EESK info

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har uppmanat Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och medlemsstaterna att snarast ändra 1976 års valakt i syfte att säkerställa att alla EU-medborgare med funktionsnedsättning har verklig rätt att rösta vid valet till Europaparlamentet 2024.

I sitt yttrande ”Behovet av att garantera verkliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning att rösta vid val till Europaparlamentet”, som antogs den 2 december, uppmanade EESK till att principen om att valen ska vara allmänna, direkta och hemliga ska klargöras i akten.

Det skulle sätta stopp för diskrimineringen av väljare med funktionsnedsättning, kopplad till de gällande reglerna eller arrangemangen i olika medlemsstater, vilka skiljer sig avsevärt från land till land. Det skulle också kunna undanröja de rättsliga eller tekniska hinder som för närvarande föreligger runtom i Europa och som innebär att miljontals människor fråntas sin rösträtt.

Yttrandet utgör en uppföljning av EESK:s informationsrapport, där man konstaterat att dessa hinder gjorde att inte ett enda EU-land kunde garantera att valen var fullt tillgängliga för alla.

Slutsatserna i rapporten, som offentliggjordes två månader före valet till Europaparlamentet 2019, bekräftades senare i valrapporterna från medier och civilsamhällesorganisationer.

”EESK anser att sådan diskriminering är oacceptabel och strider mot EU:s grundläggande värden, fördragen samt viktiga internationella rättsakter och politiska akter”, sade Krzysztof Pater, som utarbetat både rapporten och yttrandet.

”Vi efterfrågar något som hör samman med principen om lika rättigheter för alla. Hur är det möjligt, på 2000-talet, att miljontals EU-medborgare med funktionsnedsättning inte kan utöva sin rösträtt och att beslutsfattarna knappt gör något för att ändra på det? Detta är en nyckelfråga för demokratin i EU. Framför allt är det dock en fråga om människovärde”, betonade Krzysztof Pater.

EESK anser att ett snabbt sätt att undanröja befintlig praxis som diskriminerar EU-medborgare med funktionsnedsättning är att ändra valakten genom att ålägga medlemsstaterna att införa normer som skulle garantera dessa personer verklig rösträtt.

Till dessa normer hör ett tillägg där det föreskrivs att ingen EU-medborgare på grundval av nationella bestämmelser får berövas sin rätt att rösta vid val till Europaparlamentet på grund av funktionsnedsättning eller hälsotillstånd.

Dessa normer som krävs för att klargöra principerna om direkta och hemliga val kommer att göra att alla människor med funktionsnedsättning, oavsett typ av funktionsnedsättning, kan rösta hemligt och utan hjälp. (ll)

Gemensam förklaring från Christa Schweng, ordförande för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) och Jack O'Connor, ordförande för EESK:s uppföljningsgrupp för brexit

Vi gratulerar Europeiska unionens och Förenade kungarikets förhandlare till att de lyckats ro i land en ytterst komplex och svår förhandling för att få till stånd ett handelsavtal. Detta avtal är av central betydelse för människor i såväl Förenade kungariket som hela Europeiska unionen.

EESK är nu redo att bygga upp alla tänkbara förbindelser med det civila samhället i Förenade kungariket.

Det är till att börja med en stor lättnad att EU och den brittiska regeringen i sista stund, efter en lång och svår förhandling, lyckades nå en uppgörelse om partnerskapsavtalet.

Efter Förenade kungarikets beslut att lämna Europeiska unionen den 31 januari 2020, efter 47 år som medlem, var det ytterst viktigt att skapa klarhet i hur de framtida förbindelserna mellan de två partnerna skulle regleras.

Partnerskapsavtalet kommer att bli den grundval på vilken de framtida förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket kommer att byggas.

Å EESK:s vägnar vill vi rikta ett varmt tack till EU:s chefsförhandlare Michel Barnier och hans team som har visat prov på en obestridd professionalism, resiliens och erfarenhet och oförtröttligt arbetat för att upprätthålla en enad europeisk front.

Vi vill naturligtvis också gratulera den brittiska delegationen som arbetat framgångsrikt för att få ett avtal i hamn. Vi är fullt medvetna om att detta var allt annat än lätt.

