EESK info

Ett par dagar före COP27 i Sharm el-Sheikh antog EESK en resolution om ”Gemensamma insatser mot ett existentiellt hot: arbetsmarknadens parter och det civila samhället förespråkar ambitiösa klimatåtgärder”. Budskapet från det europeiska organiserade civila samhället var tydligt: EU:s institutioner och medlemsstaterna måste fortsätta att spela sin ledande roll och höja sina klimatambitioner, oavsett vad andra regioner i omvärlden gör.

En klar majoritet av européerna – 70 % – oroas av klimatförändringarna och nästan tre fjärdedelar anser att de själva måste göra mer för att bidra till den gröna omställningen, enligt en Eurobarometerenkät. I sin resolution och genom sin delegation på sju medlemmar till Sharm el-Sheikh uppmanar EESK alla berörda parter att ta fasta på medborgarnas oro och höja klimatambitionerna i enlighet med de senaste vetenskapliga rekommendationerna.

EESK företrädes av ledamöterna Peter Schmidt, Isabel Caño Aguilar, Sandra Parthie, Josep Puxeu Rocamora, Neža Repanšek och Lutz Ribbe, föredragande för resolutionen, samt av den unga klimataktivisten Sophia Wiegand.

”Klimatförändringarna är en av århundradets största utmaningar för mänskligheten. Det är inte först våra barn som kommer att känna av deras effekter utan redan vi själva, och vi måste drastiskt förändra vårt sätt att leva”, konstaterade Cillian Lohan, EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation och klimataktivist. ”Vi vet naturligtvis att Europeiska unionen gör mer än någon annan region, vilket den europeiska gröna given och 55 %-paketet visar. Men vi i egenskap av samlingspunkt för det europeiska civila samhället måste pressa Europeiska kommissionen och EU:s medlemsstater att bibehålla sin ledande roll och övertyga våra globala partner att följa EU:s exempel.” (ks)

EESK och kommissionen har undertecknat ett nytt samarbetsprotokoll som ytterligare befäster och intensifierar det politiska och lagstiftningsmässiga samarbetet mellan de två organen samt deras gemensamma insatser för att informera om Europa. Protokollet stärker dessutom kommitténs strategiska funktion i förhållande till EU-institutionerna och dess roll när det gäller att främja den europeiska integrationens och deltagandedemokratins värden.

Det nya protokollet, som undertecknades den 27 oktober, ger EESK en starkare roll både i genomförandet av det europeiska medborgarinitiativet och när det gäller den europeiska planeringsterminen, som är ett viktigt verktyg för den ekonomiska politiken och finanspolitiken.

”Ett viktigt nytt inslag i protokollet är åtagandet att gemensamt fastställa fem teman för förberedande yttranden varje år, efter det att kommissionen har antagit sitt arbetsprogram. Detta är en mycket viktig punkt för oss, som ger oss möjlighet att arbeta på ett mer framåtblickande sätt”, sade EESK:s ordförande Christa Schweng.  Förberedande yttranden är yttranden som utarbetas på begäran av Europaparlamentet, Europeiska kommissionen eller Europeiska unionens råd i frågor som är av stort intresse för det civila samhället.

Kommissionens vice ordförande med ansvar för kontakter mellan institutionerna och framtidsfrågor, Maroš Šefčovič, tillade: ”Denna översyn av protokollet kommer att säkerställa att våra samarbetsmetoder är bättre anpassade till de tider vi lever i och de utmaningar vi står inför. Genom översynen betonas dessutom än en gång den viktiga roll som kommittén spelar i utarbetandet av vår politik, eftersom samverkanseffekterna mellan oss bidrar till att EU fungerar smidigt.” (tk)

I sitt yttrande Initiativ mot rättegångsmissbruk som riktar sig mot journalister och människorättsförsvarare ger EESK sitt stöd till kommissionens förslag om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt). Detta inbegriper journalister och människorättsförsvarare som ger viktiga bidrag till debatter om besvärliga frågor.

