigheter och sin kompetens i EU och erbjuds kompetenshöjning och omskolning för att lättare komma in på arbetsmarknaden. ”Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt våra ukrainska vänner. Vi vill främja en stark generation unga ukrainare och inte skapa en ny förlorad generation i Ukraina, vilket den ryska regimen hoppas på”, avslutade kommissionsledamot Nicolas Schmit. (gb)