I sitt yttrande Initiativ mot rättegångsmissbruk som riktar sig mot journalister och människorättsförsvarare ger EESK sitt stöd till kommissionens förslag om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt). Detta inbegriper journalister och människorättsförsvarare som ger viktiga bidrag till debatter om besvärliga frågor.

EESK antog sitt yttrande vid plenarsessionen i oktober och föreslog en utökning av förteckningen för att motverka sådana strategiska rättsprocesser, som även kallas munkavleprocesser. ”Om vi inte stärker systemet hotas yttrandefriheten”, noterade föredraganden för yttrandet, Tomasz Andrzej Wróblewski.

”Det handlar om en brådskande och angelägen politisk fråga”, förklarade medföredraganden, Christian Moos. ”Vi måste agera för att försvara journalister och människor som kritiserar maktmissbruk och korruption.”

Munkavleprocesser används av vissa inflytelserika personer, lobbygrupper, företag och statliga organ för att tysta journalister och andra som deltar i den offentliga debatten, såsom samhällsaktivister, människorättsförsvarare, icke-statliga organisationer, visselblåsare i vid bemärkelse, engagerade medborgare och fackföreningar. Dessa rättsprocesser utnyttjar luckor i lagstiftningen för att lägga fram ogrundade straffrättsliga eller civilrättsliga åtal som hindrar, begränsar eller bestraffar deltagande i den allmänna debatten av de personer eller grupper som man vill åt.

EESK:s förslag omfattar införandet av ett förhandsavgörande som avslutar domstolsärenden som befunnits inte uppfylla kraven och förening av mål på begäran av svaranden i dennes utsedda jurisdiktion. Andra åtgärder skulle också kunna övervägas, bland annat fastställande av en tidsfrist för förfarandet eller införande av ett påskyndat förfarande. Ett annat förslag är att utesluta möjligheten för en annan person än käranden att finansiera talan.

Att se över den nationella lagstiftningen skulle också vara till hjälp för att kartlägga mekanismer som skulle kunna användas för att motverka munkavleprocesser. En enhetlig metod bör tillämpas i både gränsöverskridande och nationella fall, och en översyn av den nationella lagstiftningen bör göras i syfte att avkriminalisera förtal i de medlemsstater där det fortfarande är ett brott.

EESK föreslår också att man ska förkorta den period som föreslagits för utvärderingen av förslaget till direktiv från fem till två år.

Slutligen är utbildning viktigt. Rättstillämpare och deltagare i den offentliga debatten måste utbildas för att kunna agera mot munkavleprocesser och för att bättre kunna försvara yttrandefriheten. (ll)