Den 1 juli 2021 tog Slovenien över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, i ett läge där Europa har siktet inställt på att återhämta sig, sörja för en bättre återuppbyggnad och gå stärkt ur covid-19-pandemin.

Ledorden för Sloveniens andra ordförandeskapsperiod sedan landet blev EU-medlem 2004 kommer att vara: ”Tillsammans. Motståndskraft. Europa.”, tre ord som symboliserar dess huvudprioriteringar. Med ordförandeskapets egna ord: ”Att arbeta tillsammans, stödja varandra och agera solidariskt för alla EU-medborgares bästa kommer att vara en nyckel till att stärka EU:s motståndskraft.”

Sloveniens ordförandeskapsprogram fokuserar på fyra prioriteringar:

• Stärka EU:s motståndskraft mot olika slags kriser, såsom covid-19-pandemin, och fortsätta det arbete med att stärka EU:s cyberresiliens som inleddes av de föregående tyska och portugisiska ordförandeskapen.
• Hantera den ekonomiska och sociala återhämtningen efter pandemin och samtidigt underlätta omställningen till mer tekniskt avancerade och miljövänligare ekonomiformer.
• Främja konferensen om Europas framtid, som kommer att vara det centrala ämnet vid det strategiska forumet i Bled i början av september, där ett brett spektrum av deltagare från olika EU-institutioner förväntas delta.
• Säkra och stärka den europeiska livsstilen, inklusive respekten för rättsstatsprincipen.

Genom att eftersträva dessa prioriteringar kommer Slovenien att verka för en trovärdig och trygg Europeisk union som slår vakt om säkerheten och stabiliteten i sitt närområde. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt västra Balkan och en trovärdig fortsättning på EU:s utvidgningsprocess. I oktober 2021 planerar Slovenien att stå värd för det informella toppmötet mellan EU och västra Balkan. EESK:s forum för det civila samhället på västra Balkan, som kommer att hållas i slutet av september kommer att lämna specifika rekommendationer till toppmötet från det organiserade civila samhället.

EESK kommer att försäkra sig om att det organiserade civila samhället får komma till tals genom fem förberedande yttranden som begärts av det slovenska ordförandeskapet, i frågor om allt i från vuxenutbildning till rättvisa livsmedelsförsörjningskedjor. De förberedande yttrandena är följande:

1. Vuxenutbildning.
2. Viktiga inslag i hållbart kvalitetsarbete under och efter återhämtningen.
3. Att utnyttja digitaliseringens ekonomiska och sociala möjligheter och förbättra den digitala omvandlingen av ekonomin, särskilt de små och medelstora företagen, med fokus på människocentrerad artificiell intelligens och data.
4. Att uppgradera till en inkluderande, säker och tillförlitlig digitalisering för alla.
5. Mot en rättvis livsmedelsförsörjningskedja.

EESK ser fram emot att samarbeta med den slovenska regeringen kring gemensamma initiativ och evenemang och att stödja det slovenska ordförandeskapet via sitt utökade nätverk inom det organiserade civila samhället i EU. Kommittén gläder sig över att den redan har bjudits in till de rundabordssamtal inom ramen för konferensen om Europas framtid som planeras i Slovenien och till det strategiska forumet i Bled.

Mer information om det slovenska ordförandeskapet finns här:

https://slovenian-presidency.consilium.europa.eu/en/ (st)

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande Christa Schweng inledde kommitténs officiella verksamhet kring konferensen om Europas framtid med en direktsänd frågestund. Vid Konferensen om Europas framtid – återge medborgarna kontrollen över det europeiska projektet redogjordes för det organiserade civila samhällets åsikter om och förväntningar på konferensen. Man framhöll också vikten av att engagera människor utanför Brysselbubblan och utbytte idéer som förberedelse för de kommande medborgarsamråden.

EESK:s ordförande Christa Schweng sade att kommittén kommer att genomföra utåtriktade initiativ i alla medlemsstater för att trygga en rättvis representativitet: ”Vi kommer att involvera arbetsgivare, arbetstagare och hela det organiserade civila samhället och framföra deras synpunkter till konferensen om Europas framtid.” Hon hänvisade också till den nyligen antagna EESK-resolution där man föreslår en ny skildring av Europa.

