Journalister med funktionsnedsättning kan göra sina jobb lika bra och kan också bidra med annorlunda och nya perspektiv – varför arbetar så få av dem inom media? Lars Bosselmann från European Blind Union skriver om underrepresentation av personer med funktionsnedsättning i mediebranschen och behovet av att stoppa stereotypa föreställningar av dem i nyheterna.

Alla demokratier bygger på grundläggande principer, och en av de viktigaste är pressfriheten. Denna frihet bidrar till att säkerställa att allmänheten får insyn i de politiska ledarnas förehavanden. Den gör också att vi kan få tillgång till information utan yttre påverkan.

Det finns dock fortfarande aspekter av mediepraxisen som behöver förbättras, särskilt när det gäller mångfald. När det gäller hur väl vissa samhällsgrupper är representerade i media eller hur omfattande bevakningen av ämnen som rör dem är råder det fortfarande stor brist på jämlikhet.

Färska siffror visar att personer med funktionsnedsättning inte är tillräckligt representerade bland personalen på tidningar, radiostationer och tv-bolag. Detta är mycket oroande med tanke på att upp till 16 % av världens befolkning har någon form av funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning utsätts dessutom också ofta för fördomar på grund av stereotypa bilder av oss i medierna, inför en världsomspännande publik. Detta understryks i en Unesco-rapport.

För att förändra allmänhetens syn på personer med funktionsnedsättning måste vi betona hur viktigt det är att de finns representerade på nyhetsredaktioner och i de innehållsskapande processerna.

Samhället måste förstå att mediebranschen inte blir helt inkluderande förrän personer med funktionsnedsättning blir en del av arbetsflödena. Vidare måste bevakningen av frågor som rör funktionsnedsättning ske på ett annat sätt: medieföretag bör erkänna att personer med funktionsnedsättning är individer som ska kunna åtnjuta sina rättigheter på samma villkor som andra. Eftersom formaten på innehåll ständigt förändras behöver vi dessutom experter som utformar dessa format så att de blir tillgängliga och inkluderande. 

Trots att personer med funktionsnedsättning är underrepresenterade i mediebranschen kan man hitta mycket inspirerande exempel som visar att dessa personer kan utmärka sig som skapare av innehåll.

European Blind Union sände nyligen i sin poddserie ett avsnitt med fokus på paralympiska spelen i Paris 2024. I avsnittet talade vi med Laetitia Bernard, en blind fransk journalist som arbetar för Radio France. Förutom årets paralympiska spel hade hon redan bevakat 2012 och 2016 års upplagor i London respektive Rio de Janeiro. Hon bevakade dessutom de paralympiska vinterspelen i Sotji 2014 och Pyeongchang 2018.

”Evenemang som paralympiska spelen bidrar till att riva murar och utmana stereotyper”, betonade Laetitia Bernard under intervjun. ”Även om en journalist har en funktionsnedsättning kan han eller hon arbeta effektivt och kan dessutom ha förmågan att beskriva saker på ett annat sätt”, tillade hon. Laetitia Bernards yrkesbana och hennes reflektioner kring detta ämne påminner oss om att denna aspekt också måste behandlas om vi ska kunna bygga ett mer inkluderande samhälle: jämlikhet måste bli något centralt inom mediebranschen.

Lars Bosselmann är verkställande direktör för European Blind Union (EBU).