EESK info

Organisationer i det civila samhället, fysiska personer och privata företag kan nu anmäla sina ideella projekt till EESK:s pris, på temat bekämpa skadlig polarisering av det europeiska samhället.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har precis utlyst sitt 15:e pris till det civila samhället. Det särskilda syftet med årets pris är att belöna effektiva, innovativa och kreativa ideella initiativ och verksamheter som genomförs i EU för att bekämpa skadlig polarisering av det europeiska samhället.

Totalt 50 000 euro kommer att delas ut till högst fem vinnare. Bidragen ska lämnas in senast kl. 10.00 (belgisk tid) den 7 november 2024. Prisutdelningsceremonin kommer att äga rum under EESK:s vecka för det civila samhället i mars 2025.

Alla organisationer i det civila samhället som är officiellt registrerade i EU och bedriver sin verksamhet på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå kan anmäla sig. Även fysiska personer som är bosatta i EU och företag som är registrerade eller verksamma inom EU kan anmäla sig, förutsatt att deras projekt helt saknar vinstsyfte.

Initiativen eller projekten måste genomföras i EU för att ha möjlighet att få priset. De ska redan ha genomförts eller fortfarande pågå. De fullständiga villkoren och det elektroniska ansökningsformuläret finns på webbplatsen för EESK:s pris till det civila samhället.

De typer av verksamheter och/eller initiativ som föreslås för priset kan omfatta ett brett spektrum av ämnen, t.ex. identifiering av individuella och kollektiva bestämningsfaktorer för skadlig polarisering; främjande av öppenhet kring finansieringen av organisationer; bekämpning av krympande mediepluralism; främjande av mediernas frihet, mångfald och oberoende samt motverkande av desinformation och falska nyheter.

Tanken är att priset till det civila samhället, som är ett av EESK:s flaggskeppsinitiativ, ska öka medvetenheten om det civila samhällets enastående bidrag till att skapa en europeisk identitet och medborgaranda och till att främja de gemensamma värden som stärker den europeiska integrationen. Genom priset uppmärksammas varje år ett nytt tema som är särskilt relevant för EU. (lm) 

Efter utnämningen av en ny kommissionsledamot med ansvar för demokrati, rättvisa och rättsstatsprincipen efterlyser Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) kraftfullare EU-åtgärder i fråga om rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna.

Vid sin plenarsession i september stod EESK värd för en debatt om demokrati där idéer lades fram om kraftfullare åtgärder från EU:s sida mot överträdelser av rättsstatsprincipen och urholkning av demokratin. I samband med detta diskuterades även kommissionsordförande Ursula von der Leyens tillkännagivande av en efterlängtad plattform för det civila samhället.

EESK har förespråkat en sådan plattform sedan 2016. Plattformen förväntas ge det civila samhället en starkare röst i utformningen av EU:s politik, ge organisationer ett välbehövligt utrymme för samarbete med EU-institutionerna och bidra till att vägleda beslut i viktiga frågor som rättsväsendets oberoende och demokratiska friheter.

Joachim Herrmann från kommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor presenterade den senaste rapporten om rättsstatsprincipen. Han framhöll att den utvidgats till att omfatta EU:s anslutningsländer och belyste dess inverkan på den inre marknaden.

Kevin Casas-Zamora från Internationella institutet för demokrati och fria val lovordade EU:s insatser, men varnade för en demokratisk tillbakagång och efterlyste ett starkare engagemang från det civila samhället och mer detaljerade rapporter om rättsstatsprincipen. Alexandrina Najmowicz från Europeiska medborgarforumet insisterade på tydligare rekommendationer och ett system för tidig varning för att förhindra en ytterligare urholkning av demokratin.

Under debatten varnade deltagarna för självbelåtenhet och betonade att man måste ta itu med den växande oron över auktoritärt styre, hoten mot rättsväsendets oberoende och civilsamhällets krympande demokratiska utrymme. Jerzy Pomianowski, chef för det europeiska initiativet för demokrati, varnade för att det kan vara kontraproduktivt att låta demokratifrågan överskuggas av mer omedelbara frågor som migration och säkerhet och efterlyste att 5 % av utvecklingsbiståndet anslås till demokratiska program.