Kommissionens vice ordförande Dubravka Šuica sade: ”Politiken i EU har förändrats. Konferensen sätter för första gången någonsin medborgarna i centrum för utformningen av politiken i EU. Genom konferensen kan medborgarna och det civila samhället tillsammans ta egenansvar för sitt framtida EU.”

Europaparlamentsledamoten Eva Maydell betonade att ”vårt jobb är att göra konferensen om Europas framtid meningsfull för medborgarna”.

EESK:s arbete med en ny skildring av Europa leddes av ordförandena för de tre grupper som kommittén består av: Stefano Mallia (Arbetsgivargruppen), Oliver Röpke (Arbetstagargruppen) och Séamus Boland (gruppen Mångfald Europa).

Cillian Lohan, EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation, avrundade diskussionen genom att framhålla att EESK:s samråd om konferensen om Europas framtid kommer att nå Europas alla hörn och vara så breda som möjligt.

Planen är att slutsatserna från konferensen ska vara klara våren 2022, och EU-institutionerna kommer sedan att begrunda vad EU-medborgarna har sagt.

Se kickoffevenemanget ”Konferensen om Europas framtid – återge medborgarna kontrollen över det europeiska projektet” på EESK:s Twitterkonto @EU_EESC eller på Facebook. (ks)

Vid EESK:s plenarsession i juni tillkännagav Frans Timmermans åtgärder för att skydda de mest utsatta mot en eventuell utvidgning av koldioxidprissättningen till bränslen för uppvärmning och transport, och tog del av EESK:s förslag om att förbättra företagens beslutsfattande om den gröna omställningen genom social dialog.

I sitt välkomstanförande till Europeiska kommissionens verkställande vice ordförande Frans Timmermans framförde Christa Schweng följande: ”Den gröna given är en ambitiös tillväxtstrategi med vilken EU ska uppnå klimatneutralitet fram till 2050 samt stimulera ekonomin. Men det är också viktigt att stärka såväl de sociala dimensionerna som arbetslivs-, hälso- och rättvisedimensionerna för att säkerställa att inga individer, samhällen, arbetstagare, sektorer eller regioner lämnas utanför.”

Frans Timmermans framhöll att kommissionen tar den sociala dimensionen av den gröna omställningen på stort allvar eftersom de sociala skillnaderna har ökat till orimliga proportioner till följd av pandemin. Han beskrev huvudpunkterna i 55 %-paketet, som ska läggas fram den 14 juli.

Frans Timmerman nämnde att man genom paketet skulle förankra social rättvisa i de nya förslagen genom att

• fördela bördan av klimatåtgärderna rättvist mellan industrin, den offentliga förvaltningen och individer samt
• införa en social mekanism som ska bidra till att lindra konsekvenserna för dem som drabbas hårdast av åtgärder såsom en eventuell utvidgning av handeln med utsläppsrätter till bränslen för uppvärmning och transport.

Frans Timmermans anförde vidare: ”Vi måste skydda utsatta hushåll mot eventuellt höjda priser på bränslen för uppvärmning och transport, särskilt i regioner där rena, alternativa bränslen inte är lättillgängliga. Så om vi inför handel med utsläppsrätter för dessa bränslen måste vi också ta vårt engagemang för social rättvisa ett steg längre. Varje förslag om handel med utsläppsrätter inom dessa nya sektorer måste åtföljas av ett förslag som tar hänsyn till de sociala konsekvenserna.”

Som en del av debatten tog Frans Timmermans del av EESK:s bidrag till utformningen av en social giv integrerad i den gröna given. Förslagen, som har presenterats av föredraganden Norbert Kluge i ett yttrande med titeln Ingen grön giv utan en social giv, är inriktade på starkare arbetstagarinflytande i företagens beslutsfattande och på företagens sociala ansvar.

Norbert Kluge anförde följande: ”Vi tror att vi genom att få med arbetstagarnas röst kan förbättra kvaliteten i de ekonomiska beslut som företagen tar i övergången till en grön modell.

Att informera och konsultera arbetstagarna och att ge dem inflytande på styrelsenivå tenderar att gynna en mer långsiktig strategi och förbättra kvaliteten i beslutsfattandet i agendor för ekonomisk reform.”