EESK antog sitt yttrande vid plenarsessionen i oktober och föreslog en utökning av förteckningen för att motverka sådana strategiska rättsprocesser, som även kallas munkavleprocesser. ”Om vi inte stärker systemet hotas yttrandefriheten”, noterade föredraganden för yttrandet, Tomasz Andrzej Wróblewski.

”Det handlar om en brådskande och angelägen politisk fråga”, förklarade medföredraganden, Christian Moos. ”Vi måste agera för att försvara journalister och människor som kritiserar maktmissbruk och korruption.”

Munkavleprocesser används av vissa inflytelserika personer, lobbygrupper, företag och statliga organ för att tysta journalister och andra som deltar i den offentliga debatten, såsom samhällsaktivister, människorättsförsvarare, icke-statliga organisationer, visselblåsare i vid bemärkelse, engagerade medborgare och fackföreningar. Dessa rättsprocesser utnyttjar luckor i lagstiftningen för att lägga fram ogrundade straffrättsliga eller civilrättsliga åtal som hindrar, begränsar eller bestraffar deltagande i den allmänna debatten av de personer eller grupper som man vill åt.

EESK:s förslag omfattar införandet av ett förhandsavgörande som avslutar domstolsärenden som befunnits inte uppfylla kraven och förening av mål på begäran av svaranden i dennes utsedda jurisdiktion. Andra åtgärder skulle också kunna övervägas, bland annat fastställande av en tidsfrist för förfarandet eller införande av ett påskyndat förfarande. Ett annat förslag är att utesluta möjligheten för en annan person än käranden att finansiera talan.

Att se över den nationella lagstiftningen skulle också vara till hjälp för att kartlägga mekanismer som skulle kunna användas för att motverka munkavleprocesser. En enhetlig metod bör tillämpas i både gränsöverskridande och nationella fall, och en översyn av den nationella lagstiftningen bör göras i syfte att avkriminalisera förtal i de medlemsstater där det fortfarande är ett brott.

EESK föreslår också att man ska förkorta den period som föreslagits för utvärderingen av förslaget till direktiv från fem till två år.

Slutligen är utbildning viktigt. Rättstillämpare och deltagare i den offentliga debatten måste utbildas för att kunna agera mot munkavleprocesser och för att bättre kunna försvara yttrandefriheten. (ll)

EESK står fast vid sitt engagemang och sin beslutsamhet när det gäller utfasningen av fossila bränslen i EU:s energisystem och uppmanar EU:s beslutsfattare att ta itu med konsekvenserna av decennier av energiberoende.

Med dessa ord inledde EESK:s ordförande Christa Schweng debatten om EU:s energiomställning och strategiska oberoende vid plenarsessionen den 26 oktober 2022. EESK hade bjudit in professor Leonardo Meeus från Europeiska universitetsinstitutet i Florens.

”Vi måste verka för att den gröna omställningen går i en takt som företag och samhällen hänger med i och att den med hjälp av åtföljande åtgärder värnar EU:s globala konkurrenskraft och innovationsförmåga”, sade Christa Schweng. ”Inom EU finns det potential att minska beroendet av importerad energi genom att utveckla den lokala förnybara energikapaciteteten, förutsatt att rätt incitament för investeringar ges.”

Leonardo Meeus hänvisade till kommissionens förslag till reform av elmarknaden och sade att den elmarknad vi har byggt upp under de tjugo senaste åren även kan vara en del av vår framtid så länge vi kompletterar och kombinerar den med nya instrument i syfte att involvera konsumenterna och modernisera näten.

Debatten hölls i anslutning till antagandet av EESK:s yttrande En strategisk vision för energiomställningen för att möjliggöra EU:s strategiska oberoende, utarbetat av Thomas Kattnig, Lutz Ribbe och Tomasz Andrzej Wróblewski.