I EESK:s debatt framhölls det civila samhällets oumbärliga betydelse när det gäller att försvara rättsstatsprincipen och efterlystes att det i högre grad involveras i EU:s beslutsfattande. Lanseringen av plattformen för det civila samhället, i kombination med ett förnyat engagemang för grundläggande rättigheter, är avgörande för demokratins framtid i EU. (gb)

Den 20 september lade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Afrikanska unionens ekonomiska, sociala och kulturella råd (ECOSOCC) fram en gemensam förklaring vid FN:s framtidstoppmöte i New York, i vilken det civila samhällets avgörande roll betonas när det gäller att ta itu med globala utmaningar och främja hållbar utveckling.

I förklaringen, som utarbetats inom ramen för samförståndsavtalet mellan EESK och ECOSOCC, beskrivs en gemensam vision för en rättvisare och mer inkluderande värld. Partnerskapet mellan EESK och ECOSOCC syftar till att inspirera till nya allianser och initiativ.

”Denna förklaring är mycket mer än bara ord”, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke. ”Den är ett starkt engagemang för våra gemensamma värderingar: demokrati, inkludering och hållbarhet. Inför akuta globala utmaningar krävs mer multilateralism och en världsordning där det civila samhället verkligen sätts i centrum”.

I den gemensamma förklaringen betonas följande:

• Ytterligare satsningar och en övergripande strategi för att uppnå målen för hållbar utveckling.
• En rättvis omställning till klimatneutrala ekonomier med ett starkt engagemang för att skapa anständiga arbetstillfällen och utrota fattigdom.
• Reformer av det globala finanssystemet för att bättre främja hållbar utveckling, framför allt i utsatta länder.
• Jämställdhetsmedveten politik med inriktning på klimatåtgärder och utvecklingsprogram som präglas av ett jämställdhetsperspektiv.
• Det civila samhällets centrala roll i arbetet med att se över systemet för global styrning, som bland annat bör inbegripa en översyn av FN:s beslutsfattande organ.
• Viktiga drivkrafter för framtidens globala styrning, i synnerhet ungdomarnas delaktighet och digital innovation.

Partnerskapet mellan EESK och ECOSOCC formaliserades genom undertecknandet av ett samförståndsavtal den 17 juli 2024 i Accra, Ghana. Samförståndsavtalet stärker samarbetet på viktiga områden såsom hållbar utveckling, klimatåtgärder och det civila samhällets engagemang och reglerar åtgärder såsom regelbundna möten, gemensamma bidrag till toppmöten mellan EU och AU och inrättandet av en permanent mekanism för det civila samhällets engagemang.

Samarbetet återspeglar de båda institutionernas åtagande att främja FN:s mål för hållbar utveckling och främja inkluderande styrning. Fokus ligger på att stärka det civila samhällets roll i partnerskapet mellan EU och Afrika. I samförståndsavtalet understryks därför behovet av gemensamma lösningar på globala utmaningar, inbegripet klimatförändringar och demokratisk resiliens.

EESK och ECOSOCC strävar efter att stärka det civila samhället i Afrika. (at)

Vid sin plenarsession i oktober antog EESK resolutionen Att sätta kursen för EU:s demokratiska framsteg: en resolution för nästa mandatperiod, utarbetad av EESK-ledamöterna Christa Schweng, Cinzia Del Rio och Ioannis Vardakastanis.

Mot bakgrund av de många pågående kriserna uppmanar EESK det nya Europaparlamentet och kommissionen att utnyttja mångfalden i representationen inom EESK för att stärka Europeiska unionen.

Under den nya valperioden bör EU ha som mål att stärka sin internationella ställning, ta itu med problemen i sin institutionella struktur, tillhandahålla ett fast ankare för Europas gemensamma värden och leda ekonomin till en hållbar framtid med en avancerad och inkluderande social modell i centrum – något som är avgörande för framsteg, enighet och konkurrenskraft.