EESK betonar dock att en social giv som en central del av en grön giv inte enbart är kopplad till arbetslivet. Det handlar om inkomst, social trygghet och finanspolitiskt stöd för alla som behöver det, även dem som över huvud taget inte har tillgång till sysselsättning. (dm)

EU:s främsta prioriteringar för den närmaste framtiden måste inbegripa att få den europeiska ekonomin åter på rätt spår för att åstadkomma en hållbar övergång och skapa välstånd för Europas medborgare och företag. Detta är huvudbudskapet i den resolution om EESK:s bidrag till Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2022 som antogs vid EESK:s plenarsession i juni.

Enligt EESK:s resolution bör återhämtning och återuppbyggnad vara två nyckelord efter pandemin. Både investeringar och reformer måste genomföras för att lösa den ekonomiska och sociala krisen samt stärka EU:s motståndskraft mot framtida chocker. Detta bör bygga på inkluderande och hållbar tillväxt, anständiga arbetsvillkor och social rättvisa.

De främsta pelarna bör vara

• att frigöra den inre marknadens fulla potential,
• att uppnå målen för hållbar utveckling,
• att skapa en cirkulär ekonomi och uppnå klimatneutralitet fram till 2050,
• att säkerställa god samhällsstyrning och demokratisk ansvarsskyldighet.

Som en kommentar till antagandet av resolutionen anförde Christa Schweng, EESK:s ordförande, följande: ”Jag litar på att EESK:s rekommendationer, som vi i god tid har framfört, kommer att utgöra ett värdefullt bidrag till kommissionens kommande arbetsprogram. Kommittén är fast besluten att stödja kommissionens sex övergripande ambitioner och att fullgöra sin roll genom att underlätta dialog i det civila samhället och med EU:s institutioner för att omsätta dessa ambitioner till verklighet”.

Christa Schweng tillade att processen med återhämtning och att ge Europas framtid en ny inriktning kommer att genomföras på sann demokratisk grund tack vare att alla medborgare deltar via sina civilsamhällesorganisationer: ”Jag räknar med att kommissionen, när den fastslår nästa års prioriteringar, kommer att ta hänsyn till de förslag som framförs av Europas organiserade civila samhälle.”

Cancer är på väg att bli den främsta dödsorsaken i EU, så Europas cancerplan kommer helt klart lägligt. EESK välkomnar planen, som är en milstolpe i kampen mot cancer. Det finns dock regionala och sociala ojämlikheter som inte åtgärdats, vilket innebär att det fortfarande finns utrymme för förbättringar.

EESK stöder helhjärtat kommissionens nya plan med en budget på 4 miljarder euro för att finansiera åtgärder mot cancer, det första strategidokument sedan 1990 som fokuserar på kampen mot denna sjukdom.

”EU behöver en ny Marshallplan för onkologi och detta är ett steg i rätt riktning. Vi får inte försitta denna chans”, underströk Małgorzata Anna Bogusz, föredragande för EESK:s yttrande om Europas plan mot cancer.

”Planen är ändamålsenlig eftersom den täcker många nyckelaspekter i kampen mot cancer”, framhöll Milena Angelova, medföredragande för yttrandet.

Sjukligheten och dödligheten i cancer hänger samman med cancertyp, var patienten bor och sociala skillnader. Uppmärksamhet måste riktas mot skillnader i den regionala infrastrukturen och sociala obalanser i fråga om sysselsättning och kön.

EESK uppmanar medlemsstaterna att vara proaktiva och understryker behovet av ändamålsenligt förebyggande av arbetsrelaterad cancer, samt efterlyser mer forskning om exponering för cancerframkallande, mutagena och hormonstörande ämnen samt orsakerna till arbetsrelaterad cancer, särskilt hos kvinnor.

Sist men inte minst understryks i yttrandet den nyckelroll som arbetsmarknadens parter och civilsamhällets organisationer spelar när det handlar om att öka medvetenheten och främja en hälsosam livsstil genom kampanjer. (at)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har åtagit sig att samarbeta med kommissionen och andra EU-institutioner för att upprätthålla och genomföra EU:s grundläggande värden, särskilt rättstatsprincipen, grundläggande rättigheter och demokrati.