Från och med den 1 januari 2021 kommer nu företag, arbetstagare och medborgare på båda sidor om kanalen att kunna organisera sig. Partnerskapsavtalet ger oss visshet, just den faktor som är avgörande för företagen när de planerar sina investeringar, för arbetstagarna när de beslutar var de vill arbeta och för medborgarna när de bestämmer var de vill bo.

Inom EESK har vi noga följt brexitförhandlingarna, bland annat genom den tillfälliga arbetsgrupp som vi inrättat.

Vårt uppdrag kommer att vara inriktat på att undersöka hur samarbetet med de andra EU-institutionerna och nyckelaktörer kan optimeras samt på att bygga upp alla tänkbara förbindelser med det civila samhället i Förenade kungariket. Vi är övertygade, nu mer än någonsin, om att detta måste bli EESK:s uppgift under de kommande åren.

Christa Schweng

Ordförande för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK)

Jack O'Connor

Ordförande för EESK:s uppföljningsgrupp för brexit

EESK gläder sig över att EU:s stats- och regeringschefer den 10 december 2020 antog den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027. I kompromissen om EU:s budget och återhämtningsfond, som även omfattar en rättsstatsmekanism, tar man hänsyn till EESK:s proaktiva och omfattande bidrag till förmån för en ambitiösare flerårig budgetram för EU.

Genom att stödja Europas återhämtning och bidra till ett starkare, grönare och mer digitalt EU fortsätter kommittén att spela en unik roll i EU:s politiska beslutsfattande. Kommitténs bidrag, som är ett uttryck för det organiserade civila samhällets röst, har ännu en gång visat sitt värde genom de många EESK-yttranden om EU:s långtidsbudget som tagits i beaktande av de andra EU-institutionerna.

”Det är vår uppgift att föra fram de fördelar som en ökning av budgeten för 2021–2027 har för det civila samhället. Jag är glad över att kunna konstatera att EESK:s bidrag har gjort skillnad. Överenskommelsen om den nya fleråriga budgetramen och om den nya faciliteten för återhämtning och resiliens kom i rättan tid. Vi hoppas att detta kan innebära början på en snabb återhämtning i Europa och lägga grunden för en starkare och grönare union och att det slutliga resultatet kommer att ligga i linje med EU:s ambitioner och behov”, framhöll Cillian Lohan, EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation.

Läs uttalandet från EESK:s ordförande Christa Schweng om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och återhämtningsfonden.

Information om de EESK-yttranden som speglas i den fleråriga budgetramen finns i denna bilaga. (mp)

Europeiska kommissionens senaste initiativ för att reglera digitala tjänster och marknader kommer att sörja för att leverantörerna tar ansvar för de tjänster de erbjuder och att digitala jättar inte tillämpar sina egna regler på EU:s marknader, sade kommissionens verkställande vice ordförande Margrethe Vestager vid EESK:s plenarsession i december.

Europeiska kommissionens lagar om digitala tjänster och digitala marknader, som lades fram den 15 december, kommer att hjälpa den europeiska demokratin att komma ikapp de senaste tjugo årens digitala utveckling och fastställa hur digitala tjänster bör tillhandahållas och hur digitala marknader ska fungera. Det framhöll Margrethe Vestager under en debatt om Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern vid EESK:s plenarsession.

EESK:s ordförande, Christa Schweng, betonade att den digitala omställningen har blivit viktigare än någonsin som en av Europas två byggstenar i samband med återhämtningen från covid-19-krisen, tillsammans med den gröna omställningen.

EESK:s ordförande citerade en färsk studie där det uppskattas att det kumulativa extra BNP-bidraget från ny digital teknik till 2030 skulle kunna uppgå till 2,2 biljoner euro i EU, vilket motsvarar Spaniens och Nederländernas totala BNP för 2019.

”Vi behöver en europeisk, människocentrerad strategi för digitaliseringen”, menade Christa Schweng. ”Utan medborgarnas och företagens förtroende kommer vi inte att kunna tillvarata de möjligheter som digitaliseringen för med sig. Därför är det viktigt att bygga upp ett verkligt europeiskt dataområde för att skydda våra uppgifter och garantera integritet och självbestämmande. Vi måste även bygga upp EU:s tekniska suveränitet samtidigt som vi upprätthåller den globala digitala handeln.”

I sitt anförande redogjorde Margrethe Vestager för huvudpunkterna i kommissionens digitala strategi, dess fokus på mobilisering av privata investeringar, dess utgångspunkt i flaggskeppsinitiativ (om digitala färdigheter, digitala offentliga tjänster och cybersäkerhet) samt upp- och utbyggnaden av digital kapacitet.