I resolutionen uppmanar EESK EU-institutionerna att fastställa ett sexsträngat säkerhetskoncept som bygger på en union som

• skyddar sina medborgare mot yttre hot,
• skyddar människor mot interna risker, främst sådana som rör hälsa, demografiska förändringar och fattigdom, och som tillhandahåller tillgängligt och allmänt socialt skydd och välbefinnande i hela unionen,
• garanterar en konkurrenskraftig social marknadsekonomi som bygger på ekosystem som säkerställer produktivitet, innovation, arbetstillfällen av hög kvalitet och full sysselsättning,
• skapar en resilient ekonomi för alla,
• sörjer för dialog och deltagande av arbetsmarknadens parter, det organiserade civila samhället och allmänheten för att hantera dagens och den närmaste framtidens utmaningar och omvälvningar,
• skyddar mot de nuvarande och framtida riskerna med klimatförändringar, föroreningar och förlust av biologisk mångfald.

Resolutionen är resultatet av det civila samhällets vecka, som EESK för första gången anordnade i mars 2024 för att föra fram synpunkter från européer i alla åldrar, arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället. (mp)

I och med att det 16:e mötet i partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP16) närmar sig efterlyser Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) en integrerad global strategi för att hantera den pågående krisen för den biologiska mångfalden.

I takt med att de globala spänningarna ökar uppmanar EESK regeringarna att fokusera på biologisk mångfald som en viktig del av lösningen på den tredubbla världsomspännande krisen (klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och ökenspridning). COP16 kommer att vara avgörande för att påskynda de globala insatserna för att skydda planetens ekosystem, vilket EESK betonade i sitt yttrande, som antogs i september.

”Utan biologisk mångfald kommer ekosystem och ekonomier att kollapsa, eftersom mer än hälften av världens BNP och 40 % av alla arbetstillfällen är direkt beroende av naturen”, sade Arnaud Schwartz, föredragande för yttrandet.

EESK påpekar att biologisk mångfald – som är grunden för ekosystem, människors välbefinnande och våra ekonomier – måste integreras i flera olika politikområden, såsom klimat, jordbruk och handel, och inte behandlas som en isolerad företeelse. Handelsavtal bör till exempel främja hållbarhet genom att säkerställa att varor och teknik inte bidrar till avskogning och förstörelse av livsmiljöer.

Det är också mycket angeläget att säkra finansiellt stöd till bevarandet av den biologiska mångfalden. Det räcker här inte med enbart offentlig finansiering, utan det behövs en mix av offentliga, privata och innovativa finansiella mekanismer.

EESK uppmanar EU att stödja länderna i det globala Syd i deras skydd av den biologiska mångfalden, och förespråkar en utfasning av subventioner som är skadliga för den biologiska mångfalden, särskilt sådana som främjar fossila bränslen. Om man styr om dessa subventioner till att återställa ekosystem skulle man kunna ta itu med både klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald genom naturbaserade lösningar som återbeskogning, hållbart jordbruk och återställande av våtmarker.

EESK betonade vidare vikten av One Health-modellen, som kopplar samman människors, djurs och miljöns hälsa. Friska ekosystem förser oss med livsviktiga tjänster, såsom pollinering, koldioxidbindning och vattenfiltrering, som alla bidrar till människors välbefinnande. Minskningen av den biologiska mångfalden undergräver ekosystemens motståndskraft och ökar risken för zoonotiska sjukdomar såsom covid-19.

EESK har också efterlyst att ungdomar i högre grad ska delta i beslutsfattandet. Kommittén föreslog att en post som EU-kommissionens verkställande vice ordförande med ansvar för framtida generationer skulle inrättas för att se till att långsiktig hållbarhet och välbefinnande prioriteras framför kortsiktiga vinster. (ks) 

Den 23 september 2024 tillkännagav EU-kommissionen vinnarna av den tredje upplagan av EU:s ekopris. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) utsåg vinnarna i tre huvudkategorier: bästa ekologiska SMF-företag som bearbetar livsmedel, bästa ekologiska återförsäljare av livsmedel samt bästa ekologiska restaurang.

