European Economic
and Social Committee
Att säkerställa löner som går att leva på i syfte att bidra till att lönegapet mellan könen sluts
Av EESK:s Arbetstagargrupp
Europadagen för lika lön 2021 inföll den 10 november, ett tillfälle att öka medvetenheten om lönegapet mellan könen, som i genomsnitt i hela Europa ligger på över 14 %, i vissa länder betydligt högre. Vissa länder uppvisar en positiv trend, medan andra länder med nuvarande förbättringstakt inte kommer nå tillfredsställande resultat förrän om några tusen år...
Det som vidmakthåller denna skillnad är alla de otrygga anställningsförhållandena, som är vanligare bland kvinnor än bland män (58 % av alla arbeten med minimilön i EU innehas av kvinnor). Låga löner är ett gissel för alla arbetstagare, men de mest utsatta drabbas hårdast. Ett av de viktigaste sätten att minska denna skillnad är att öka minimilönerna i EU och på så sätt säkerställa att alla har en lön som de kan leva på.
Som EFS visar skulle en höjning av minimilönerna till 60 % av medianlönen och 50 % av medellönen minska lönegapet mellan könen med 25 % i Rumänien, 19 % i Grekland, 12 % i Polen, 11 % i Slovakien och 10 % i Spanien och Luxemburg. Detta är ytterligare ett skäl till varför det är avgörande att stärka EU-direktivet om tillräckliga minimilöner.
Som EESK påpekade i mars i år är det absolut nödvändigt att säkerställa skäliga minimilöner och att stärka systemen med kollektiva avtalsförhandlingar för att göra samhället stabilt och innovativt samt för att främja välfärden. Men löner som går att leva på är också viktiga för att ta människor ut ur och skydda dem mot fattigdom, och för att förbättra arbets- och levnadsvillkoren för utsatta personer, som tyvärr fortfarande inbegriper kvinnor. Denna klyfta gäller inte bara löner, utan även pensioner. Pensionsgapet ligger på 30 %, detta som ett resultat av avsevärda skillnader i de pensionsgrundande inkomster och avsättningar som respektive grupp åtnjutit under arbetslivet. I vissa fall, t.ex. Malta, uppgår gapet till drygt 42 %.
Det civila samhället och arbetsmarknadens parter måste, tillsammans med EU-institutionerna och de nationella regeringarna, fortsatt driva på för att undanröja dessa skillnader. Det är en viktig del av en bredare kampanj för att säkerställa social rättvisa och skapa en bättre framtid för Europa. (prp)