I yttrandet redogör EESK för sin syn på energiomställningen och dess roll i att uppnå strategiskt oberoende för EU genom att fokusera på att påskynda utfasningen av fossila bränslen, minska beroendet av energiimport, öka lokalsamhällenas och företagens delaktighet i energiomställningen och stödja utsatta hushåll. (mp)

EU och medlemsstaterna måste vidta åtgärder för att förbättra levnadsvillkoren för dem som ger långvarig vård till familjemedlemmar med funktionsnedsättning eller med kroniska och degenerativa sjukdomar, betonar EESK i ett yttrande på eget initiativ med titeln ”Anhöriga i rollen som omsorgsgivare till personer med funktionsnedsättning och äldre personer”, som antogs vid plenarsessionen i oktober.

Föredraganden för yttrandet, Pietro Vittorio Barbieri, framhöll att alla åtgärder bör vidtas gemensamt av beslutsfattare, arbetsgivare (genom social dialog) samt anhörigvårdare och organisationer som företräder dem.

”Det första steget är att inse värdet av deras arbete och ge dem inflytande över den hjälp som de sörjer för. Det andra steget är att tillhandahålla tjänster och stöd med koppling till boendet i syfte att motverka isolering, marginalisering samt fysisk och psykisk överbelastning. Om länderna kan garantera att vissa tjänster tillhandahålls kommer det givetvis att underlätta för familjemedlemmarna.”

Det handlar bland annat om att ge anhörigvårdare adekvata hälsoskyddstjänster, inbegripet förebyggande hälso- och sjukvård, liksom utbildning i hur de kan sköta sin egen hälsa. Stöd med koppling till boendet och hemtjänster (i linje med hälso- och vårdbehoven) samt psykologiska stödtjänster för vårdaren och de närmast anhöriga är också en nödvändighet.

EESK uppmanar även medlemsstaterna att överväga alternativa former av ersättning, bland annat ekonomiskt stöd, för de anhörigvårdare som riskerar att drabbas av fattigdom på grund av att de är tvungna att helt eller delvis sluta förvärvsarbeta.
Arbetsgivare bör också uppmuntras att möjliggöra flexibilitet i arbetet och att ge lönetillägg utöver det minimum som föreskrivs i nationell lagstiftning till förmån för arbetstagare som ger långvarig vård till familjemedlemmar.

Covid-19-pandemin har förmodligen förvärrat situationen för många anhörigvårdare, men det finns inte tillräckligt med aktuell information om problemets omfattning, vilket gör det svårare att ta itu med det. (ll)

I syfte att uppmärksamma Europaparlamentets jämställdhetsvecka har EESK antagit två yttranden med rekommendationer för att främja kvinnors egenmakt och stödja anhörigvårdare. Kommittén har även bidragit till Europaparlamentets initiativ med en rad evenemang med koppling till jämställdhetsintegrering och intersektionalitet.

EESK:s ordförande Christa Schweng inledde debatten och sade: ”Den nuvarande skillnaden i sysselsättning mellan könen är oacceptabel och leder till betydande ekonomiska och sociala skador för EU. Vi måste åstadkomma en gynnsammare miljö för kvinnliga företagare, överbrygga hinder och frigöra oss från stereotyper, samt hitta fler förebilder för flickor och kvinnor.”

Europaparlamentets vice talman Evelyn Regner betonade att jämställdhetsintegrering och bindande åtgärder är viktiga: ”Framstegen går långsammare än under föregående år. På de områden där det finns bindande åtgärder gör vi dock fortfarande framsteg. Det krävs ett kulturskifte för att bekämpa fördomar, men även bindande åtgärder behövs. Och vi måste samarbeta – Europaparlamentet och EESK, kvinnor och män, ungdomar och äldre.”

Ozlem Yildirim, föredragande för EESK:s yttrande ”Att förbättra jämlikheten i EU”, efterfrågade en ”effektiv antidiskrimineringspolitik på EU-nivå, med verkligt avskräckande sanktioner”.

Medföredraganden, Cristian Pîrvulescu, förklarade att ”i yttrandet efterlyses nästa generations åtgärder i syfte att främja jämlikhet i Europa, på grundval av erkännandet av principen om jämlikhet och skyldigheten att verkställa den”.