Vid EESK:s plenarsession den 10 juni hölls en debatt om europeiska värden med Didier Reynders, kommissionsledamot med ansvar för rättsliga frågor. Kommittén efterlyste där ett starkare demokratiskt deltagande av civilsamhällesorganisationer och medborgare på EU-nivå, med syfte att öka deras deltagande även när det inte är val och att möjliggöra en meningsfull civil dialog. EESK:s ledamöter lade även särskild tonvikt vid att sociala och ekonomiska rättigheter erkänns som grundläggande rättigheter i EU.

Vid plenarsessionen lade EESK fram och antog yttrandena EU:s handlingsplan för demokrati och Ny strategi för tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna, i vilka kommittén stöder kommissionens nya initiativ för att skydda de demokratiska värdena och medborgarnas rättigheter i EU.

EESK:s ordförande Christa Schweng framhöll: ”EU:s värden utsätts för utmaningar överallt. De kan inte tas för givet, inte ens i länder där de demokratiska traditionerna sträcker sig långt bak i tiden. Det civila samhället har höga förväntningar på EU:s insatser och vill delta aktivt i nationella och europeiska diskussioner om försvaret av dessa värden.”

Didier Reynders sade: ”Många av problemen kräver en strategi som omfattar hela samhället och internationellt samarbete, i en samordnad insats av regeringar, det civila samhället, forskare och faktagranskare, den privata sektorn, medier och medborgarna. Jag ser fram emot ett givande samarbete med er kommitté i detta avseende.”

I yttrandet om strategin för stadgan efterlyste EESK åtgärder för att skydda och stödja civilsamhällesorganisationer. Dessa bör omfatta en varningsmekanism för att identifiera och rapportera trakasserier. Kommittén uppmanade till att ge arbetsmarknadens parter en större roll i att främja och genomföra de rättigheter som fastställs i stadgan.

I sitt yttrande om EU:s handlingsplan för demokrati rekommenderade EESK att kommissionen lägger till en särskild pelare för det civila samhällets och arbetsmarknadsparternas deltagande och främjandet av arbetsdemokrati. Kommittén framhöll att den beklagar att EU:s handlingsplan för demokrati inte lyckats ta itu med den viktiga roll som social dialog och kollektivförhandlingar har för att minska ojämlikheter och uppmuntra européerna att anamma demokratiska ideal. (ll)

Den tionde upplagan av Europeiska medborgarinitiativets dag ägde rum under två dagar helt på distans. EESK:s ordförande Christa Schweng, kommissionens vice ordförande Věra Jourová och Europaparlamentets vice talman Pedro Silva Pereira gjorde en lägesbedömning av detta unika instrument för deltagandedemokrati.

I sina inledande kommentarer betonade Christa Schweng att en viktig del av varje deltagandeprocess är dess genomslagskraft: ”Saknas genomslagskraft kan detta leda till missnöje, bristande engagemang och frustration bland medborgarna.” Hon tillade: ”Det är bara genom att öka sin genomslagskraft som Europeiska medborgarinitiativet kan föra EU närmare sina medborgare.”

Hittills har bara sex initiativ sedan 2012 lyckats uppnå det antal underskrifter som krävs, och deras genomslagskraft har varit ganska begränsad och kommit sent. Det finns dock skäl till optimism, eftersom de två första rättsakter någonsin som inspirerats av medborgarinitiativ trädde i kraft 2021. Det handlar om dricksvattendirektivet, som influerats av initiativet ”Right2Water”, och den så kallade öppenhetsförordningen, som är en följd av initiativet ”Förbjud glyfosat”.

Věra Jourová uppmärksammade i ett videomeddelande de förändringar och förbättringar som införts med den nya förordningen om medborgarinitiativet, som trädde i kraft i januari 2020. Sedan förklarade hon att medborgarinitiativens verkliga genomslagskraft går utöver lagstiftningsuppföljning: ”Även de initiativ som inte når de sista formella stegen i förfarandet kan få många effekter. I samma ögonblick som medborgarna inleder ett medborgarinitiativ för de in sin hjärtefråga i det offentliga rummet. Det skapar medvetenhet och får effekt.”

Pedro Silva Pereira framhöll att det fortfarande förs en debatt i Europaparlamentet om hur man ska öka medvetenheten om medborgarinitiativet och hur man kan förbättra dess funktionssätt: ”Det är viktigt att säkerställa att de initiativ som når det sista steget på allvar beaktas och hanteras på korrekt sätt.” (na)

Med årliga utgifter på cirka 14 % (eller 2 biljoner euro) av EU:s totala BNP är de offentliga förvaltningarna Europas största konsumenter. Deras utgifter härrör huvudsakligen från offentliga upphandlingar rörande de bygg- och anläggningsarbeten, varor och tjänster som de behöver köpa in från olika företag.

