Av Ronny Lannoo, medlem av EESK-gruppen Mångfald Europa och UNIZO, en belgisk organisation för små och medelstora företag

Egenföretagare förknippas ofta med ”snabba pengar” och framgång. Denna karikatyr överskuggar de många utmaningar som företagare står inför. Egenföretagande är alltid förenat med risker, när det gäller både arbete och privatliv.

Många gånger är den (dolda) fattigdomen inte långt borta om något går fel. Att denna situation ofta förbises beror delvis på att egenföretagarna är vana att i största möjliga mån lösa sina egna problem.

Om ett företags problem blir allmänt kända ses detta som dålig publicitet, något att skämmas för, och företagarna väljer därför att antingen skjuta på eller att helt undvika att söka lämpligt stöd.

I Belgien lever omkring 12,7 % av egenföretagarna under fattigdomsgränsen. Att de hamnar i svårigheter beror bland annat på dålig förvaltning, avsaknaden av en solid affärsplan vid uppstarten, sjukdom och sena betalningar.

Men det finns även problem som egenföretagarna inte själva kan göra någonting åt. Coronakrisen är ett dramatiskt exempel på detta, som Europeiska kommissionen förutspår kommer att leda till en våg av konkurser.

Vi måste lyfta fram detta problem och se till att vi kan prata om det: oron måste minska, fler förebyggande åtgärder måste introduceras och det måste bli lättare att söka hjälp. Näringslivsorganisationer bör framför allt inte vänta på att bli kontaktade, utan bör söka upp företagare med svårigheter och sprida ordentligt med information om vad de kan erbjuda dem.

Tjänster såsom fortbildning, kompetenshöjning och handledning i företagsledning, tidig upptäckt av problem med hjälp av varningssystem och andra åtgärder kan förhindra många konkurser. Även om en del av dessa åtgärder har utvidgats och stärkts i samband med pandemin kvarstår mycket arbete när det gäller att minska fattigdomen bland egenföretagare i hela EU.