Konkurrenskraftskontrollen bör tillämpas inom ramen för alla EU:s politiska processer och lagstiftningsprocesser. Det framhåller EESK i ett nytt yttrande där man också förespråkar en ”konkurrenskraftsagenda” för EU.

I yttrandet, som antogs vid plenarsessionen i december, framhåller EESK att effekterna av EU:s politik och bestämmelser på EU-företagens konkurrenskraft måste bedömas på ett mycket mer heltäckande och systematiskt sätt än vad som är fallet i dag. 

En konkurrenskraftskontroll bör omfatta lagstiftning, skatteåtgärder, strategier, program, internationella avtal och till och med den europeiska planeringsterminen. Man bör titta på dessas inverkan på företag, sysselsättning, arbetsvillkor och efterlevnadskostnader. Man bör beakta hur de kan påverka företag i olika sektorer, av olika storlek och med olika affärsmodeller, på både kort och lång sikt.

Europas andel av världens BNP har minskat under ganska lång tid och skulle kunna sjuka till mindre än 10 % fram till 2050. Utsikterna på kort sikt är inte ljusare, med efterdyningarna av covid-19-krisen, kriget i Ukraina, den stigande inflationen, de kraftigt ökande energipriserna och beroendet av viktig utländsk import. Om man dessutom lägger till den gröna och den digitala omställningen får man en ganska bra bild av de enorma utmaningar som företagen i EU står inför.

Hur kan vi se till att konkurrenskraft och företag får en mer framträdande roll i EU:s beslutsfattande? EESK föreslår en tredelad strategi.

För det första föreslår EESK att man på teknisk nivå förstärker kommissionens konsekvensbedömning genom att göra konkurrenskraftskontrollen obligatorisk och mycket mer omfattande. 

”Kommissionen måste redan göra konsekvensbedömningar där ett initiativs effekter på konkurrenskraften beaktas”, sade Christian Ardhe, föredragande för EESK:s yttrande. ”Det finns dock också ett behov av förbättringar, särskilt när det gäller genomförande och tillämpning.”

För det andra bör konkurrenskraften på politisk nivå ges tillräcklig tyngd vid utformningen av nya initiativ, som bör bedömas utifrån hur de bidrar till och stöder konkurrenskraften.

För det tredje efterlyser kommittén en särskild konkurrenskraftsagenda med det långsiktiga målet att stärka EU:s konkurrenskraft. 

”Med detta yttrande vill vi verkligen ta upp hur konkurrenskraften övervakas och ta hänsyn till komplexiteten på detta område”, sade Giuseppe Guerini, medföredragande för yttrandet. ”I dag är konkurrenskraft inte längre något som påverkar enskilda företag – det handlar egentligen om ekosystem. Därför måste vi anta en mer komplex syn när vi tittar på frågan.” 

Yttrandet utarbetades på begäran av det tjeckiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. (dm)