Ett ansenligt arbete har lagts ner inom EU de senaste åren för att uppmuntra myndigheter att hålla sig till mer hållbara konsumtionsmönster och i stället för de kortsiktiga behoven se till de mer långsiktiga effekterna av varje inköp.

Kommissionen har sedan 2017 gett vägledning i form av kriterier för grön offentlig upphandling, där man fasar in element från den cirkulära ekonomin för att sluta energi- och materialkretslopp i leveranskedjorna och minimerar negativa miljökonsekvenser och avfallsgenerering.

Men dessa åtgärder har bara haft en begränsad inverkan eftersom efterlevnaden är frivillig. EESK menar att det är dags att införa obligatoriska minimikriterier för miljöanpassad offentlig upphandling och ge en rejäl skjuts åt den cirkulära ekonomin genom upphandlingsdirektiv och sektorsspecifik lagstiftning.

Cirkulär offentlig upphandling kommer att göra det möjligt för myndigheter att ta sig förbi kriteriet om lägsta pris vid inköp.

Ferre Wyckmans säger att upphandling ofta är kontroversiell eftersom urvalskriterierna för projekt alltför ofta är mycket ensidiga och inte tar hänsyn till livscykelns inverkan eller vad ett projekt uppnår. Han menar att idén om att lägsta pris bör vara det enda tilldelningskriteriet bör överges till förmån för ”valuta för pengarna”, som tar hänsyn till innovation, kvaliteten på produkterna och tjänsterna, hållbarhet, miljöanpassning och sociala konsekvenser.

Europeiska kommissionen har redan utvecklat ett antal modeller för beräkning av livscykelkostnad, som finns fritt tillgängliga för upphandlare att använda för produkter och tjänster. Dessa verktyg gör det möjligt för offentliga myndigheter att beakta livscykelkostnaderna för bygg- och anläggningsarbeten, produkter eller tjänster, från inköp till slutet av livscykeln, inklusive drift och underhåll. EESK anser att dessa verktyg nu bör uppgraderas till att inbegripa koldioxidkostnaden.

EESK menar också att det är mycket viktigt att se till att små och medelstora företag har en chans att lägga bud på cirkulära offentliga kontrakt och får den hjälp de behöver. De har en enorm potential men riskerar att förbigås på grund av förfarandets komplexitet. Under förutsättning att de får det stöd de behöver kan de också delta i lokala upphandlingar som sätter människan i centrum. (dm)

EESK välkomnar kommissionens initiativ vad gäller bindande åtgärder för insyn i lönesättningen, men anser att det föreslagna direktivet bör stärkas på flera områden och att ytterligare åtgärder bör vidtas för att ta itu med de grundläggande orsakerna till löneskillnaderna mellan könen.

I det yttrande som antogs den 9 juni välkomnar EESK kommissionens förslag till direktiv om bindande åtgärder för insyn i lönesättningen, som ska hjälpa arbetstagare som utsatts för lönediskriminering att hävda sin rätt till lika lön.

EESK anser dock att det föreslagna direktivet bör stärkas på en rad områden, bland annat när det gäller de kriterier som används för att bestämma arbetets värde, tillämpningsområdet för några av insynsåtgärderna och den roll som arbetsmarknadsparterna och kollektiva förhandlingar spelar.

Lika lön och likvärdigt arbete

Principen om ”lika lön för lika arbete” är tillämplig på ”arbetstagarkategorier”, som enligt kommissionens förslag fastställs av arbetsgivaren. EESK menar att det är avgörande att det finns mekanismer för att säkerställa att arbetstagarkategorier fastställs på ett könsneutralt sätt, tillsammans med fackföreningar och arbetstagarföreträdare, i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.