Kommittén antog även ett yttrande om anhöriga i rollen som omsorgsgivare till personer med funktionsnedsättning och äldre personer. Yttrandets föredragande, Pietro Vittorio Barbieri, förklarade att ”den europeiska välfärden bygger på anhörigvårdare, som ofta står utanför systemet. De allra flesta av dessa är kvinnor som tvingas välja mellan att ge omsorg eller fortsätta att arbeta. Vi uppmanar med eftertryck de europeiska och nationella institutionerna att undersöka denna företeelse, för omsorgsgivarnas och vårdtagarnas skull.” (gb)

I ett yttrande på eget initiativ lyfter Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) fram de många fördelarna med en miljöriktig EU-strategi för ökad produktion av vegetabiliskt protein och vegetabilisk olja, och man föreslår även riktlinjer för en sådan strategi. Till fördelarna hör att EU:s importberoende skulle minskas och att landsbygdsområdenas utveckling skulle främjas.

I det yttrande som EESK antog vid sin plenarsession i oktober konstateras att kommitténs praktiska rekommendationer för den föreslagna strategin ligger i linje med EU:s mål att uppnå strategisk självförsörjning.

Under plenarsessionen framhöll föredraganden för yttrandet, Lutz Ribbe, följande: ”EU är högst beroende av importerat foder och importerar 75 % av sina växter med hög proteinhalt från tredjeländer. Det är mycket viktigt att främja produktion av proteingrödor i EU, vilket också kommer att gynna den biologiska mångfalden och miljön i stort, samtidigt som man hjälper jordbrukarna att minska sin användning av oorganiska gödselmedel.”

De många fördelarna med att öka produktionen av vegetabiliskt protein och vegetabilisk olja i EU och ge gräsmark en större roll i utfodringen av djuren inbegriper att växtföljden utökas, självförsörjning kan uppnås i fråga om traktorbränsle och tillgången på de oljekakor som återstår efter bearbetningen, och som har utmärkt proteinfoderpotential, blir större.

Mer allmänt bör man i en EU-strategi ta landsbygdssamhällenas intressen i beaktande och främja en hållbar landsbygdsutveckling i linje med EU:s långsiktiga vision.

EESK rekommenderar kommissionen att titta närmare på hur den framtidskommission för jordbruk som tillsatts av den tyska förbundsregeringen är utformad, och överväga huruvida formatet skulle vara lämpligt också för utarbetandet av en europeisk proteinstrategi. (ks)

I en ny rapport föreslår EESK att EU bör inrätta en fullfjädrad flerårig strategisk handlingsplan i syfte att frigöra kulturdiplomatins fulla potential.

Även om kulturen utgjort ett utrikespolitiskt verktyg för EU de senaste 17 åren har den aldrig varit en verklig prioritering. Nu när kriget har återvänt till vår del av världen måste dock kulturen, mer än någonsin tidigare, bli ett centralt strategiskt verktyg i EU:s utrikespolitik, betonar EESK i yttrandet.

”Kulturen skulle kunna vara en central tillgång för EU:s interna väg, men också den externa bild som EU vill projicera”, noterar Luca Jahier, föredragande för yttrandet.

Luca Jahier framhåller särskilt betydelsen av kulturarvet, som ett politiskt känsligt och mycket komplext ämne och därför ett kraftfullt och kompletterande diplomatiskt inslag i EU:s strategi för fred, säkerhet och hållbar utveckling.

En fullfjädrad flerårig strategisk handlingsplan för kulturdiplomatin är tänkt att skydda, återställa och återuppbygga kulturarvet i områden som drabbats av naturkatastrofer, kriser och konflikter. Den bör även inbegripa en kartläggning av befintliga initiativ, vilket ska leda till inrättandet av en EU-plattform för internationella kulturella förbindelser och en särskild struktur inom EU:s utrikestjänst uppbyggd kring ”EU:s särskilda sändebud för kulturella förbindelser”.