Vinnarna är:

• Bästa ekologiska SMF-företag som bearbetar livsmedel: Gino Girolomoni Cooperativa Agricola (Italien), ett kooperativ som med hjälp av förnybar energi producerar ekologisk pasta i Marche-regionen, till stöd för över 300 lokala jordbrukare.
• Bästa ekologiska återförsäljare av livsmedel: SAiFRESC (Spanien), ett jordbrukarlett initiativ som producerar 70 olika sorters ekologiska frukter och grönsaker på 30 hektar ekologisk jordbruksmark, främjar den cirkulära ekonomin och erbjuder workshoppar i utbildningssyfte.
• Bästa ekologiska restaurang/matservering: Kalf & Hansen (Sverige), en restaurangkedja specialiserad på 100 % ekologisk, säsongsbetonad nordisk mat, och som är känd för sina hållbara inköpsmetoder och starka band till lokala producenter.

Peter Schmidt, ordförande för EESK:s sektion för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö (NAT-sektionen) berömde vinnarna och konstaterade att utmärkelserna ger erkännande åt innovation och framstående insatser inom EU:s ekologiska sektor. Han betonade att ökad tillgång till ekologiska produkter till överkomliga priser är avgörande för sektorns tillväxt och för att hjälpa EU att uppnå sitt mål på 25 % ekologiskt jordbruk senast 2030. ”Att lösa sociala problem genom jordbrukspolitiken är dock fel väg att gå. Socialpolitiken måste göra så att EU-medborgarna har råd med ekologiska produkter”, tillade han.

EU:s ekopris är en del av det mer övergripande initiativet EU:s ekodag, som lanserades 2021 för att lyfta fram fördelarna med ekologiskt jordbruk. Det ekologiska jordbruket, som stöds av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, har vuxit avsevärt – från 5,9 % av EU:s jordbruksmark år 2012 till 10,5 % år 2022, med en detaljhandelsförsäljning på 45 miljarder euro år 2022. Trots ekonomiska utmaningar är EU fortfarande världens näst största ekologiska marknad, efter USA. (ks) 

I år kommer Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) återigen att delta vid COP29, FN:s klimatkonferens 2024 som äger rum i Azerbajdzjans huvudstad Baku.

EESK kommer att företrädas av Peter Schmidt, ordförande för den tillfälliga arbetsgruppen för partskonferensen, och EESK:s ungdomsdelegat vid partskonferensen, Diandra Ní Bhuachalla. Vid konferensen kommer EESK att återigen framföra budskapen i sitt nyligen antagna yttrande om klimatfinansiering och kommer att upprepa sina uppmaningar om en inkluderande och rättvis omställning som säkerställer att klimatåtgärder inte ökar den sociala ojämlikheten. EESK kommer också att förespråka hållbara jordbruksbaserade livsmedelssystem, förnybar energi, energieffektivitet, grön teknik och samstämmighet mellan målen för biologisk mångfald och klimatmålen. EESK vill genom sitt deltagande vid COP29 sörja för att det europeiska civila samhällets röst hörs och att resultaten av konferensen återspeglar balanserade och socialt rättvisa lösningar på klimatkrisen. (ks) 

Den 4 oktober anordnade EESK:s tillfälliga arbetsgrupp om det europeiska medborgarinitiativet en debatt i Zagreb på temat ”Det europeiska medborgarinitiativet – lägesrapport i Kroatien”. Syftet med debatten var att arbetsgruppens medlemmar skulle diskutera med lokala aktörer för att ta del av deras erfarenheter, åsikter och idéer. Deltagarna fokuserade särskilt på synligheten för och kännedomen om det europeiska medborgarinitiativet i Kroatien samt lärdomar och bästa praxis hittills. Medborgarinitiativet är ett verktyg som gör det möjligt för EU:s medborgare att direkt påverka EU:s politik genom att föreslå ny lagstiftning.

Debatten i Zagreb på temat ”Det europeiska medborgarinitiativet – lägesrapport i Kroatien” är det första evenemanget av detta slag som den tillfälliga arbetsgruppen anordnat utanför Bryssel. Den kroatiska hantverkskammaren (Hrvatska Obrtnička Komora) stod värd för evenemanget. Medlemmarna i EESK:s tillfälliga arbetsgrupp hade nöjet att välkomna Margareta Mađerić, statssekreterare vid Kroatiens arbetsmarknadsministerium, Dino Zorić från justitieministeriet, företrädare för Europeiska kommissionen och forumet för det europeiska medborgarinitiativet, samt många deltagare från Europa direkt-kontoren, universitet, lokala myndigheter och nationella ekonomiska och sociala råd samt kroatiska ambassadörer för europeiska medborgarinitiativ, organisatörer av europeiska medborgarinitiativ, universitetsstudenter och andra aktörer inom medborgarinitiativet.