För att hantera de strukturella problem som ligger till grund för löneskillnaderna mellan könen bör ytterligare åtgärder vidtas som även omfattar att sörja för adekvat och tillgänglig barnomsorg, initiativ för att öka medvetenheten och bättre representation av kvinnor i beslutsfattande positioner. Skatterelaterade hinder för kvinnors sysselsättning bör också undanröjas. Den fullständiga webbartikeln finns här. (na)

EU måste fastställa ambitiösa ekonomiska mål för att stärka euron. Detta har blivit ännu viktigare med tanke på förändringstakten i den globala ekonomin och EU:s nuvarande ställning när det gäller innovation, konkurrenskraft och främjande av ett investeringsvänligt regelverk.

I ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i juni 2021 välkomnar EESK kommissionens meddelande ”Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: främja öppenhet, styrka och motståndskraft”. Eftersom förändringarna efter pandemin medför en betydande förskjutning av den globala ekonomiska maktbalansen bör EU agera snabbt för att öka Europas ekonomiska motståndskraft. I synnerhet instämmer EESK i behovet av att stärka eurons internationella roll som ett viktigt verktyg för att stärka Europas ställning globalt.

Tomasz Wróblewski (grupp I, Arbetsgivargruppen) var föredragande för EESK:s yttrande. Han anser att kommissionen bör fokusera mer på orsakerna till eurons försvagade internationella roll. ”Eurons globala ställning försvagas, men inte lika snabbt som dollarns”, säger han. ”Detta ändrar inte det faktum att eurons ställning påverkas av olika saker, framför allt avsaknaden av en integrerad gemensam marknad för finansiella tjänster. Så länge inte bankunionen och kapitalmarknadsunionen är fullbordade kommer det att vara svårt för oss att konkurrera med dollarn.”

EESK rekommenderar också att man ägnar mer uppmärksamhet åt Kinas snabbt växande ekonomi, och efterlyser en handlingsplan där detta beaktas. Den kinesiska renminbin spelar en allt större roll i internationell handel och clearing. Kina arbetar också intensivt med sin digitala valuta, och lämnar därmed större delen av världen på efterkälken. EU måste reagera snabbt, och EESK stöder förslaget om att skapa en digital euro. ”På detta område kan Europa ha mer attraktiva lösningar, med tanke på vårt engagemang för att skydda personuppgifter och användarnas integritet”, påpekar Tomasz Wróblewski. (na)

I de flesta EU-länder är det civila samhällets deltagande långt ifrån tillfredsställande, varnade EESK för vid den årliga konferensen för gruppen för den europeiska planeringsterminen, som hölls på distans den 31 maj.

Att bygga upp ett motståndskraftigt samhälle – det organiserade civila samhället och de nationella planerna för återhämtning och resiliens var konferensens tema och bland huvudtalarna fanns företrädare för EU-institutionerna, nationella ekonomiska och sociala råd, tankesmedjor och EU:s civilsamhällesorganisationer. Konferensen fokuserade på tre ämnen: det organiserade civila samhällets deltagande i de nationella planerna för återhämtning och resiliens, en rättvis omställning till en grön, digital och hållbar ekonomi i EU och genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Kommitténs ordförande Christa Schweng inledde debatten genom att betona utmaningen med att omforma denna kris till en uppsättning nya möjligheter. En särskild utmaning ligger i att på ett framgångsrikt sätt utnyttja potentialen hos faciliteten för återhämtning och resiliens. Christa Schweng framhöll att de flesta av medlemsstaterna inte i tillräcklig utsträckning samrått med det organiserade civila samhället, eller gjort detta för sent, och fortsatte: ”I nuläget finns det en rad nationella planer för återhämtning och resiliens, vars kvalitet och metoder varierar betydligt. Vi undrar verkligen om dessa planer faktiskt tillgodoser de faktiska behoven.”

Tiziano Treu, ordförande för det nationella ekonomiska och sociala rådet i Italien (CNEL), menade att syftet med konferensen om Europas framtid var att ta fram en ny styrelseform för Europa, som måste förenklas och göras mer ändamålsenlig samt omfatta lämpliga regler för att säkerställa det organiserade civila samhällets delaktighet.