”Lagen om digitala tjänster kommer nu att sörja för att leverantörerna av digitala tjänster tar ansvar och kan hållas ansvariga för de tjänster de erbjuder samt att förtroendet kan återuppbyggas”, framhöll Margrethe Vestager. ”Problemet är olagligt innehåll och olagliga produkter på nätet som inte lever upp till de regler som vi har för fysiska produkter. Detta bör lösas och det bör ske på europeisk nivå.”

”Lagen om digitala marknader”, tillade hon, ”kommer att ge följande besked till jättarna: ni är mer än välkomna att göra affärer i Europa, ni får gärna vara framgångsrika, men det finns en lista över vad som är rätt och fel när ni når ställningen som grindvakt. Det är för att rättvis konkurrens ska råda och tjäna medborgarna på bästa möjliga sätt. Den springande punkten här är att marknaden bör tjäna oss konsumenter och vi vill ha teknik som vi verkligen kan lita på.” (dm)

EESK förespråkar en uppsättning gemensamma principer för offentliga tjänster för att hjälpa medlemsstaterna att fullt ut efterleva demokratin och rättsstatsprincipen.

I ett yttrande som plenarförsamlingen antog den 2 december konstaterar EESK att offentliga tjänster, genom att de tryggar lika och allmän tillgång till tjänster för alla, även utsatta och missgynnade grupper, bidrar till sociala framsteg och ett dynamiskt samhälle. De kan fungera som avgörande ”automatiska stabilisatorer” vid kriser, som har blivit vanligare på senare år inom sådana områden som säkerhet, ekonomi, asyl, miljö, klimat och hälsa.

EESK:s föredragande Christian Moos förklarade att ”offentliga förvaltningar och tjänster är den viktigaste länken mellan myndigheterna och det civila samhället. De är avgörande för den liberala demokratins motståndskraft i Europa. EU behöver verkningsfulla mekanismer för att trygga fullständig respekt för rättsstatsprincipen och den offentliga förvaltningens opartiskhet i alla medlemsstater”.

En uppsättning gemensamma principer

EESK fastställer en uppsättning gemensamma principer för offentliga tjänster och förvaltningar:

• Rätten till god förvaltning stärker samhällets förtroende. Insyn i offentliga tjänster tryggar oberoende tillsyn och bidrar till kampen mot korruption.
• Offentliga tjänster har en skyddande funktion vad gäller rättsstatsprincipen. Personal som arbetar inom offentliga tjänster måste skyddas så att de kan vägra att lyda rättsstridiga instruktioner. 
• Offentliga tjänster måste säkerställa fri tillgång till information och förbli tillgängliga för alla personligen, oberoende av digitaliseringen.

EESK:s föreslår också att offentliga tjänster bör vara interoperabla på europeisk nivå. Det bör vara möjligt med utbyten och arbetsrotation mellan medlemsstaternas offentliga myndigheter. Alla offentliga organ som är delaktiga i fördelningen av EU-medel måste respektera och tillämpa principerna för offentliga tjänster. (na)

EU:s nya migrations- och asylpakt kritiserades starkt under en högnivåkonferens som anordnats av EESK. Företrädarna för det civila samhället, tankesmedjor och Europaparlamentet ansåg att den nya pakten inte leder till de förändringar som krävs för att skapa ett verkligt gemensamt europeiskt migrations- och asylsystem.

Den 26 november deltog berörda parter, bl.a. kommissionen, parlamentet och rådet, tankesmedjor, arbetsmarknadsparter och civilsamhällesorganisationer, i en virtuell hearing om den nya migrations- och asylpakten. Vid konferensen, som anordnades av EESK:s sektion för sociala frågor, undersökte man huruvida den nya pakten leder till de systemförändringar som krävs för att bryta det rådande dödläget och utarbeta en hållbar, rationell och rättighetsbaserad asyl- och migrationspolitik i EU.

Kritiken från olika paneldeltagare var inriktad på tre huvudsakliga aspekter: den valda lagstiftningsvägen, som bygger på mellanstatlighet och gör det möjligt att inleda förhandlingar innan kommissionen lägger fram ett lagstiftningsförslag, den dualistiska förståelsen av migranter som antingen verkliga flyktingar eller avvisningsbara olagliga personer, och den nyligen införda mekanismen för återvändandesponsring, som ger medlemsstaterna möjlighet att bidra till solidariteten genom att genomföra andra länders avvisningsförfaranden.