EESK:s yttrande på eget initiativ om kulturdiplomatins roll antogs vid EESK:s plenarsession i oktober. Där lyfter man fram den kulturella dimensionens betydelse i dagens geopolitiska sammanhang, fullt i samklang med genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling. (mt)
 

I ett initiativyttrande som antogs vid EESK:s plenarsession i oktober efterlyste kommittén att mobilitet bör erkännas som en individuell rättighet och som en kollektiv nyttighet som måste vara tillgänglig för alla.

I EESK:s yttrande, som utarbetats av Kristina Krupavičienė och Dovilė Juodkaitė, understryks att EU:s gröna återhämtning kan bli verklighet tack vare hållbar mobilitet: miljö- och användarvänlig kollektivtrafik skulle kunna vara en verklig drivkraft för återhämtningen efter covid-19-pandemin.

”Pandemin har fungerat som en katalysator och visat att kollektivtrafiken är en grundläggande tjänst av allmänt intresse, i synnerhet genom att den ger yrkesverksamma i första ledet och utsatta grupper tillgång till arbete och tjänster,” sade Kristina Krupavičienė.

Enligt EESK behöver EU strategier för att stärka mobiliteten och förbättra kollektivtrafiken, så att den blir mer attraktiv och tillgänglig för allmänheten, särskilt låginkomsttagare.

Kollektivtrafiken kan spela en nyckelroll i Europas återhämtning efter pandemin: den kan bidra till klimatåtgärderna och samtidigt förbättra livskvaliteten genom att göra det möjligt för människor att bege sig till sin arbetsplats, leva ett socialt liv och njuta av kultur. Uppnåendet av hållbar mobilitet förutsätter dock ett starkt politiskt engagemang från alla aktörer och på alla nivåer.

”Vi uppmanar kommissionen att fastställa mätbara och ambitiösa mål för att främja en övergång från användning av egen bil till kollektivtrafik och aktiv mobilitet, och uppmuntrar EU och medlemsstaterna att bidra till övergången till grönare transportslag genom att göra dessa transportslag allmänt attraktivare,” sade Dovilė Juodkaitė. (mp)

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en plan för att öka EU:s krisberedskap. Planen bör särskilt öka EU:s suveränitet när det gäller energiproduktion, livsmedels- och vattenproduktion och utvinning av råvaror.

Vintern närmar sig samtidigt som energikostnaderna väcker oro bland medborgarna, och EESK anser därför att EU bör förbättra sin motståndskraft för att kunna hantera framtida kriser.

I ett yttrande på eget initiativ som antogs vid den senaste plenarsessionen betonades EESK:s övertygelse att kontinuerliga förbättringar av energisystemens motståndskraft i samband med naturkatastrofer och nödsituationer som uppstår av politiska eller andra orsaker bör integreras i all energipolitik.

Detta bör omfatta hela produktionskedjan, inbegripet forskning och utveckling, materialbearbetning, utformning, tillverkning, installation, idrifttagning och underhåll av anläggningar på EU:s inre marknad. Oberoendet skulle bidra till att undanröja energifattigdom och arbetslöshet.

Föredraganden för yttrandet, Paul Rübig, efterlyste även stöd till medborgare och konsumenter som vill investera i sin egen energiproduktion och energieffektivitet: ”Det behövs informationskampanjer, skatteincitament och subventioner, och vi måste bygga upp ny transportinfrastruktur på hela den inre marknaden, men även utanför EU”.

Utöver detta efterlyser EESK att försörjningen av kritiska råvaror såsom koppar, litium, kobolt och sällsynta jordartsmetaller säkras genom nya strategier för gruvdrift och återvinning på den inre marknaden. Kommittén rekommenderar att tillgången till olja, kol, gas, uran, vatten, livsmedel och foder skyddas, och att planer för energiransonering, livsmedel, vatten och sanitet utarbetas.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) rekommenderar att de digitala innovationsknutpunkterna stärks i syfte att öka EU:s innovationskapacitet i samband med omställningen till en hållbar framtid. De digitala innovationsknutpunkterna tillhandahåller värdefull infrastruktur för små och medelstora företag som utan den kanske skulle ha svårt att bli miljövänligare och mer digitala.  