Luca Jahier, vice ordförande för gruppen för den europeiska planeringsterminen, framhöll: ”En starkare ’medborgarpelare’, som inbegriper det organiserade civila samhället och de regionala och lokala myndigheterna tillsammans med de nationella parlamenten, kommer att vara avgörande för att se till att reformprocesser och investeringar övervakas korrekt och att legitima aktörer deltar i den utsträckning som krävs.” (na)

I syfte att bidra till FN:s toppmöte om livsmedelssystem 2021 höll EESK en hearing online den 28 maj för att diskutera vilka sårbarheter och ojämlikheter som finns i de europeiska livsmedelssystemen och hur man uppnår jämlikare och rättvisare försörjningskedjor. Framstående talare från FN, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet delade med sig av sin syn på de förändringar som krävs för att stärka jämlikheten, rättvisan och det rättighetsbaserade förhållningssättet i omställningen till hållbarare livsmedelssystem.

Covid-19-pandemin har gjort oss medvetna om behovet av förändringar. Även om jordbrukare och arbetstagare inom livsmedelssystemen har befunnit sig i frontlinjen under covid-19-krisen och säkerställt en oavbruten försörjning av livsmedel till alla EU-invånare har krisen enligt Andreas Thurner, ordförande för EESK:s tematiska studiegrupp om hållbara livsmedelssystem, visat att tillhandahållandet av livsmedel ”från jord till bord” inte kan tas för givet.

EESK har under årens lopp lagt fram flera förslag och specifika idéer, som kan sammanfattas i fem grupper av rekommendationer till FN:s toppmöte om livsmedelssystem:

I. Främja en övergripande och integrerad livsmedelspolitik.

II. Främja en hälsosammare och hållbarare kosthållning.

III. Säkerställa rättvisa priser och förbjuda illojala handelsmetoder.

IV. Öka potentialen hos korta livsmedelskedjor och agroekologi.

V. Säkerställa det civila samhällets strukturerade deltagande.

EESK stöder miljöanpassningen av transportsektorn, men betonar att energiomställningen måste vara rättvis och föra med sig genomförbara och realistiska alternativ, med hänsyn till de ekonomiska och sociala särdragen och behoven i alla delar av Europa, inklusive landsbygdsområdena.

Detta är huvudbudskapet i det yttrande som utarbetats av Pierre Jean Coulon och Lidija Pavić-Rogošić, och som antogs vid kommitténs plenarsession i juni. I sin utvärdering av 2011 års vitbok om transporter, som har till syfte att bryta transportsystemets oljeberoende utan att göra avkall på effektiviteten eller äventyra rörligheten, intar EESK en tydlig hållning.

Att begränsa transportsätten är inte ett alternativ: målet bör vara sammodalitet, inte en trafikomställning. Dessutom måste den gröna omställningen både vara socialt rättvis och bevara de europeiska transporternas konkurrenskraft, genom ett fullständigt genomförande av det europeiska transportområdet, som en del av den inre marknaden. Förseningar i detta sammanhang är beklagliga.

”Minskad mobilitet är inte ett alternativ. Vi stöder alla åtgärder som syftar till att göra transportsektorn mer energieffektiv och minska utsläppen”, vidhöll Pierre Jean Coulon. ”Europa går igenom en period av svårigheter, men detta får inte resultera i en ändrad kurs när det gäller de sociala och miljömässiga förväntningarna inom ramen för EU:s olika initiativ.”

EESK vill också uppmuntra till ett öppet, kontinuerligt och transparent åsiktsutbyte om genomförandet av vitboken. ”Kommittén vill framhålla vikten av att säkra stöd från det civila samhället och berörda parter, bland annat genom en deltagandebaserad dialog”, tillade Lidija Pavić-Rogošić. ”En god förståelse och bred acceptans av de strategiska målen kommer att vara till mycket stor hjälp för att uppnå resultat.” (mp)

Den 17 juni höll Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) och dess rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI) en livlig debatt kring det organiserade civila samhällets synpunkter med anledning av att kommissionen har offentliggjort uppdateringen av den nya industristrategin. I debatten, som är den första i en rad gemensamma aktiviteter i ämnet av EESK:s sektioner, ifrågasattes om den uppdaterade strategin räcker till för att stärka EU-industrins motståndskraft och strategiska oberoende. 

Den 5 maj 2021 offentliggjorde kommissionen uppdateringen av EU:s industristrategi som syftar till att de industripolitiska målen till fullo ska ta hänsyn de nya omständigheterna till följd av covid-19-krisen och stödja omställningen till en mer hållbar, digital, motståndskraftig och globalt konkurrenskraftig ekonomi.