Medlemmarna av EESK:s studiegrupp om detta initiativ beklagade att de flesta förslagen i migrations- och asylpakten ägnas åt hantering av de yttre gränserna, medan man inte skänker tillräcklig uppmärksamhet åt reguljära invandringskanaler, säkra vägar för asyl eller inkludering och integration av tredjelandsmedborgare i EU. ”Vi är lite besvikna över innehållet i denna pakt”, sade José Antonio Moreno Díaz, EESK:s föredragande för yttrandet om den nya migrations- och asylpakten. ”Vi hoppas på en mer ambitiös och konstruktiv pakt som är mer realistisk när det gäller mänskliga rättigheter.” (na)

Europeiska kommissionen och luftfartsaktörerna bör återgå till diskussionsbordet för att klargöra ambitionen i den nya förordningen om det gemensamma europeiska luftrummet, säger EESK i ett nyligen antaget yttrande.

Det är i själva verket fortfarande oklart om kommissionens förslag kommer att räcka för att de ursprungliga målen för det gemensamma europeiska luftrummet ska uppnås i fråga om minskade koldioxidutsläpp och effektivare flyglednings- och flygtrafiktjänster.

EESK har lyft fram frågan i ett yttrande som utarbetats av Dumitru Fornea och antagits vid plenarsessionen.

Under diskussionen framhöll Dumitru Fornea att ”nätverksförvaltarens funktion måste klargöras, i synnerhet den övergripande räckvidden och dess inverkan på flygbolagens planering, kapacitetsplaneringen, luftrummets utformning, miljön och prioriteringen av begäranden. Alla berörda parter inom luftfarten bör delta när viktiga beslut fattas. Principen om meningsfullt samråd måste ingå i ramförslaget”.

I kommissionens förslag saknas det också hänvisningar till covid-19-krisens dramatiska konsekvenser för sektorn. I detta avseende rekommenderar EESK att en konsekvensbedömning genomförs för att ta hänsyn till covid-19-pandemins sociala och ekonomiska konsekvenser för både arbetstagare och tjänsteanvändare. (mp)

För framtidens gruvindustri skulle blockkedjeteknik kunna innebära användbara lösningar. Den digitala omställningen bör dock genomföras med hänsyn till de sociala konsekvenserna. Detta var huvudbudskapet från den rundabordsdiskussion som EESK:s rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI) anordnade online den 14 december 2020.

”Gruvföretag som har tagit sig an den digitala omställningen har gjort förbättringar när det gäller säkerhet, hållbarhet, produktivitet och vinster. Blockkedjor är industrins framtid, men teknikens styrning måste diskuteras. Vi måste också minimera de sociala och regionala obalanser som följer av att verksamheter ställer om i linje med den nya gröna given och den cirkulära ekonomin”, framhöll CCMI:s ordförande Pietro De Lotto.

Hilde Van Laere, medlem av CCMI, instämde i detta och konstaterade att ”blockkedjetekniken står i centrum för digitaliseringen och har potential att förändra företag och samhället i stort, inte bara gruvindustrin. Den har inneburit förändringar för alla företag inom alla sektorer, och även när det gäller förutsättningarna för gruvdriften. Inom blockkedjetekniken finns tillämpningar som är ytterst användbara för gruvindustrin och som kan bidra till säkra och transparenta affärstransaktioner och användas för registrering av ändringar i dokument och affärsavtal”.

En rad operativa och institutionella aktörer deltog i debatten: Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (Svemin), Minespider, Kamni Chain, IndustriALL Norge, Intraw (internationella observationsgruppen för råvaror), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Europeiska kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.

Webbseminariet anordnades som ett led i uppföljningen av yttrandet CCMI/176 Digital utvinning i Europa: nya lösningar för hållbar produktion av råvaror, som utarbetats av Marian Krzaklewski och Hilde Van Laere, och som EESK antog vid sin plenarsession i september. (mp)

EESK noterar med glädje att kommitténs rekommendationer återspeglas i Europeiska kommissionens förslag till en europeisk klimatpakt, som stöder befintliga och nya klimatåtgärder genom att främja ömsesidigt lärande, utbildning och kapacitetsuppbyggnad, undanröja hinder och underlätta tillgången till finansiering.

