Intervju med dr Hans Henri Kluge, regiondirektör för Europa, Världshälsoorganisationen
Hur ser du effekterna av vaccineringskampanjen i Europa?
Sedan den 4 februari 2021 har fler människor i världen vaccinerats mot covid-19 än som har bekräftats vara smittade sedan epidemin startade. Hittills har över 477 miljoner vaccindoser mot covid-19 getts i Europaregionen (till och med den 17 juni).
Detta visar att det sker stora framsteg: sjukhusinläggningarna och dödsfallen har minskat, särskilt i länder med hög vaccinationstäckning bland den äldre befolkningen. Det är ett bevis inte bara för att vaccineringen fungerar utan för att strategin att vaccinera riskgrupper först – den strategi som lades fram av såväl internationella som regionala rådgivande kommittéer och som genomförts inom WHO:s hela Europaregion – fungerar, för att rädda liv, minska trycket på hälso- och sjukvårdssystemen och få oss ur det mest akuta skedet av pandemin så snabbt som möjligt.
Vaccineringen spelar en viktig roll för det minskande antalet sjukhusinläggningar och dödsfall, men vi måste fortsätta att vara på vår vakt eftersom även vaccinerade personer fortfarande kan bli smittade och föra viruset vidare. Vi måste fortsätta med de beprövade folkhälso- och samhällsåtgärderna samtidigt som vi höjer vaccinationstakten.
Ett mycket viktigt budskap som jag gärna vill förmedla är att framtiden inte är huggen i sten och att covid-19-pandemins förlopp ligger i våra händer, eftersom det är avhängigt av hur enskilda individer och samhället som helhet agerar.
Och hur ser situationen ut globalt?
Ett nyckelbudskap är att det behövs större jämlikhet. Vacciner minskar risken för allvarlig sjukdom och dödsfall i länder som är lyckligt lottade att förfoga över dem i tillräckliga mängder för att skydda de mest utsatta, och tidiga resultat tyder på att vacciner också kan minska överföringen. Den chockartade globala ojämlikheten i tillgången till vacciner kvarstår som ett av de största hoten mot att få stopp på pandemin.
I dagsläget har 77 % av alla vaccindoser i världen delats ut i endast 10 länder. Vi måste göra mer för att se till att vaccinerna är jämlikt spridda över länder och befolkningsgrupper.
Ett annat närbesläktat budskap är att solidaritet är a och o. Det är dags att utnyttja all solidaritet och allt stöd för att se till att ingen hamnar på efterkälken. Vi måste sikta på att få en hög vaccintäckning i vartenda land, först de som är mest utsatta, så att vi kan ta ett stort steg närmare mot att återgå till våra normala liv.
Vid den 74:e Världshälsoförsamlingen uppmanade WHO:s generaldirektör länderna att stödja en massiv insats för att vaccinera minst 10 % av befolkningen i varje land fram till september och en satsning till december att uppnå vårt mål att vaccinera minst 30 % till slutet av året. I egenskap av global folkhälsogemenskap måste vi öka våra ansträngningar.
Vilka lärdomar har dragits och hur kan vi bli bättre förberedda inför framtiden?
Den 74:e Världshälsoförsamlingen, som sammanträdde den 24 maj–1 juni, var inriktad på att få slut på covid-19 och även på att förbereda inför nästa pandemi. Framför allt var den en enorm gemensam ansträngning för att dra lärdomar av den pågående pandemin.
WHO har beställt ett flertal oberoende översyner och paneler för att vägleda den globala folkhälsogemenskapen att agera bättre i våra kollektiva åtgärder mot pandemiutbrott eller andra folkhälsokriser av internationell angelägenhet.
Alla översyner har innehållit kraftfulla och tydliga rekommendationer om att WHO:s framtida roll när det gäller att hantera hälsokriser bör stärkas. Vi måste nu gå från ord till handling. Det kommer att bli en stor uppgift, som kommer att kräva ett brett politiskt och ekonomiskt åtagande med det tydliga gemensamma målet att rädda fler liv, förhindra förlusten av försörjningsmöjligheter och skapa jämlikhet i vår pandemihantering.
Det har framkommit förslag om ett nytt pandemifördrag för att stärka strukturen i pandemiberedskapen och pandemihanteringen. Detta kommer att diskuteras vid ett särskilt sammanträde i Världshälsoförsamlingen, som kommer att hållas i november.
I Europaregionen har jag inrättat ”Montikommissionen” – en alleuropeisk kommission för hälsa och hållbar utveckling, som ska se över politiska prioriteringar mot bakgrund av pandemin. Medlemmarna är före detta statschefer, forskare och ekonomer, chefer för inrättningar för hälso- och sjukvård och social omsorg samt ledare från näringslivet och finansinstitut runt om i hela regionen. Kommissionen kommer att dra lärdomar av hur olika länders hälso- och sjukvårdssystem har reagerat på covid-19-pandemin och utfärda rekommendationer om investeringar och reformer för att förbättra hälso- och sjukvårdssystemens motståndskraft.
Hur stöder EU de globala och regionala insatserna i kampen mot covid-19?
EU är en av Förenta nationernas (FN) viktigaste partner i världen.
Anslutningsprocessen till EU är en viktig drivkraft för reformer och en motivationskälla för regeringar att göra framsteg på en rad lagstiftnings- och politikområden. EU:s investeringspaket kommer att bli en viktig draghjälp för att underlätta ökade offentliga och privata investeringar i västra Balkan och i länderna i det östliga partnerskapet, även inom hälso- och sjukvårdssektorn, från europeiska och internationella finansinstitut. Vi uppskattar också att EU investerar i hälsa genom finansiering i och gemensamma åtgärder med WHO Europa i länder utanför EU.
I det nuvarande (post-)pandemiska läget arbetar WHO Europa med att bygga upp allianser och utarbeta gemensamma FN-/EU-strategier i syfte att främja EU-anslutningsprocessen i delregionen västra Balkan och stärka det demokratiska och ekonomiska utrymmet i de länder som omfattas av EU:s grannskapspolitik.
WHO Europa strävar efter att använda sin ledande roll på hälsoområdet för att aktivt koppla samman, stödja och påskynda strategiska partnerskap och samarbeten i Europas delregioner som en hörnsten i våra framsteg på hälsoområdet mot att genomföra Europeiska arbetsprogrammet (EPW) 2020–2025 och uppnå målen för hållbar utveckling 2030.
Läs mindre