EU ligger efter USA och Japan i fråga om investeringar i forskning och utveckling i förhållande till BNP (2,32 % år 2020, jämfört med 3,08 % i USA och 3,2 % i Japan).

EESK anser att EU bör se till att investeringarna i forskning och utveckling ökar till 3 % av BNP och har i ett yttrande på eget initiativ, som antogs vid plenarsessionen i oktober, framfört flera rekommendationer om hur man på bästa sätt kan nyttja de digitala innovationsknutpunkterna för detta ändamål.

Föredraganden för yttrandet, Giuseppe Guerini, framhöll: ”Den digitala omställningen påverkar hela det europeiska samhället, inte bara ekonomin. Den har en direkt inverkan på arbetet med att uppnå klimatmålen i den europeiska gröna given och FN:s mål för hållbar utveckling, men framför allt har den en social inverkan på många områden.”

Vad gäller vikten av de digitala innovationsknutpunkterna tillade medföredraganden Nicos Epistithiou följande: ”De digitala innovationsknutpunkterna fungerar som gemensamma kontaktpunkter som ger vägledning till små och medelstora företag kring den digitala och den gröna omställningen. Fackföreningar, civilsamhällesorganisationer, arbetsgivarorganisationer och offentliga myndigheter måste samarbeta inom ramen för dessa knutpunkter.”

De digitala innovationsknutpunkterna är regionala samarbeten mellan olika typer av organisationer. De fungerar som plattformar där tekniska lösningar kan testas innan man investerar i dem, och de kan användas för att utbyta bästa praxis och för att utveckla digitala färdigheter.

Nätverket av digitala innovationsknutpunkter i Europa genomgår för närvarande en omfattande omstrukturering, men EESK befarar att det inte finns någon tydlig vision för den framtida utvecklingen av knutpunkterna.

I två nyligen antagna yttranden framför EESK sina uppdaterade synpunkter på kommissionens årliga översikt över hållbar tillväxt 2022, i vilken man redogör för EU:s kommande ekonomiska och sysselsättningspolitiska prioriteringar, samt på rekommendationerna om den ekonomiska politiken i euroområdet 2022. EESK efterlyser en balanserad strategi som inte äventyrar EU:s sociala och miljömässiga mål.

EESK påpekar att de stigande energi- och livsmedelspriserna innebär att ett socialt skyddsnät för de mest utsatta bör inrättas, och att Europeiska centralbanken bör analysera vilka bieffekter dess monetära politik får för bl.a. tillväxten och sysselsättningen mot bakgrund av den rekordhöga inflationen. När det gäller den ökande offentliga skuldsättningen måste man göra framsteg med reformen av stabilitets- och tillväxtpakten.

”Vi efterlyser en balanserad politisk strategi, som måste upprätthålla rättvisan och miljömålen, inte minst i kristider”, säger Judith Vorbach, föredragande för tilläggsyttrandet om den årliga översikten över hållbar tillväxt 2022. ”Denna strategi utgör grunden för EU:s tidigare, nuvarande och framtida välstånd och konkurrenskraft, och för ökad konvergens och motståndskraft”.

Juraj Sipko, föredragande för tilläggsyttrandet om den ekonomiska politiken i euroområdet 2022, tillägger: ”Vi måste samarbeta för att ta itu med de aldrig tidigare skådade systemchocker som världen nu står inför. Att skjuta upp antagandet och genomförandet av åtgärder kan få långtgående konsekvenser, inte bara i form av materiella förluster, utan även för människors liv.” (tk)

De enorma utmaningarna för Europa till följd av Rysslands invasion var ämnet för EESK:s årliga seminarium för kommunikatörer i det civila samhället, under rubriken Geopolitiska omvälvningar i EU:s grannskap: det civila samhällets perspektiv. Det ägde rum i Zagreb, Kroatien den 24–25 oktober 2022.