På eftermiddagen efter debatten höll arbetsgruppen sitt ordinarie sammanträde följt av en promenad i Zagrebs centrum där medlemmarna delade ut EESK:s populära europeiska demokratipass till förbipasserande invånare.

Med sitt arbetsprogram för 2023–2025 vill den tillfälliga arbetsgruppen ytterligare öka EESK:s aktiva deltagande i processen för det europeiska medborgarinitiativet. Gruppen planerar att anordna ytterligare sammanträden utanför Bryssel, eftersom de utgör ett bra tillfälle att diskutera med lokala aktörer inom det europeiska medborgarinitiativet och öka kännedomen om medborgarinitiativet på nationell och lokal nivå.

Den tillfälliga arbetsgruppen om det europeiska medborgarinitiativet inrättades 2013 för att ge politisk vägledning om medborgarinitiativet samt för att övervaka utvecklingen på detta område. Gruppen leds för närvarande av EESK-ledamoten Violeta Jelić.

Det europeiska medborgarinitiativet, som infördes genom Lissabonfördraget, blev 2012 det allra första instrumentet för deltagandedemokrati på transnationell nivå. Om ett initiativ stöds av minst en miljon EU-medborgare från minst sju medlemsstater kan kommissionen uppmanas att att lägga fram lagstiftning. Det är därmed det närmaste vi har ett lagstiftningsinitiativ från medborgarna. 

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har redan från början spelat en mycket aktiv roll i utvecklingen och främjandet av det europeiska medborgarinitiativet. (ep)

Den 2–4 oktober stod Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) och Regionkommittén (ReK) i Bryssel värdar för Europeiska informationssäkerhetsmånaden. Evenemanget samlade framstående talare från EU:s institutioner, regionala myndigheter och det civila samhället kring temat hur vi kan ta itu med utmaningarna i dagens snabbt föränderliga cyberlandskap. ​

Europeiska informationssäkerhetsmånaden anordnades för 12:e gången och var inriktad på social manipulation som ett växande hot som profiterar på mänskligt beteende för att få obehörig tillgång till information och tjänster, vilket utgör en säkerhetsöverträdelse.

De viktigaste lärdomarna från årets evenemang är följande:

1. I den nya förordningen om cybersäkerhet fastställs en gemensam baslinje för EU:s institutioner och medlemsstater.
2. Regelbundna riskbedömningar är avgörande för att identifiera sårbarheter och prioritera strategier som begränsar hoten.
3. Nya hot, såsom AI-drivna attacker och kvantdatorsystem, kräver innovativa motåtgärder.
4. De regionala myndigheterna spelar en avgörande roll när det gäller att stödja lokala enheter genom kunskapsutbyte, tekniskt bistånd och skräddarsydda utbildningsprogram.
5. AI-drivna attacker i form av social manipulation ökar, och för att motverka dem krävs en mångfasetterad och samarbetsinriktad strategi.

Mer information om evenemanget finns här. (lp)

Tisdagen den 17 september stod EESK värd för visningen av Lärarrummet, vinnare av LUX-publikpriset.

Filmen, regisserad av den tyske filmskaparen İlker Çatak, utforskar de utmaningar som en lärare ställs inför samtidigt som den lyfter bredare frågor inom utbildningssystemet. Efter visningen hölls en debatt med de närvarande under ledning av EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation Laurențiu Plosceanu. Diskussionen bjöd på insikter från talarna Jan Wilker och Tatjana Babrauskienė, som utforskade filmens teman och deras betydelse i förhållande till aktuella sociala frågor.

Visningen ingår i en serie som EESK anordnar i samarbete med Europaparlamentets LUX-publikpris och belyser EESK:s engagemang och roll när det gäller att främja och fostra dialogen om viktiga sociala frågor.