Den tionde upplagan av Europeiska medborgarinitiativets dag ägde rum under två dagar helt på distans. EESK:s ordförande Christa Schweng, kommissionens vice ordförande Věra Jourová och Europaparlamentets vice talman Pedro Silva Pereira gjorde en lägesbedömning av detta unika instrument för deltagandedemokrati.

I sina inledande kommentarer betonade Christa Schweng att en viktig del av varje deltagandeprocess är dess genomslagskraft: ”Saknas genomslagskraft kan detta leda till missnöje, bristande engagemang och frustration bland medborgarna.” Hon tillade: ”Det är bara genom att öka sin genomslagskraft som Europeiska medborgarinitiativet kan föra EU närmare sina medborgare.”

Hittills har bara sex initiativ sedan 2012 lyckats uppnå det antal underskrifter som krävs, och deras genomslagskraft har varit ganska begränsad och kommit sent. Det finns dock skäl till optimism, eftersom de två första rättsakter någonsin som inspirerats av medborgarinitiativ trädde i kraft 2021. Det handlar om dricksvattendirektivet, som influerats av initiativet ”Right2Water”, och den så kallade öppenhetsförordningen, som är en följd av initiativet ”Förbjud glyfosat”.

Věra Jourová uppmärksammade i ett videomeddelande de förändringar och förbättringar som införts med den nya förordningen om medborgarinitiativet, som trädde i kraft i januari 2020. Sedan förklarade hon att medborgarinitiativens verkliga genomslagskraft går utöver lagstiftningsuppföljning: ”Även de initiativ som inte når de sista formella stegen i förfarandet kan få många effekter. I samma ögonblick som medborgarna inleder ett medborgarinitiativ för de in sin hjärtefråga i det offentliga rummet. Det skapar medvetenhet och får effekt.”

Pedro Silva Pereira framhöll att det fortfarande förs en debatt i Europaparlamentet om hur man ska öka medvetenheten om medborgarinitiativet och hur man kan förbättra dess funktionssätt: ”Det är viktigt att säkerställa att de initiativ som når det sista steget på allvar beaktas och hanteras på korrekt sätt.” (na)