Mer än 800 deltagare från medborgarorganisationer och intressenter i hela EU, däribland ungdomsorganisationer, icke-statliga organisationer och journalister, deltog i det civila samhällets vecka, som anordnades av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén den 17–20 mars 2025. Genom öppningssessionen blev det tydligt att det civila samhällets demokratiska utrymme skyddas genom rättsliga åtgärder. Även det civila samhällets nyckelroll, som går ut på att hålla makten ansvarig, bygga broar, stödja social resiliens och ge en röst åt dem som alltför ofta ignoreras, bekräftades.

Temat för 2025 års upplaga av det civila samhällets vecka var ”Att stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen”. Med sina tre huvudinitiativ, nämligen kontaktgruppspanelerna, det europeiska medborgarinitiativet och priset till det civila samhället, syftade evenemanget till att

• ta itu med den ökande polariseringen, som under de senaste åren har underblåsts av effekterna av finanskrisen, klimatförändringarna och de växande inkomstskillnaderna,
• lyfta fram den nyckelroll som det civila samhället kan spela i detta sammanhang,
• samla det civila samhällets lösningar och krav på EU:s beslutsfattare för att bidra till att avpolarisera EU genom att stärka sammanhållningen i samhällena och det demokratiska deltagandet inom viktiga samhällsområden.

I sitt öppningstal betonade EESK:s ordförande Oliver Röpke att: ”Det civila samhället måste anta utmaningen. Delaktighet, dialog och solidaritet är inte bara ideal, utan grunden för ett resilient och enat Europa. I samband med att vi samlas för det civila samhällets vecka bekräftar vi vårt engagemang för inkludering och aktivt medborgarskap. En stark demokrati är inte bara avhängig av institutioner, utan av alla människors engagemang.”

Albena Azmanova, professor i stats- och samhällsvetenskap vid City Saint George's, University of London, talade i sitt huvudanförande om den växande ekonomiska osäkerhet som majoriteten av befolkningen står inför och kallade det för en epidemi av otrygghet. Hon förklarade varför det civila samhället har lösningen till ett genombrott i tider av omfattande osäkerhet.

”Den omfattande ekonomiska osäkerheten har dränerat de flesta människor på kampvilja. Det civila samhället har viljan att kämpa. Aktivister i det civila samhället drivs av en känsla av mening som bottnar i ett specifikt missförhållande. De är demokratins synliga ben och armar”, sade hon.

Som Younous Omarjee, vice talman i Europaparlamentet, uttryckte det: ”I ett sammanhang av ökande individualism behöver vi det civila samhället som ett kitt mellan medborgarna och som en vall mot de högerextrema idéer som sprider sig.”

Icke-statliga organisationers avgörande roll för social resiliens och deras stöd till utsatta grupper och människor i avlägsna områden togs upp av Adriana Porowska, minister för det civila samhället, från det polska EU-ordförandeskapet, som också delade med sig av Polens erfarenhet av hur det civila samhället säkerställer nationell resiliens.

Brikena Xhomaqi, som är medordförande i EESK:s kontaktgrupp med nätverk i det europeiska civila samhället, betonade att enhet i mångfald, EU:s stolta mantra, odlas på gräsrotsnivå. Brikena Xhomaqi nämnde dock att civilsamhällesorganisationer och icke-statliga organisationer hotas, och att deras finansiering och roll ifrågasätts. ”Utan resurser kan organisationer i det civila samhället inte fungera. Institutionerna måste värna om det civila samhället, vi behöver rättsligt skydd för det civila samhällets demokratiska utrymme för att hålla vårt samhälle samman och förenat mångfald.”