Genom att introducera konceptet global koldioxidneutralitet förändrade Parisavtalet den politiska debatten och ledde in regeringar och andra berörda parter på en handlingsorienterad väg. Detta skulle inte ha varit möjligt utan den aldrig tidigare skådade mobiliseringen av alla aktörer i det civila samhället. Ett aktivt deltagande av ”alla delar av samhället” är en förutsättning för en framgångsrik klimatpolitik i EU.

EESK-ledamoten Peter Schmidt menar att ”klimatpakten är ett viktigt tillfälle att utforma en innovativ deltagandebaserad strategi som återspeglar, stöder och inspirerar de åtgärder som redan genomförs i det civila samhället, i lokalsamhällen, städer och regioner”.

EESK önskar samarbeta med Europeiska kommissionen och andra EU-organ för att upprätta en europeisk plattform för berörda parter inom ramen för klimatpakten, som ska bygga på principerna om delaktighet, insyn, verkligt deltagande och inflytande för klimataktörer på alla nivåer.

Även inrättandet av ett EU-forum för klimatfinansiering inom ramen för pakten skulle främja lärande som verkligen är ömsesidigt, underlätta tillgången till finansiering och undanröja hinder. En mekanism för ungdomsengagemang för klimat och hållbarhet, till exempel de rundabordssamtal om klimat och hållbarhet för ungdomar som EESK föreslagit, bör utgöra en integrerad del av pakten. (mr)

Efter valet i USA sammanträdde EESK:s uppföljningskommitté för transatlantiska förbindelser den 15 december i avsikt att återupprätta ett starkt partnerskap med det amerikanska civila samhället.

Strax innan den nya amerikanska presidentens mandatperiod inleds har EU och Förenta staterna ett unikt tillfälle att efter de senaste årens kraftiga bakslag förnya partnerskapet och vänskapen med utgångspunkt i gemensamma demokratiska värden, en gemensam historia och gemensamma intressen.

I syfte att återuppta dialogen med det civila samhället anordnade EESK:s uppföljningskommitté för transatlantiska förbindelser den 15 december ett sammanträde i virtuell närvaro av Europaparlamentsledamoten Radosław Sikorski och den amerikanska kongressledamoten William Hurd.

Radosław Sikorski underströk att det är mycket viktigt med direkta personkontakter och ett mer robust samarbete med det civila samhället i enlighet med den nya transatlantiska agendan. ”De politiska skillnaderna mellan EU och USA har inte försvunnit, men god vilja, lika villkor och förtroende är en bra start”, menade han.

William Hurd stödde helhjärtat den transatlantiska dialogen: ”Ett USA som leder innebär inte ett USA som står ensamt. Vi måste visa att vi är kapabla att bygga upp allianser.” Mot bakgrund av att Kina gör sig allt mer gällande internationellt betonade han att det är nödvändigt att EU och Förenta staterna samarbetar.

Peter Chase, forskare vid German Marshall Fund of the United States, påpekade att en ambitiös strategi är av avgörande betydelse för de transatlantiska ekonomiska förbindelserna: ”En stark ekonomi har positiva återverkningar på det civila samhället, tankesmedjor, företag och investeringar.”

Matthias Jørgensen från Europeiska kommissionens generaldirektorat för handel redogjorde för kommissionens nya transatlantiska agenda och uppmanade Förenta staterna att ansluta sig till kampen för en friskare, säkrare, välmående och mer demokratisk värld efter covid-19 och att arbeta tillsammans inom teknik, handel och standarder samt med att skydda vår planet.

Garrett Workman, överdirektör för europeiska frågor vid amerikanska handelskammaren, ansåg att ”handel är grunden för att ställa till rätta en rad fel som begåtts i amerikansk politik under de senaste åren”.

EESK presenterade vidare ”Att bygga broar över Atlanten”, ett ambitiöst projekt som lyfter fram det civila samhällets roll och betydelsen av dess genomslag på det förnyade transatlantiska partnerskapet. Projektet syftar till att sammanföra människor och deras verksamheter samt att göra liberala röster hörda på båda sidor av Atlanten vid en tidpunkt då det är viktigare än någonsin att finna en gemensam grund och ta fram lösningar. (at)