Debatten leddes av CCMI:s ordförande Pietro Francesco de Lotto. Han sade: ”Covid-19-pandemin har påskyndat många processer som redan hade inletts. Den hastighet med vilken samhället och industrin har varit tvungna att genomföra digitaliseringsprocesser under de senaste 16 månaderna är av aldrig tidigare skådat slag. De förändringar vi har upplevt är banbrytande, först i fråga om leveranskedjorna, sedan avseende medicinsk utrustning och slutligen när det gäller vaccinerna.”

Ordföranden i sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion (INT), Alain Coheur, förde också ordet. Han redogjorde för kontexten för den andra panelens arbete och påpekade att: ”Krisen har fört fram andra frågor som inte nämndes i det första meddelandet om industristrategin i mars 2020. Vi bör betrakta krisen som en möjlighet att göra EU industriellt oberoende”.

Antony Whelan, rådgivare i digitala frågor för Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, redogjorde för kommissionens verktyg för att mäta EU:s beroende och sade: ”I vårt gräsrotsbaserade projekt har vi identifierat ett mycket begränsat antal områden där EU i sin helhet befinner sig i ett bekymmersamt beroendeförhållande.”

EESK kommer att anordna en serie debatter om industristrategin i form av sju webbseminarier med start den 17 juni. En avslutande debatt på hög nivå planeras till mars 2022. (ks)

EESK:s uppföljningskommitté för transatlantiska förbindelser sammanträdde bara dagar före toppmötet mellan EU och USA för att diskutera ett brett spektrum av frågor av betydelse för det civila samhället, först och främst klimatförändringar och handel.

Ordföranden för EESK:s uppföljningskommitté för transatlantiska förbindelser, Christian Moos, framhöll att det kommer lovande signaler på alla områden från båda sidor av Atlanten.

David Livingston, chefsrådgivare till USA:s särskilda presidentsändebud för klimatfrågan, John Kerry, bekräftade att den nuvarande administrationen nu är fast besluten att leva upp till och gå bortom målen i Parisavtalet. Han menade att det inte är acceptabelt om stora och betydelsefulla länder låter 2021 passera utan betydande uppdateringar av sina nationellt fastställt bidrag, vilka utgör kärnan i Parisavtalet.

Elina Bardram från Europeiska kommissionens generaldirektorat för klimatpolitik (GD Klimatpolitik) konstaterade att aktivt deltagande från det civila samhället i USA tillsammans med EU och andra länder har gjort det möjligt för USA att vidmakthålla ett engagemang trots avsaknaden av åtagande från den förra administrationen.

Emilie Bel från den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council betonade att européerna är beredda att bygga en positiv handelsagenda, men på en likvärdig grund.

Marjorie Chorlins från USA:s handelskammare bekräftade att trots transatlantisk politisk turbulens och den recession som covid‑19 har orsakat förblir USA och Europa varandras viktigaste marknader. I den nyligen offentliggjorda rapporten Transatlantic Economy 2021 framgår det att de två partnerna representerar en avsevärd andel av den globala konsumtionen och världens BNP. 

Tanja Buzek, ordförande för EESK:s uppföljningskommitté för internationell handel, betonade vikten av det civila samhällets medverkan för att vi ska få en öppen handelspolitik och behovet av starka koalitioner för att reformera WTO. (at)

Under andra halvåret 2021 kommer Slovenien att för andra gången inneha ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Och det är även för andra gången vid en kritisk tidpunkt för Europa.

2008 stod EU inför finanskrisen, och kämpar i dag fortfarande med de socioekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin. Därför är det inte förvånande att EU:s beredskap och motståndskraft mot kriser, särskilt hälsokriser, är en av det slovenska rådsordförandeskapets huvudprioriteringar vid sidan av andra politiska utmaningar såsom cybersäkerhet. Under det slovenska rådsordförandeskapet kommer även en stor del av uppdragen i anslutning till konferensen om Europas framtid att genomföras.

EESK ser fram emot ett nära samarbete med Slovenien under rådsordförandeskapet, i synnerhet med tanke på de gemensamma prioriteringarna avseende återhämtning, rättvis klimatomställning och digital omställning samt rättsstaten, som alla är frågor som ligger EESK varmt om hjärtat.

Broschyren finns tillgänglig på engelska, franska, tyska och slovenska på EESK:s webbplats. Tryckta exemplar kan beställas via adressen vipcese@eesc.europa.eu.