EU bör inte bara understödja det dagliga livet i Ukraina under kriget utan även fundera över den långsiktiga återuppbyggnaden av landet och dess väg till EU-medlemskap. Detta betonades under seminariet, som organiserades i partnerskap med Kroatiens ekonomiska och sociala råd (GSV).

Seminariet omfattade tre paneldiskussioner: ett om EU-utvidgningen, ett om kommunikation i kristid och ett om energi.

I sitt öppningsanförande i Zagreb framhöll EESK:s ordförande Christa Schweng att vi måste försöka föreställa oss Ukraina några år framåt i tiden. ”Jag vet att det är svårt att skönja något positivt mot bakgrund av allt som oupphörligen pågår på fältet, när missiler fortsätter att avfyras mot ukrainska städer varje dag och förstör vattenledningsnätet och orsakar strömavbrott. Hur vi tänker och agerar i dag måste vägledas av hur vi vill att Ukrainas framtid ska se ut. Jag föreställer mig ett återuppbyggt, blomstrande land grundat på europeiska värden dit medborgarna kan återvända för att leva ett anständigt liv i sitt hemland”, förklarade hon.  

”Hur kunde västvärlden begå ett sådant misstag med Vladimir Putin?” Denna fråga ställde sig den fransk-ryska författaren, journalisten och historikern Galia Ackerman i sitt huvudanförande. Enligt henne har Putin bedrivit en dold agenda alltsedan han kom till makten i Ryssland.

Vissa i västvärlden kunde dock inte se Putins målsättningar medan andra föredrog att inte göra det. ”Den KGB-utbildade Vladimir Putins mentalitet och etik präglas av KGB. Och jag håller med om att en person som är en produkt av KGB är kapabel att föra merparten av världen bakom ljuset”, menade Galia Ackerman.

Bland de talare som höll inledande anföranden vid evenemanget fanns Kroatiens minister med ansvar för arbetsmarknaden, pensionssystem, familje- och socialpolitik, Marin Piletić; enhetschefen för Europaparlamentets förbindelsekontor i Kroatien, Violeta Simeonova Staničić; mediechefen vid kommissionens representationskontor i Kroatien, Andrea Čović Vidović, samt chefen för Kroatiens journalistförbund, Hrvoje Zovko.

De tre paneldiskussionerna introducerades av ordföranden för EESK:s grupp för civilsamhällesorganisationer, Seamus Boland, ordföranden för EESK:s arbetstagargrupp, Oliver Röpke, och en av medlemmarna av EESK:s arbetsgivargrupp samt ordförande för EESK:s sektion för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna (SOC), Aurel Laurențiu Plosceanu.

Det första seminariet, på temat I krigets skugga: Europas nya geopolitiska kontext och konsekvenser för EU:s framtid, fokuserade på hur Rysslands agerande påverkar Balkan och på lärdomar för Ukraina med avseende på EU:s utvidgning.

Västvärldens svårigheter i ”kampen mellan olika narrativ” gentemot Putins Ryssland var temat för en paneldiskussion om Kommunikation i kristid. Paneldeltagarna underströk Rysslands handlingskraft när det gäller att sprida sin propaganda utanför Europa och Nordamerika och pekade på det växande behovet av yrkesmässiga och frivilliga ”arméer” för att bekämpa desinformationsmetoder i Europa.

De allvarliga problemen på energimarknaden, som förvärrats av kriget, var temat för en paneldiskussion om Energirevolutionen mellan krig och klimatmål, utmaningar för den gröna given. På agendan stod utmaningar för den gröna omställningen, lärdomar från beroendet av Ryssland (som nu även gäller Kina) och för- och nackdelarna med kärnkraft.

Seminariet fick också stöd av Europaparlamentets förbindelsekontor och Europeiska kommissionens representationskontor i Kroatien. (ll)