Av Marcin Nowacki

Det geopolitiska läget i Europa förändras snabbt och en viktig fråga uppstår: hur kan EU slå vakt om sin säkerhet i en alltmer osäker värld? I yttrandet ”Försvarsfinansiering i EU” lägger EESK fram en omfattande färdplan för hur EU:s säkerhet och beredskap för både nuvarande och framtida utmaningar kan stärkas.

Yttrandet läggs fram vid en tidpunkt då säkerhetshoten växer sig allt större. Kärnan i EESK:s ståndpunkt är att man vill se en enhetlig och robust finansieringsmekanism för EU:s försvar. De nuvarande finansieringsstrukturerna räcker inte till och därför krävs en förändring. Utan en mer samordnad strategi för försvarsfinansiering riskerar EU att halka efter när det gäller att skydda sina intressen. Ett av de problem som nämns i yttrandet är att 78 % av de 75 miljarder euro som EU-länderna spenderade på försvarsupphandlingar gick till leverantörer utanför EU, såsom anges i kommissionens rapport ”The future of European competitiveness”. Det växande beroendet av externa leverantörer kan inte ignoreras.

Det handlar dock inte bara om att spendera mer pengar – de måste även användas på ett klokt och ändamålsenligt sätt. EESK rekommenderar att man stärker samordningen mellan EU och Nato, ökar finansieringen av initiativ som Europeiska försvarsfonden och Europeiska fredsfaciliteten och fokuserar på gemensamma förvärv för att effektivt samordna resurserna och minska kostnaderna. EESK förespråkar vidare att EU:s Nato-medlemmar ska lägga minst 2,5 % av sin BNP på försvaret, vilket skulle stärka Europas förmåga att möta de aktuella geopolitiska hoten. Med detta högre utgiftsmål säkerställs det att Natos EU-medlemmar bidrar mer effektivt till den kollektiva säkerheten, samtidigt som de behåller full självbestämmanderätt över sina väpnade styrkor.

Dessutom är initiativ som förordningen om stöd för ammunitionstillverkning och instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (Edirpa) väsentliga för att stärka EU:s försvarsförmåga. Dessa insatser kommer att göra det möjligt för Europa att effektivt sammanlägga sina resurser och säkerställa både militär och civil beredskap.

Tekniska framsteg, inklusive artificiell intelligens, drönare och cybersäkerhet, blir allt viktigare för den nationella säkerheten. Det är viktigt att investera i dessa områden för att ligga steget före när det gäller nya hot. Samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn är avgörande för att driva på innovationen, särskilt inom AI, drönare och cybersäkerhetssystem.

I yttrandet efterfrågas även ett resilient europeiskt försvarsindustriellt ekosystem som uppmuntrar till starkare samarbete mellan verksamheter, små och medelstora företag och regeringar. Genom att främja innovation och se till att Europa förblir konkurrenskraftigt kan vi minska beroendet av externa leverantörer och bygga upp en mer självförsörjande försvarsindustri.

Dessutom får vi inte glömma bort de regionala initiativen inom EU. Genom att stärka de regionala samarbetena kan man bidra till att skräddarsy försvarsstrategier för att hantera de specifika säkerhetsutmaningar som olika medlemsstater står inför. Detta tillvägagångssätt säkerställer att regionala farhågor hanteras på lämpligt sätt inom den bredare EU-ramen.

Att stärka EU:s försvar handlar inte bara om säkerhet – det handlar om att upprätthålla EU:s värden. Vi anser att EU genom att följa den färdplan som beskrivs i vårt yttrande kan säkra sin framtid och slå vakt om freden och sina ekonomiska intressen.